Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/juni 2008
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Dagens skandinaviske artikel
[rediger kildetekst]Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her
[rediger kildetekst]Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. juni
Guldsiska (Carduelis tristis) är en nordamerikansk fågel som tillhör familjen finkar. Den är flyttfågel med en utbredning från södra Kanada till North Carolina under häckningssäsongen, och från strax söder om Kanadas sydgräns till Mexiko under vintern. Guldsiskan är den enda arten i sin underfamilj som genomgår två ruggningar om året. Den uppvisar könsdimorfism i färgningen; hanen är livfullt gul på sommaren och olivfärgad under vintermånaderna, medan honan har en blekt gulbrun färgton som bara blir något ljusare under sommaren. Hanen uppvisar en lysande fjäderdräkt under häckningssäsongen för att locka till sig en hona. Læs mer
se -
historik
2. juni
Slaveriet i antikkens Hellas var en essensiell del av samfunnet. Mange av de som levde i oldtiden så ikke bare på slaveriet som viktig, men også som en helt naturlig del av samfunnet. Verken stoikerne eller de tidlige kristne stilte spørgsmålstegn vedrørende virket. Når det er sagt, var det imidlertid også noen isolerte debatter rundt slavespørsmålet, spesielt hos Platon.
Grekerne i antikken hadde mange forskjellige ord for å beskrive slavene, men mange av disse ordene må settes ordentlig inn i kontekst for å unngå tvetydighet. I det greske språket som ble brukt av Homer, ble slavene kalt δμώς, dmos. I en militær kontekst betyr uttrykket «fange», som i krigsbytte; med andre ord, eiendom. Under den klassiske perioden brukte man uttrykket ἀνδράποδον, andrápodon, som bokstavelig betyr «en med menneskeføtter», i motsetning til τετράποδον, tetrapodon, som betyr firbent, eller buskap. Det mest vanlige uttrykket er utvilsomt δοῦλος, doûlos; dette uttrykket kan også bli brukt metaforisk for andre eierforhold, som en bys herreskap over en annen, eller foreldrene overfor deres barn. (Mer)
se -
se norsk -
diskussion -
historik
3. juni
Sparta (gresk: Σπάρτα) er ein by i prefekturet Lakonia, der han er hovudstad, i Peloponnes i Hellas. Byen var av dei mest kjende polisa i antikkens Hellas, og den mektigaste på Peloponnes. Ruinane av den antikke byen ligg i utkanten av den moderne.
Kring 550 fvt. og ei tid framover var Sparta ei sterk og effektiv militærmakt, og falanksane deira vart rekna som umogeleg å slå. Dette kom mellom anna til uttrykk i peloponnesarkrigen. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
4. juni
Augustus (latin: IMPERATOR•CAESAR•DIVI•FILIVS•AVGVSTVS), född som Gaius Octavius Thurinus (63 f.Kr.-14 e.Kr.), efter adoption känd under namnet Gaius Julius Caesar Octavianus (latin: GAIVS•IVLIVS•CAESAR•OCTAVIANVS), var den förste kejsaren av Romerska imperiet, och regerade från 27 f.Kr. till sin död 14 e.Kr. Hans regering inledde Principatet. (Mer her)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
5. juni
Slaveriet i antikkens Hellas var en essensiell del av samfunnet. Mange av de som levde i oldtiden så ikke bare på slaveriet som viktig, men også som en helt naturlig del av samfunnet. Verken stoikerne eller de tidlige kristne stilte spørgsmålstegn vedrørende virket. Når det er sagt, var det imidlertid også noen isolerte debatter rundt slavespørsmålet, spesielt hos Platon.
Grekerne i antikken hadde mange forskjellige ord for å beskrive slavene, men mange av disse ordene må settes ordentlig inn i kontekst for å unngå tvetydighet. I det greske språket som ble brukt av Homer, ble slavene kalt δμώς, dmos. I en militær kontekst betyr uttrykket «fange», som i krigsbytte; med andre ord, eiendom. Under den klassiske perioden brukte man uttrykket ἀνδράποδον, andrápodon, som bokstavelig betyr «en med menneskeføtter», i motsetning til τετράποδον, tetrapodon, som betyr firbent, eller buskap. Det mest vanlige uttrykket er utvilsomt δοῦλος, doûlos; dette uttrykket kan også bli brukt metaforisk for andre eierforhold, som en bys herreskap over en annen, eller foreldrene overfor deres barn. (Mer)
se -
se norsk -
diskussion -
historik
6. juni
Sparta (gresk: Σπάρτα) er ein by i prefekturet Lakonia, der han er hovudstad, i Peloponnes i Hellas. Byen var av dei mest kjende polisa i antikkens Hellas, og den mektigaste på Peloponnes. Ruinane av den antikke byen ligg i utkanten av den moderne.
