Hopp til innhold

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/2025

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022  · 2023  · 2024  · 2025


Uke 1
Televerket skarvar kablar någonstans i Stockholm 1931.
Televerket skarvar kablar någonstans i Stockholm 1931.

Början till Telekommunikationer i Stockholm faller samman med den industriella revolutionen, då flera stora tekniska satsningar genomfördes efter 1800-talets mitt. År 1853 grundades Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket (senare Televerket), samtidigt med att Klaragasverket vid Klara sjö startade sin verksamhet och kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren F. W. Leijonancker fick i uppdrag att utarbeta ett komplett förslag till vatten och avlopp i Stockholm. År 1853 räknas även som startåret för de svenska telekommunikationerna, då den första elektriska telegraflinjen anlades mellan Stockholm och Uppsala detta år.

År 1885 hade Stockholm flest telefoner i Europa, det vill säga fler telefoner i absoluta tal än det fanns i betydligt större städer som London, Berlin och Paris. ► Läs mer …
Vishistorikk


Uke 2
"De fem trumpetstötarna", under uppförande 1964.
"De fem trumpetstötarna", under uppförande 1964.

Norrmalmsregleringen var den omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm i Stockholm vilken beslutades av stadsfullmäktige 1945 och realiserades under 1950-, 60- och 70-talen. Genomförandet resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city, samtidigt som tunnelbanans utbyggnad underlättades.

Norrmalmsregleringen var den mest omfattande stadssaneringen i svensk historia, och engagerade en stor del av Sveriges arkitektelit. Omvandlingen av Nedre Norrmalm har både kritiserats och beundrats både i Sverige och utomlands, och räknas som en av de större och mest genomgripande cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden. ► Läs mer …
Vishistorikk


Uke 3
Stockholms regeringskvarter på Nedre Norrmalm (inom röd markering), vy mot norr, 2013.
Stockholms regeringskvarter på Nedre Norrmalm (inom röd markering), vy mot norr, 2013.

Stockholms regeringskvarter, Departementsstaden, finns på Nedre Norrmalm i Stockholm. I kvarterens fastigheter har Regeringskansliet lokaler för sina olika departement.

De första fastigheterna i Departementsstaden förvärvades redan 1906 (Arvfurstens palats) och den sista år 2019 (Adelswärdska huset). Flera byggnader har mycket höga kulturhistoriska värden. Byggnadsbeståndets ålder sträcker sig från 1640-talet, då kvarteren bildades, fram till våra dagars ombyggnationer.

Bland kända byggnader i kvarteren noteras Arvfurstens palats och Sagerska huset i kvarteret Lejonet samt Rosenbadkomplexet i kvarteret Rosenbad. Tillkomsten av Departementsstaden, som tog omkring 30 år att genomföra, illustrerar även en ändrad inställning till hur stadsförnyelse skulle bedrivas: från total rivning av byggnadsbeståndet och nybyggnation, till bevarande och varsam upprustning. Idag finns här omkring 4 000 arbetsplatser. ► Läs mer …
Vishistorikk


Uke 4
Äldre apoteksemblemer för Leoparden, Storken, Elgen, Korpen och Kronan
Äldre apoteksemblemer för Leoparden, Storken, Elgen, Korpen och Kronan

Stockholms historiska apotek inrättades från 1500-talets andra hälft till 1900-talets första hälft. Stockholms första apotek för allmänheten öppnade i mars 1575, då A. Busenius började sälja medikamenter som kungahuset inte behövde. Under 1600-talet anlades nio apotek i Stockholm.

Från 1900 till 1950 ökade antalet apotek i Stockholm från 20 till 56. Idag finns bara ett apotek kvar i Gamla stan; apoteket Korpen som går tillbaka till 1674 och då hette Örnen. Apoteksmarknaden var hårt reglerad och myndigheterna föreskrev ofta apotekens geografiska läge, deras namn och vad de fick sälja. Det krävdes ett apoteksprivilegium för att kunna öppna ett apotek. Detta privilegiesystem existerade ända tills 1971.

Bland Stockholms historiska apotek har idag bara apoteken Korpen, Ugglan och Storken kvar sin äldre officininredning. Ugglan är Sveriges äldsta apotek med verksamhet i över 210 år på samma plats vid Drottninggatan 59 och Storken är det kulturhistoriskt mest värdefulla i landet. ► Läs mer …
Vishistorikk


Uke 5
Skoklosters slott, fasad mot väst i maj 2013
Skoklosters slott, fasad mot väst i maj 2013

Skoklosters slott är ett tidigare privatpalats vid Mälaren mellan Stockholm och Uppsala. Skoklosters slott räknas som ett av Europas främsta barockslott. Det är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige och tillkom under den svenska stormaktstidens mest blomstrande period. Trots en byggtid på över trettio år fullbordades slottet inte helt innan byggherren Carl Gustaf Wrangel dog 1676.

