Hoppa till innehåll på sidan

Så här kan ansiktsigenkännings­teknik användas

Ansiktsigenkänningsteknik kan användas för att verifiera och identifiera en person.

Både vid verifiering och identifiering fungerar ansiktsigenkänningstekniken genom att två uppsättningar av biometriska mallar jämförs. Jämförelsen ger en statistisk uppskattning av hur väl de två mallarna matchar varandra.

Ansiktsigenkänning för verifiering

Ansiktsigenkänning för att verifiera (autentisera) innebär att tekniken används för att kontrollera att en person verkligen är den som han eller hon påstår sig vara.

Vid en verifiering jämförs en sparad biometrisk mall av en person med det ansikte som står framför sensorn eller kameran alternativt att båda mallarna skapas vid samma tillfälle, exempelvis då en mall skapas från en passbild och en mall skapas från personens ansikte framför kameran. Det sker sedan en jämförelse mellan de två mallarna. Den här funktionen kallas också 1-till-1-verifiering.  

Ansiktsigenkänning för identifiering

Ansiktsigenkänning för att identifiera innebär att tekniken används för att hitta en specifik person inom en grupp av personer, inom ett visst område eller i en bild eller i en databas. 

I de här fallen behöver systemet bearbeta alla ansikten som förekommer i gruppen, i området eller av bilden för att generera biometriska mallar och därefter kontrollera om det stämmer överens med den mall som finns på den person som ska identifieras.

Funktionen bygger alltså på en jämförelse av en mall mot flera mallar i en databas eller i realtid och brukar ibland benämnas som 1-till-många-identifiering.

Exempel på användningsområden

Om lagstiftningen och omständigheterna tillåter det kan användningsområdena för ansiktsigenkänningsteknik vara många. I den kommersiella sektorn kan den till exempel användas:

  • i handeln (obemannade butiker, reklamanpassningar) 
  • inom bank och finans (identifiering och verifiering av kunder)
  • på flygplatser (boarding, bagage-drop, säkerhet).

Inom offentlig verksamhet kan tekniken användas i hälso- och sjukvården och inom brottsbekämpningen.

Verifiering

Exempel

Verifiering med ansiktsigenkänning är idag ett inslag i mångas vardag. Tekniken används bland annat för att verifiera användaren vid användandet av digitala tjänster eller för att logga in på mobiltelefoner eller datorer. Användaren har då skapat en biometrisk mall i sin enhet som den vid inloggning i en tjänst eller enhet jämförs med när sensorn eller kameran återigen läser av ansiktet. På samma sätt kan ansiktsigenkänningsteknik användas för åtkomst till en arbetsplats eller en lokal. Till exempel kan användningen av lösenord och nyckelkort ersättas av verifiering med ansiktsigenkänning.

Identifiering

Exempel

Ansiktsigenkänning för identifiering kan användas för bland annat spårning av personer i det offentliga rummet och för identifiering av efterlysta eller eftersökta personer i en databas som innehåller fotografier. 

 

IMY har inte tagit ställning till ovanstående användningsområden

Notera att det här är enbart exempel på användningsområden för ansiktsigenkänningsteknik. Huruvida de lever upp till de regelverk som finns gällande behandlingen av biometriska uppgifter har IMY inte tagit ställning till och det kommer sannolikt att behöva bedömas från fall till fall.

Genom AI-förordningen kommer vissa AI-användningsområden att förbjudas. Bland annat kommer biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmänt tillgängliga platser för brottsbekämpande ändamål vara förbjuden om den inte ska användas inom något av de undantagsområden som anges i förordningen. 

Vidare kommer AI-system som skapar databaser för ansiktsigenkänning genom oriktad skrapning av ansiktsbilder från internet eller övervakningskameror att vara förbjudna.

Läs mer om AI-förordningen i avsnittet Riktlinjer och tillsynsbeslut om ansiktsigenkänningsteknik. Läs mer om IMY:s AI-arbete på sidan IMY och AI.

Läs fler delar i vägledningen

Vad är ansiktsigenkänningsteknik?

Risker med ansiktsigenkänningsteknik

GDPR och ansiktsigenkänningsteknik

Riktlinjer och tillsynsbeslut om ansiktsigenkänningsteknik

Senast uppdaterad: 15 augusti 2024