Kring 550 fvt. og ei tid framover var Sparta ei sterk og effektiv militærmakt, og falanksane deira vart rekna som umogeleg å slå. Dette kom mellom anna til uttrykk i peloponnesarkrigen. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. juni
Augustus (latin: IMPERATOR•CAESAR•DIVI•FILIVS•AVGVSTVS), född som Gaius Octavius Thurinus (63 f.Kr.-14 e.Kr.), efter adoption känd under namnet Gaius Julius Caesar Octavianus (latin: GAIVS•IVLIVS•CAESAR•OCTAVIANVS), var den förste kejsaren av Romerska imperiet, och regerade från 27 f.Kr. till sin död 14 e.Kr. Hans regering inledde Principatet. (Mer her)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
8. juni
Fri vilja är ett centralt begrepp inom sv:begreppbegrepp och religion. Med människans fria vilja menas att hennes blotta förnuft i viss utsträckning styr hennes handlingar – oberoende av naturliga och övernaturliga faktorer. Ibland definieras den som möjligheten att den handlande agenten "skulle ha kunnat handla annorlunda". Den fria viljan ses av många livsåskådningar som ett undantag från en annars deterministisk värld och är dessutom nödvändig för flera av dem, bland annat existentialismen. Den står i skarp motsättning till fatalismen.
se -
historik
9. juni
Mygg (Nematocera) er en gruppe av tovingene (Diptera). Den andre gruppen er fluer. Mygg skiller seg fra fluene ved at de har mer enn fire ledd i antennene. Mygg er mellom fire og cirka 50 millimeter lange. Det er 29 familiegrupper i Norge, med over 2 000 arter. Det er beskrevet over 33 000 nålevende arter i verden i tillegg er det beskrevet svært mange utdødde grupper og arter ut fra funn i rav eller som fossiler.
Det er bare noen få arter som stikker eller biter. De fleste arter er harmløse. I dagligtale er «mygg» det samme som stikkemygg, men denne gruppen utgjør bare en liten del av alle mygg. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
10. juni
Eivind Groven (1901-1977) var ein norsk komponist, musikkvitar, spelemann på hardingfele og seljefløyte, folkemusikksamlar og utgjevar som mellom anna er kjend for arbeidet sitt med reinstemte orgel.
Som komponist var han ein av dei mest originale Noreg har fostra. Mykje av det folk trur er folkemusikklån, er hans eige stoff. Han er den fyrste, og til no den einaste, norske komponisten som meistra både hardingfela og symfoniorkesteret. Meir
se -
se norsk -
diskussion -
historik
11. juni
Friedrich Nietzsche (1844-1900) var en tysk filosof, författare och klassisk filolog.
Nietzsche, som var influerad av Schopenhauer, Wagner, och Darwin, är mest känd för sin idé om övermänniskan ("det blonda vilddjuret") och som kristendomens vedersakare - ett av hans mest berömda citat är "Gud är död" (Så talade Zarathustra, I:1). Han förordade en estetisk kultur som ersättning till den kristna självuppoffringen och humanismens moral, varmed han lanserade distinktionen mellan dionysiska och apolloniska ideal. Vetenskapen blev hans paradigm och vad han såg som människans räddning från religionen och den romantiska verklighetsflyende konsten. I etiskt hänseende betraktas Nietzsche som grundaren av värdenihilismen, och definierade viljan som en vilja till makt. Hans filosofi blev på modet under slutet av hans levnad, och nådde sin kulmen i Nazityskland, men han är även en viktig influens till Weber, Freud, Wittgenstein, Derrida, Lyotard, Sartre, och Foucault. Själv slutade han sina dagar som sinnessjuk. Les mera
se -
se svensk -
diskussion -
historik
12. juni
Mygg (Nematocera) er en gruppe av tovingene (Diptera). Den andre gruppen er fluer. Mygg skiller seg fra fluene ved at de har mer enn fire ledd i antennene. Mygg er mellom fire og cirka 50 millimeter lange. Det er 29 familiegrupper i Norge, med over 2 000 arter. Det er beskrevet over 33 000 nålevende arter i verden i tillegg er det beskrevet svært mange utdødde grupper og arter ut fra funn i rav eller som fossiler.
