Bibeln 1917/Andra Thessalonikerbrevet

←  Paulus’ första brev till tessalonikerna

Bibeln 1917 Paulus’ andra brev till tessalonikerna

Paulus’ första brev till Timoteus  →

På Wikipedia finns en artikel om Andra Thessalonikerbrevet.

Kapitel 1

Paulus hälsar de kristna i Tessalonika, tackar Gud för deras tillväxt i tro och kärlek och för deras ståndaktighet under förföljelserna, beder till Gud om deras ytterligare förkovran.

¹ Paulus och Silvanus och Timoteus hälsa tessalonikernas församling i Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

² Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus.

³ Vi äro pliktiga att alltid tacka Gud för eder, käre bröder, såsom tillbörligt är, därför att eder tro så mäktigt tillväxer, och den kärlek I haven till varandra mer och mer förökas hos eder alla och hos envar av eder.

⁴ Därför kunna vi själva i Guds församlingar berömma oss av eder, i fråga om eder ståndaktighet och eder tro under alla edra förföljelser, och under de lidanden I måsten uthärda.

⁵ Sådant är ett vittnesbörd om att Guds dom bliver rättvis. Så skolen I aktas värdiga Guds rike; för dess skull är det ock som I liden.

⁶ Guds rättfärdighet kräver ju att de som vålla eder lidande få lidande till vedergällning,

⁷ men att I som utstån lidanden fån hugnad tillsammans med oss, när Herren Jesus uppenbarar sig från himmelen med sin makts änglar,

⁸ »i lågande eld», och låter straffet drabba dem som icke känna Gud, och dem som icke äro vår Herre Jesu evangelium lydiga.

⁹ Dessa skola då bliva straffade med evigt fördärv, bort undan Herrens ansikte och hans överväldigande härlighet,

¹⁰ när han kommer för att förhärligas i sina heliga och visa sig underbar i alla dem som hava kommit till att tro; ty det vittnesbörd vi hava framburit till eder haven I trott. Så skall ske på den dagen.

¹¹ Fördenskull bedja vi ock alltid för eder, att vår Gud må akta eder värdiga sin kallelse, och att han må med kraft fullborda i eder allt vad en god vilja kan åstunda, och vad tro kan verka,

¹² så att vår Herre Jesu namn bliver förhärligat i eder, och I i honom, efter vår Guds och Herrens, Jesu Kristi, nåd.

Kapitel 2

Innan Kristus kommer, skall först »Laglöshetens människa» uppträda, men ännu till en tid hålles denne tillbaka. Paulus förmanar tessalonikerna till ståndaktighet.

¹ I fråga om vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse, och huru vi skola församlas till honom, bedja vi eder, käre bröder,

² att I icke -- vare sig genom någon »andeingivelse» eller på grund av något ord eller något brev, som förmenas komma från oss -- så hastigt låten eder bringas ur fattningen och förloren besinningen, som om Herrens dag redan stode för dörren.

³ Låten ingen bedraga eder om vad sätt det vara må. Ty först måste avfallet hava skett och »Laglöshetens människa», fördärvets man, hava trätt fram,

⁴ vedersakaren, som upphäver sig över allt vad gud heter, och allt som kallas heligt, så att han tager sitt säte i Guds tempel och föregiver sig vara Gud.

⁵ Kommen I icke ihåg att jag sade eder detta, medan jag ännu var hos eder?

⁶ Och I veten vad det är som nu håller honom tillbaka, så att han först när hans tid är inne kan träda fram.

⁷ Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam; allenast måste den som ännu håller tillbaka först skaffas ur vägen.

⁸ Sedan skall »den Laglöse» träda fram, och honom skall då Herren Jesus döda med sin muns anda och tillintetgöra genom sin tillkommelses uppenbarelse --

⁹ honom som efter Satans tillskyndelse kommer med lögnens alla kraftgärningar och tecken och under

¹⁰ och med orättfärdighetens alla bedrägliga konster, för att bedraga dem som gå förlorade, till straff därför att de icke gåvo kärleken till sanningen rum, så att de kunde bliva frälsta.

¹¹ Därför sänder ock Gud över dem villfarelsens makt, så att de sätta tro till lögnen,

¹² för att de skola bliva dömda, alla dessa som icke hava satt tro till sanningen, utan funnit behag i orättfärdigheten.

¹³ Men vi för vår del äro pliktiga att alltid tacka Gud för eder käre bröder, I Herrens älskade, därför att Gud från begynnelsen har utvalt eder till frälsning, i helgelse i Anden och i tro på sanningen.

¹⁴ Härtill har han ock genom vårt evangelium kallat eder, för att I skolen bliva delaktiga av vår Herres, Jesu Kristi, härlighet.

¹⁵ Stån alltså fasta, käre bröder, och hållen eder vid de lärdomar som I haven mottagit av oss, vare sig muntligen eller genom brev.

¹⁶ Och vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i nåd berett oss en evig hugnad och givit oss ett gott hopp,

¹⁷ han hugne edra hjärtan, och styrke eder till allt vad gott är, både i gärning och i ord.

Kapitel 3

Uppmaning till förböner samt till ordning och arbetsamhet. Slutönskan.

¹ För övrigt, käre bröder, bedjen för oss, att Herrens ord må hava framgång och komma till ära hos andra likasom hos eder,

² så ock att vi må bliva frälsta ifrån vanartiga och onda människor. Ty tron är icke var mans.

³ Men Herren är trofast, och han skall styrka eder och bevara eder från det onda.

⁴ Och vi hava den tillförsikten till eder i Herren, att I både nu gören och framgent skolen göra vad vi bjuda eder.

⁵ Ja, Herren styre edra hjärtan till Guds kärlek och Kristi ståndaktighet.

⁶ Men vi bjuda eder, käre bröder, i vår Herres, Jesu Kristi, namn, att I dragen eder ifrån var broder som för en oordentlig vandel och icke lever efter de lärdomar han har mottagit av oss.

⁷ I veten ju själva huru man bör efterfölja oss. Ty vi förhöllo oss icke oordentligt bland eder,

⁸ ej heller åto vi någons bröd för intet; tvärtom åto vi vårt bröd under arbete och möda, och vi strävade natt och dag, för att icke bliva någon av eder till tunga.

⁹ Icke som om vi ej hade haft rätt därtill, men vi ville låta eder i oss få ett föredöme, för att I skullen efterfölja oss.

¹⁰ Redan när vi voro hos eder, gåvo vi ju eder det budet: om någon icke vill arbeta, så skall han icke heller äta.

¹¹ Vi höra nämligen att somliga bland eder föra en oordentlig vandel och icke arbeta, utan allenast syssla med sådant som icke kommer dem vid.

¹² Sådana människor bjuda och förmana vi i Herren Jesus Kristus, att de arbeta i stillhet, så att de kunna äta sitt eget bröd.

¹³ Och I, käre bröder, mån icke förtröttas att göra vad gott är.

¹⁴ Men om någon icke lyder vad vi hava sagt i detta brev, så märken ut för eder den mannen, och haven intet umgänge med honom, på det att han må blygas.

¹⁵ Hållen honom dock icke för en ovän, utan förmanen honom såsom en broder.

¹⁶ Men fridens Herre själv give eder sin frid alltid och på allt sätt. Herren vare med eder alla.

¹⁷ Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Detta är ett kännetecken i alla mina brev; så skriver jag.

¹⁸ Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder alla.