Rimlig anpassning
Enligt EU-reglerna måste du som arbetsgivare se till att dina anställda med funktionsnedsättning får skäliga anpassningar. Alla ändringar och kostnader måste vara realistiska och får inte innebära en oproportionerlig börda för ditt företag.
Vad som kan anses vara proportionerligt beror på företagets storlek och anpassningsförmåga, ekonomiska och andra kostnader (t.ex. lägre arbetstakt eller produktivitet eller olika störningar) och eventuella bidrag eller annat stöd i ditt land. Många anpassningar kostar inget alls.
Vad är skäliga anpassningar?
Skäliga anpassningar är alla ändringar i arbetsmiljön som behövs för att en person med funktionsnedsättning ska kunna få tillträde till, delta i eller göra karriär i arbetslivet eller fortbilda sig.
Alla anställda med funktionsnedsättning har rätt till skäliga anpassningar. Det gäller all arbetsrelaterad verksamhet som omfattas av EU-lagstiftningen – från rekrytering till att anställningen upphör – men även arbetsvillkor och lönetillägg.
Exempel från verkligheten
Carlos är en duktig programvaruutvecklare som fick en allvarlig diagnos som påverkade hans förmåga att arbeta som tidigare. Hans chef anpassade hans roll och lät honom ha flexibla arbetstider och jobba hemifrån. Företaget tillhandahöll också ergonomisk utrustning och anpassade arbetsuppgifterna till hans styrkor. Med de här anpassningarna kunde Carlos fortsätta att göra ett bra jobb och bidra med värdefulla insikter till teamet.
Typer av skäliga anpassningar
Tekniska hjälpmedel
Med tekniska hjälpmedel kan anställda med funktionsnedsättning utföra sina uppgifter självständigt och effektivt eftersom de får hjälp att komma över fysiska, sensoriska eller kognitiva hinder.
Exempel:
- Skärmläsare för anställda med synnedsättning.
- Taligenkänningsprogram för personer med nedsatt rörlighet i händerna.
- Hörapparater eller andra hörhjälpmedel för anställda med nedsatt hörsel.
- Ergonomiska tangentbord och datormöss för personer med belastningsskador.
Exempel från verkligheten
Ett stort tyskt hälso- och sjukvårdsföretag med 3 400 anställda och flera anslutna sjukhus erbjöd olika anpassningar till en sjuksköterska med nedsatt hörsel. De installerade utrustning med förstärkta signaler, bl.a. visuella larm i sjuksköterskerummet och korridorerna, och ett radiosignalsystem för infusionspumpar. Dessutom skaffade de en ny trådlös telefon med volymkontroll, vibrationsfunktion, blinkande indikatorer och Bluetooth för att ansluta hörapparaterna. Tack vare de här åtgärderna kunde sjuksköterskan utföra sitt arbete på barncanceravdelningen, trots hörselnedsättningen.
Assistans
Med en assistent kan anställda med funktionsnedsättningar få hjälp med uppgifter som annars är svåra att klara av.
Exempel:
- Teckenspråkstolk för döva anställda under möten.
- Handledare för anställda med kognitiva svårigheter så att de kan få hjälp att strukturera utbildning och arbetsuppgifter.
Exempel från verkligheten
I Portugal kunde ett multinationellt energiföretag anställa en autistisk dataingenjör efter vissa genomtänkta anpassningar. Först valde de ut en lämplig arbetsplats, utsåg ett arbetslag och höll informationsmöten med chefer och medarbetare. De köpte också in brusreducerande hörlurar för att minimera eventuella plötsliga eller höga ljud som kan vara störande. Allt detta gjorde att den nye ingenjören kunde bidra på ett meningsfullt sätt samtidigt som man respekterade hans svårigheter och starka sidor. Företaget fick en duktig medarbetare, visade sitt sociala ansvar och främjade en mer inkluderande arbetsmiljö med minimala anpassningskostnader.
Anpassad arbetsplats
Genom att anpassa den fysiska arbetsplatsen kan man få bort hinder och skapa en inkluderande miljö för anställda med funktionsnedsättning.
Exempel:
- Lägre skrivbord eller höj- och sänkbara arbetsstationer för personer som använder rullstol.