Det er bare noen få arter som stikker eller biter. De fleste arter er harmløse. I dagligtale er «mygg» det samme som stikkemygg, men denne gruppen utgjør bare en liten del av alle mygg. Les mer...
se -
se norsk -
diskussion -
historik
13. juni
Eivind Groven (1901-1977) var ein norsk komponist, musikkvitar, spelemann på hardingfele og seljefløyte, folkemusikksamlar og utgjevar som mellom anna er kjend for arbeidet sitt med reinstemte orgel.
Som komponist var han ein av dei mest originale Noreg har fostra. Mykje av det folk trur er folkemusikklån, er hans eige stoff. Han er den fyrste, og til no den einaste, norske komponisten som meistra både hardingfela og symfoniorkesteret. Meir
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. juni
Friedrich Nietzsche (1844-1900) var en tysk filosof, författare och klassisk filolog.
Nietzsche, som var influerad av Schopenhauer, Wagner, och Darwin, är mest känd för sin idé om övermänniskan ("det blonda vilddjuret") och som kristendomens vedersakare - ett av hans mest berömda citat är "Gud är död" (Så talade Zarathustra, I:1). Han förordade en estetisk kultur som ersättning till den kristna självuppoffringen och humanismens moral, varmed han lanserade distinktionen mellan dionysiska och apolloniska ideal. Vetenskapen blev hans paradigm och vad han såg som människans räddning från religionen och den romantiska verklighetsflyende konsten. I etiskt hänseende betraktas Nietzsche som grundaren av värdenihilismen, och definierade viljan som en vilja till makt. Hans filosofi blev på modet under slutet av hans levnad, och nådde sin kulmen i Nazityskland, men han är även en viktig influens till Weber, Freud, Wittgenstein, Derrida, Lyotard, Sartre, och Foucault. Själv slutade han sina dagar som sinnessjuk. Les mera
se -
se svensk -
diskussion -
historik
15. juni
Edgar Allan Poe, född 19 januari 1809, död 7 oktober 1849, var en amerikansk poet, novellförfattare, redaktör, litteraturkritiker och en av ledarna för den romantiska rörelsen i USA. Poe, som är mest känd för sina berättelser om skräck, mystik och sällsamma äventyr, var en av de tidiga amerikanska novellförfattarna och en föregångare till detektivlitteraturen. Han anses även ha bidragit till den framväxande science fiction-genren.
Arvet efter Poe är bland annat ett betydande inflytande på litteraturen i USA och runtom i världen liksom i specialiserade områden som kosmologi och kryptografi. Dessutom förekommer Poe och hans verk allmänt i populärkultur i litteratur, musik, film, TV, TV-spel etc. Vissa av hans bostäder är i dag museer.
se -
historik
16. juni
Henrik Wergeland (1808-1845) omtales ofte som Norges største lyriker gjennom tidene. Han er universell i sin tematikk og har vært sammenliknet med diktere som Byron, Pusjkin og Hugo.
Wergelands diktning spenner fra det visjonære, kosmologiske diktet Skabelsen, Mennesket og Messias til barnedikt som «Den prægtigklædte Sommerfugl», fra undergangsdikt som «Cæsaris» til idyller som «Hardanger». Den engelske Lods kan kalles en versroman med et dickensk blikk for de ulike samfunnslag. Skarp sosial tendens forekommer også i novellistiske skisser og dikt som f.eks. «Pigen paa Anatomikammeret». Det befriede Europa og Spaniolen føyer seg inn i rekken av frihetsdikt, mens «Røde og grå Dompaper» viser Wergelands evne til å kommunisere med de minste.
