Hoppa till innehållet

Adolf Fredriks församling

Från Wikipedia
Adolf Fredriks församling
Sankt Olofs församling (-1775)
Församling
LandSverige
KommunStockholms kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftStockholms stift
Bildad1675
 avKungsbacksförsamlingen
 av del avKlara församling
UtbrutetSabbatsbergs fattighus församling (1752)
Sankt Matteus församling (1906)
Gustav Vasa församling (1906)
InförlivatBarnhusförsamlingen (1786)
Sabbatsbergs fattighus församling (1888)
Borgerskapets änkhus församling (1889)
Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling (1889)
Medlemmar4 316 (49 %) ()[2]
Folkmängd8 859 ()[2]
Upphov tillStockholms Adolf Fredriks distrikt
Karta
Adolf Fredriks församling Sankt Olofs församling (-1775)s läge i Stockholms län.
Adolf Fredriks församling
Sankt Olofs församling (-1775)s läge
i Stockholms län.
Adolf Fredriks församling
Sankt Olofs församling (-1775)s läge
i Stockholms län.
Koordinat59°20′17″N 18°03′36″Ö / 59.337944444444°N 18.060111111111°Ö / 59.337944444444; 18.060111111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod018007 (–)
018005 (–)
Pastoratskod130106
KyrkoarkivSE/SSA/0001
Redigera Wikidata

Adolf Fredriks församling är en församling som utgör ett eget pastorat i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift i Svenska kyrkan.[3] Församlingen ligger i Stockholms kommun i Stockholms län.[4]

Församlingen ligger i Stockholms innerstad på Norrmalm och i Vasastan, och begränsas av Kungstensgatan, Dalagatan, Tegnérgatan, Klara sjö, Olof Palmes gata, Tunnelgatan och Döbelnsgatan.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Församlingen bildades 1675 under namnet Sankt Olofs församling genom en utbrytning ur Klara församling och införlivning av Kungsbacksförsamlingen. Namnet ändrades 1 maj 1775 till det nuvarande. 1 augusti 1752 utbröts Sabbatsbergs fattighus församling som återuppgick 1 juli 1888. 3 mars 1786 införlivades Barnhusförsamlingen. 1889 införlivades Borgerskapets änkhus församling samt Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling. 1 maj 1906 utbröts Gustav Vasa och S:t Matteus församlingar.

Församlingen ingick till 1 maj 1775 i Klara pastorat för att därefter utgöra ett eget pastorat.[5]

Areal

[redigera | redigera wikitext]

Adolf Fredriks församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 0,5 kvadratkilometer, varav 0,5 kvadratkilometer land.[6]

Kyrkobyggnader

[redigera | redigera wikitext]

Församlingshem

[redigera | redigera wikitext]

Adolf Fredriks församlingshem ligger på Kammakargatan 30. Byggnaden uppfördes 1908-1910 enligt ritningar av Hagström & Ekman.

Adolf Fredriks församlingshem.

Präster

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkoherdar

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid[7] Namn Levnadstid Övrigt
1775–1789 Johan Gustaf Flodin 1741–1808 Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling.
1786 Pehr Olofsson Fredell 1754–1788 Utnämndes 1786 och avled för tillträdandet.
1789–1813 Per Samuel Drysén 1760–1818 Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling.
1813–1818 Johan Olof Wallin 1779–1839 Senare kyrkoherde i S:t Nikolai församling.
1818–1824 Erland Colliander 1760–1824
1825–1838 Lars Christian Tunelius 1785–1848 Senare kyrkoherde i Sala församling.
1838–1870 Nils Johan Ekdahl 1799–1870
1871–1895 Albert Staaff 1821–1895
1897–1908 Elis Heüman 1859–1908
1910–1927 Carl Rudolf Hasselrot 1855–1927
1929–1937 Anders Hagardt 1873–1937
1938–1948 Tord Valfrid Ström 1878–1955

Förste komministrar

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid[7][8] Namn Levnadstid Övrigt
1674–1689 Petrus Andreæ Muur –1689
1691–1718 Nicolaus Petri Tjällman 1652–1718
1720–1759 Petrus Rudberg 1680–1759
1761–1764 Jonas Warolin 1720–1764
1765–1775 Nils Olin 1723–1806 Senare kyrkoherde i Väsby församling.
1775–1783 Jonas Raphael Rothstein 1744–1820 Senare kyrkoherde i Billinge församling.
1783–1795 Johan Eric Unge 1759–1795
1798–1801 Sven Johan Almqvist 1769–1843 Senare kyrkoherde i Gränna församling.
1801–1809 Johan Fredrik Hvalström 1766–1842 Senare kyrkoherde i Ulricehamn.
1809–1820 Mathias Rudolph Norelius 1773–1826 Senare kyrkoherde i Arbrå församling.
1820–1827 Nathanael Wallin 1787–1870 Senare kyrkoherde i Västra Tunhems församling.
1827–1839 Johan Biljer 1790–1841 Senare kyrkoherde i Hjälstads församling.
1839–1850 Lars Wilhelm Löhman 1803–1869 Senare kyrkoherde i Spånga församling.
1850–1858 Gustaf Janzon 1813–1877 Senare kyrkoherde Gillberga församling.
1858–1883 Carl Erik Höök 1821–1883
1886–1919 Jöns Persson Vicander 1834–1919
1919–1947 Karl Erik Wallstersson 1872–

Andre komministrar

[redigera | redigera wikitext]
Ämbetstid[7] Namn Levnadstid Övrigt
1876–1886 Jöns Persson Vicander 1834–1919
1886–1893 Edvard Evers 1853–1919 Senare kyrkoherde i Norrköping.
1894–1906 Gustaf Edvard Ring
1906–1925 - - Indragen.
1925–1939 Ernst Gustaf Wolfbrandt 1869–1945

Organister

[redigera | redigera wikitext]

Lista över organister.

Verksam Namn Levnadstid Övrigt
1692-1703 Nils Larsson Breman -1703 Organist
1705 Nils Lind
1740 Isaac Biörck Organist
1755 Carl Dijkman -1771 Organist
1760 Johan Gottfried Jäger 1741-1822 Organist och musikant.
1783-1815 Daniel Baijard Organist
1815-1818 Peter Askergren 1767-1818 Organist
1818-1854 Carl Gustaf Carlsson 1774-1854 Organist
1898-1901 A. A. Holtz Organist
1914-1949 Gustaf Nordqvist 1886-1949 Organist.[9]
1954–1962 Folke Brundin 1908–1962 Organist
1963–1964 Eskil Burman 1928-2004 Organist.[10]
1962–1999 Anders Öhrwall 1932–2012 Organist.[11]

Körer

[redigera | redigera wikitext]

Adolf Fredriks vokalensemble är en av församlingens körer, liksom Adolf Fredriks ungdomskör.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/018005000, läst: 18 juni 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  4. ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNXk37R?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 
  7. ^ [a b c] Adolf Fredriks församling i Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951)
  8. ^ S:t Olofs församling i Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951)
  9. ^ Kyrkomusikernas riksförbund: 1901-2001. Stockholm: Kyrkomusikernas riksförbund. 2001. sid. 166. Libris 8376384. ISBN 9177180224 
  10. ^ DOMPROSTERIET i Sveriges statskalender 1964
  11. ^ Adolf Fredriks församling i Projekt Runeberg

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Pastorat och församlingar i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift
–
–
–
–
–
–
–
–
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Adolf_Fredriks_församling&oldid=55720086”