- Dörrar som är tillräckligt breda för rörlighetshjälpmedel.
- Ramper eller hissar för anställda som inte kan gå i trappor.
- Tillgängliga gemensamma utrymmen, som kök och toaletter.
Exempel från verkligheten
En domare i Belgien som blivit helt förlamad efter en skidolycka fick en anpassad arbetsplats i hemmet så att han kunde jobba hemifrån flera dagar i veckan. Dessutom fick han flexibla arbetstider och ekonomiskt stöd för att anpassa sin arbetsplats. Domaren kunde därför återuppta sitt arbete och bidra effektivt och fortsätta att ha samma möjligheter som sina kollegor. Det belgiska rättsväsendets åtgärder gjorde det möjligt för en erfaren domare att stanna kvar i arbetslivet, visade på ett engagemang för inkludering och mångfald och bildar norm för skäliga anpassningar i den offentliga sektorn till en måttlig kostnad.
Flexibla arbetstider
Med flexibla arbetstider kan de anställda lättare anpassa jobbet till sitt hälsotillstånd, sina behandlingar eller sin energinivå och på så vis fortsätta att vara produktiva och trivas på jobbet.
Exempel:
- Flexibla arbetstider för anställda som kan behöva gå till läkaren eller har varierande energinivåer på grund av sitt tillstånd.
- Komprimerade arbetsveckor (t.ex. fyra 10-timmarsdagar) för att minska antalet pendlingsdagar.
- Möjlighet till deltidsarbete eller jobbdelning för dem som inte klarar att jobba heltid.
Exempel från verkligheten
En anställd på ett stort telekombolag i Kroatien var mamma till ett barn med flera funktionsnedsättningar. Företaget erbjöd henne flexibla arbetstider och såg till att det fanns en stöttande arbetsmiljö som hjälpte henne att förena arbete och familjeansvar. Hon kunde därför fortsätta att sköta sitt jobb samtidigt som hon tog hand om sitt barn. Företaget behöll en högkvalificerad it-medarbetare med 20 års erfarenhet, stärkte sitt anseende när det gäller inkludering och utsågs till en av årets arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. Kostnaderna var minimala till måttliga och gällde främst ledningens insatser för att skapa en flexibel och stöttande arbetsmiljö.
Flexibla arbetssätt
Genom att anpassa hur arbetsuppgifterna fördelas eller utförs kan man hjälpa anställda med funktionsnedsättning att arbeta mer effektivt, eftersom arbetsuppgifterna är anpassade till vad de klarar av.
Exempel:
- Omfördela vissa mindre uppgifter som en anställd med funktionsnedsättning inte kan utföra till andra medarbetare.
- Tillåta distansarbete för anställda som har svårt att ta sig till arbetsplatsen eller behöver en kontrollerad miljö på grund av sensorisk känslighet.
- Fokusera på styrkor och förmågor snarare än på begränsningar och t.ex. ge en anställd med synnedsättning arbetsuppgifter som i första hand kan utföras med hjälp av hörseln.
Exempel från verkligheten
Ett hotell i Litauens huvudstad Vilnius införde en strategi med individanpassade jobb för personer med olika funktionsnedsättningar som kan ha svårt att klara alla uppgifter i ett traditionellt hotellyrke. Arbetsrollerna anpassades efter en individuell bedömning där man lyfte fram de funktionsnedsattas unika färdigheter. Det ledde till maximal produktivitet och jobbtillfredsställelse och bättre mångfald och inkludering på arbetsplatsen. Genom att använda de anställdas unika kompetens kunde hotellet effektivt få särskilda uppgifter utförda, öka mångfalden på arbetsplatsen och ta ett större socialt ansvar. De initiala kostnaderna för individuella bedömningar och jobbanpassning var minimala till måttliga och uppvägdes av fördelarna med en mer effektiv fördelning av arbetsuppgifterna.
Se också
Rimliga anpassningar i praktiken – guide till lovande metoder
Du hittar mer information och adresser till nationella portaler på sidan om likabehandling på arbetsplatsen.
Nedan hittar du information om vad som gäller i de olika länderna.