Fredrik Paasche skriver om ham i Norsk litteraturhistorie: «Shakespeares billed-sprog
er ikke så rigt som hans, de norrøne skalders ikke så
levende.» Les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik
17. juni
London er hovudstaden i Storbritannia og er ein storby som ligg sør i England ved elva Themsen. London er ein av dei største byane i Europa, har ei historie som strekker seg to tusenår attende, og har i løpet av den tida vore senter for fenomen som renessansen og den industrielle revolusjonen. Sentrumet City of London har stort sett hatt dei same grensene fram til i dag, men sidan 1900-talet har omgrepet London blitt nytta om heile metropolen rundt. Dette området er i dag ein region i England og har sin eigen administrasjon med valt borgarmeister og forsamling.
Byen er i moderne tid eitt av dei viktigaste politiske, økonomiske og kulturelle sentra i verda. Mykje av grunnen til dette er at London var hovudstad for det britiske imperiet, og dermed maktsenter for store delar av kloden i nær tre hundre år.
Sjølve byen har 7 500 000 innbyggjarar, men om ein reknar heile storbyområdet, kjem ein opp i mellom 12 og 14 millionar innbyggjarar. Byen er med det den største i EU etter folketal. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
18. juni
Ladusvala (Hirundo rustica) är den mest spridda fågelarten i familjen svalor. Ladusvalan är en tätting med ett distinkt utseende med sin blå ovansida, långa, djupt delade stjärt och böjda spetsiga vingar. Den förekommer i Europa, Asien, Afrika och Amerika. Ladusvalan är en fågel som trivs i öppna landskap och normalt använder byggnader uppförda av människor för att häcka. Den uppför ett koppformigt rede av lerkulor i lador eller liknande byggnader och livnär sig av insekter som den fångar i flykten. Art lever i nära anslutning till människor, och dess vana att äta insekter innebär att den tolereras av människorna. Denna accepterande inställning stärktes förr i tiden av vidskepliga föreställningar om fågeln och dess bo. Det finns många hänvisningar till ladusvalan i litterära och religiösa verk både på grund av att den lever i människans närhet och på grund av dess tydligt märkbara årliga flyttning. (läs mer...)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
19. juni
Henrik Wergeland (1808-1845) omtales ofte som Norges største lyriker gjennom tidene. Han er universell i sin tematikk og har vært sammenliknet med diktere som Byron, Pusjkin og Hugo.
Wergelands diktning spenner fra det visjonære, kosmologiske diktet Skabelsen, Mennesket og Messias til barnedikt som «Den prægtigklædte Sommerfugl», fra undergangsdikt som «Cæsaris» til idyller som «Hardanger». Den engelske Lods kan kalles en versroman med et dickensk blikk for de ulike samfunnslag. Skarp sosial tendens forekommer også i novellistiske skisser og dikt som f.eks. «Pigen paa Anatomikammeret». Det befriede Europa og Spaniolen føyer seg inn i rekken av frihetsdikt, mens «Røde og grå Dompaper» viser Wergelands evne til å kommunisere med de minste.
Fredrik Paasche skriver om ham i Norsk litteraturhistorie: «Shakespeares billed-sprog
er ikke så rigt som hans, de norrøne skalders ikke så
levende.» Les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik
20. juni
London er hovudstaden i Storbritannia og er ein storby som ligg sør i England ved elva Themsen. London er ein av dei største byane i Europa, har ei historie som strekker seg to tusenår attende, og har i løpet av den tida vore senter for fenomen som renessansen og den industrielle revolusjonen. Sentrumet City of London har stort sett hatt dei same grensene fram til i dag, men sidan 1900-talet har omgrepet London blitt nytta om heile metropolen rundt. Dette området er i dag ein region i England og har sin eigen administrasjon med valt borgarmeister og forsamling.
Byen er i moderne tid eitt av dei viktigaste politiske, økonomiske og kulturelle sentra i verda. Mykje av grunnen til dette er at London var hovudstad for det britiske imperiet, og dermed maktsenter for store delar av kloden i nær tre hundre år.