Arkitekt var troligen byggmästaren Caspar Vogel från Thüringen. De originella åttkantiga tornen och deras huvar har motsvarigheter i palatset Ujasdowa i Warszawa i Polen. Skokloster är arkitektoniskt unikt i Sverige.

Slottet förvärvades 1967 av staten som då började ett omfattande renoveringsarbete. Skokloster är numera museum och sedan 1971 ett statligt byggnadsminne. På Skoklosters slott förvaras över 50 000 föremål, däribland en omfattande vapensamling och ett porträttgalleri med 600 verk. ► Läs mer …
Vishistorikk


Uke 6
Invigningen av "Sankt Göran och draken", oktober 1912.
Invigningen av "Sankt Göran och draken", oktober 1912.

Stockholms fontäner och dammar började anläggas i större omfattning efter 1900-talets början. Den första fontänen även kallad springbrunnen anordnades på 1690-talet i Kungsträdgården. Stadens äldsta fungerade fontän är Molins fontän (1873) i Kungsträdgården.

Till tidiga fontänskulpturer hör Tors fiske (1903) på Mariatorget och brunnsfontänen på Österlånggatan som är en del av skulpturen Sankt Göran och draken på Köpmantorget, den invigdes 1912. Ett exempel på en spegeldamm är den på Strömparterren, som anlades på 1930-talet. Står man på Norrbro och ser österut över Strömparterren speglar sig Carl Milles skulptur Solsångaren (1926) i dammens vatten. I Stockholm finns bara några få av Milles många vattenskulpturer, bland dem den kända Orfeusgruppen utanför Stockholms konserthus och Industrimonumentet utanför KTH. ► Läs mer …
Vishistorikk


Uke 7

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 7, 2025
Vishistorikk


Uke 8

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 8, 2025
Vishistorikk


Uke 9

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 9, 2025
Vishistorikk


Uke 10

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 10, 2025
Vishistorikk


Uke 11

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 11, 2025
Vishistorikk


Uke 12

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 12, 2025
Vishistorikk


Uke 13

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 13, 2025
Vishistorikk


Uke 14

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 14, 2025
Vishistorikk


Uke 15

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 15, 2025
Vishistorikk


Uke 16

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 16, 2025
Vishistorikk


Uke 17

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 17, 2025
Vishistorikk


Uke 18

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 18, 2025
Vishistorikk


Uke 19

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 19, 2025
Vishistorikk


Uke 20

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 20, 2025
Vishistorikk


Uke 21

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 21, 2025
Vishistorikk


Uke 22

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 22, 2025
Vishistorikk


Uke 23

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 23, 2025
Vishistorikk


Uke 24

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 24, 2025
Vishistorikk


Uke 25

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 25, 2025
Vishistorikk


Uke 26

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 26, 2025
Vishistorikk


Uke 27

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 27, 2025
Vishistorikk


Uke 28

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 28, 2025
Vishistorikk


Uke 29

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 29, 2025
Vishistorikk


Uke 30

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 30, 2025
Vishistorikk


Uke 31

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 31, 2025
Vishistorikk


Uke 32

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 32, 2025
Vishistorikk


Uke 33

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 33, 2025
Vishistorikk


Uke 34

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 34, 2025
Vishistorikk


Uke 35

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 35, 2025
Vishistorikk


Uke 36

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 36, 2025
Vishistorikk


Uke 37

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 37, 2025
Vishistorikk


Uke 38

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 38, 2025
Vishistorikk


Uke 39

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 39, 2025
Vishistorikk


Uke 40

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 40, 2025
Vishistorikk


Uke 41

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 41, 2025
Vishistorikk


Uke 42

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 42, 2025
Vishistorikk


Uke 43

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 43, 2025
Vishistorikk


Uke 44

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 44, 2025
Vishistorikk


Uke 45

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 45, 2025
Vishistorikk


Uke 46

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 46, 2025
Vishistorikk


Uke 47

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 47, 2025
Vishistorikk


Uke 48

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 48, 2025
Vishistorikk


Uke 49

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 49, 2025
Vishistorikk


Uke 50

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 50, 2025
Vishistorikk


Uke 51

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 51, 2025
Vishistorikk


Uke 52

Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 52, 2025
Vishistorikk


Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022  · 2023  · 2024  · 2025