Sjølve byen har 7 500 000 innbyggjarar, men om ein reknar heile storbyområdet, kjem ein opp i mellom 12 og 14 millionar innbyggjarar. Byen er med det den største i EU etter folketal. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. juni
Ladusvala (Hirundo rustica) är den mest spridda fågelarten i familjen svalor. Ladusvalan är en tätting med ett distinkt utseende med sin blå ovansida, långa, djupt delade stjärt och böjda spetsiga vingar. Den förekommer i Europa, Asien, Afrika och Amerika. Ladusvalan är en fågel som trivs i öppna landskap och normalt använder byggnader uppförda av människor för att häcka. Den uppför ett koppformigt rede av lerkulor i lador eller liknande byggnader och livnär sig av insekter som den fångar i flykten. Art lever i nära anslutning till människor, och dess vana att äta insekter innebär att den tolereras av människorna. Denna accepterande inställning stärktes förr i tiden av vidskepliga föreställningar om fågeln och dess bo. Det finns många hänvisningar till ladusvalan i litterära och religiösa verk både på grund av att den lever i människans närhet och på grund av dess tydligt märkbara årliga flyttning. (läs mer...)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
22. juni
Östersund är en tätort (stad) i Jämtland. Östersund är residensstad för Jämtlands län och centralort för Östersunds kommun. Staden ligger vid Storsjön och är Storsjöbygdens och Jämtlands enda stad. Östersund är Sveriges 24:e största tätort med 43 621 invånare.
Östersund är den enda svenska stad som grundades på 1700-talet. Staden kom till för att kontrollera handeln i Jämtland, vars invånare bedrev en omfattande och mycket lönsam handel, som irriterade det svenska styret. I egenskap av Sveriges mest centralt belägna stad, då Östersund är belägen i mellersta Sverige, mitt i Jämtlands län och mitt i Östersunds kommun, tar Östersund gärna åt sig äran som Sveriges mittpunkt. Ortnamnet kommer från det smala sund som skiljer Frösön från fastlandet – Östersundet – och staden marknadsförs av kommunen och näringslivet som Vinterstaden. Vintersport har långa anor i staden och Östersund har genom åren anordnat flera världsmästerskap i vintersporter. (läs mer ...)
se -
historik
23. juni
Ingeborg Refling Hagen (1895-1989) var en norsk forfatter og kulturarbeider. Hun debuterte i 1920 med Når elv skifter leie, noveller fra gammelt Hedmarksmiljø. I tiåret som fulgte kom det en rekke romaner og novellistiske fortellinger skrevet i en fortettet, lyrisk-musikalsk stil med sterk egentone. I 1932 stod hun fram som lyriker med samlinga Jeg vil hem att, som ble en nordisk salgssuksess for lyrikk. Under andre verdenskrig gikk hun inn i motstandsarbeidet og redigerte Jøssingposten. Den illegale virksomheten førte til at hun ble arrestert midt i desember 1941.
Ingeborg Refling Hagen er opphavet til et særegent kulturarbeid som etter krigen fikk ny giv og ble kjent som Suttung-bevegelsen. En frukt av dette arbeidet var Suttungteateret på Tangen. (Mer)
se -
se norsk -
diskussion -
historik
24. juni
Köppen si klimaklassifisering er eit av dei mest brukte klimaklassifiseringssystema. Det vart utvikla av den tyske klimatologen Wladimir Köppen rundt 1900. Han gjorde seinare fleire utbetringar av systemet. Systemet kombinerer årlege og månadlege middel av temperatur og nedbør i samsvar med vegetasjonsfordelinga på jorda.
Köppen sitt skjema deler klimaet inn i fem klimasoner i tillegg til fleire klimatypar og klimaundertypar. Dei fem klimasonene er tropisk klima, tørt klima, temperert klima, kontinentalt klima og arktisk klima. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. juni
Wood Badge eller Gilwellutbildning är en utbildning i den internationella scoutrörelsen, och namnet på en tillhörande utmärkelse för scoutledare som genomfört utbildningen. Den hålls i någon variant inom de flesta nationella scoutorganisationer tillhörande World Organization of the Scout Movement. Wood Badge-kursernas mål är att göra scouter till bättre ledare genom att lära ut avancerade kunskaper om ledarskap, och genom att skapa en förbindelse till och engagemang i scoutrörelsen. Kurserna består vanligtvis av teoretisk undervisning varvat med praktiska utomhusaktiviteter, följt av en projektfas där deltagarna sätter sina nya kunskaper på prov. (läs mer...)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
26. juni
Ingeborg Refling Hagen (1895-1989) var en norsk forfatter og kulturarbeider. Hun debuterte i 1920 med Når elv skifter leie, noveller fra gammelt Hedmarksmiljø. I tiåret som fulgte kom det en rekke romaner og novellistiske fortellinger skrevet i en fortettet, lyrisk-musikalsk stil med sterk egentone. I 1932 stod hun fram som lyriker med samlinga Jeg vil hem att, som ble en nordisk salgssuksess for lyrikk. Under andre verdenskrig gikk hun inn i motstandsarbeidet og redigerte Jøssingposten. Den illegale virksomheten førte til at hun ble arrestert midt i desember 1941.
Ingeborg Refling Hagen er opphavet til et særegent kulturarbeid som etter krigen fikk ny giv og ble kjent som Suttung-bevegelsen. En frukt av dette arbeidet var Suttungteateret på Tangen. (Mer)
se -
se norsk -
diskussion -
historik
27. juni
Köppen si klimaklassifisering er eit av dei mest brukte klimaklassifiseringssystema. Det vart utvikla av den tyske klimatologen Wladimir Köppen rundt 1900. Han gjorde seinare fleire utbetringar av systemet. Systemet kombinerer årlege og månadlege middel av temperatur og nedbør i samsvar med vegetasjonsfordelinga på jorda.
Köppen sitt skjema deler klimaet inn i fem klimasoner i tillegg til fleire klimatypar og klimaundertypar. Dei fem klimasonene er tropisk klima, tørt klima, temperert klima, kontinentalt klima og arktisk klima. Les meir…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. juni
Wood Badge eller Gilwellutbildning är en utbildning i den internationella scoutrörelsen, och namnet på en tillhörande utmärkelse för scoutledare som genomfört utbildningen. Den hålls i någon variant inom de flesta nationella scoutorganisationer tillhörande World Organization of the Scout Movement. Wood Badge-kursernas mål är att göra scouter till bättre ledare genom att lära ut avancerade kunskaper om ledarskap, och genom att skapa en förbindelse till och engagemang i scoutrörelsen. Kurserna består vanligtvis av teoretisk undervisning varvat med praktiska utomhusaktiviteter, följt av en projektfas där deltagarna sätter sina nya kunskaper på prov. (läs mer...)
se -
se svensk -
diskussion -
historik
29. juni
Queen är en brittisk rockgrupp som bildades 1970 i London av elgitarristen Brian May, sångaren Freddie Mercury (avliden 1991) och trumslagaren Roger Taylor. Elbasisten John Deacon anslöt sig till bandet året därpå. Bandet fick en betydande ställning på 1970-talet och är ett av Storbritanniens mest inflytelserika och framgångsrika band under de senaste tre årtiondena. Det togs upp i Rock and Roll Hall of Fame 2001.
Gruppen är känd för sin musikaliska mångfald (influerad av stilar från pop till hårdrock och heavy metal), arrangerade sångstämmor, unika gitarrspel och förmåga att göra publiken delaktig i framträdandena.
Queen gjorde ett bejublat framträdande vid Live Aid-galan (1985). Såväl andra artister som publik tyckte att deras spelning var fantastisk. 2005 röstade mer än 60 artister, journalister och andra representanter inom musikbranschen fram uppträdandet som det bästa liveframträdandet i rockmusikens historia. (läs mer ...)
se -
historik
30. juni
Philosophiæ naturalis principia mathematica (latin: «matematiske prinsipper for naturlig filosofi», ofte forkortet til Principia eller Principia Mathematica) er et verk i tre bind av Isaac Newton som ble utgitt 5. juli 1687. Det inneholder formuleringen av det som har blitt kjent som Newtons bevegelseslover, som la grunnlaget for klassisk mekanikk og også Newtons universelle gravitasjonsteori. Han utledet også Keplers lover for planetenes bevegelser, som tidligere bare hadde vært empirisk fastslått.
Gjennom formuleringen av sine teorier om fysikk, hadde Newton levert viktige bidrag til utviklingen av en gren av matematikken som senere har blitt kjent som kalkulus eller matematisk analyse. Det analytiske matematiske språket ble imidlertid i liten grad brukt i Principia, her formulerte Newton sine bevisføringer som geometriske argumenter i den euklidske tradisjonen.
Det er i verket Principia at Newton utrykker sin berømte Hypotheses non fingo («Jeg danner ingen hypoteser.»). Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik