Pipare
| Pipare | |
 En juvenil större strandpipare | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Vadare Charadrii |
| Familj | Pipare Charadriidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Charadriidae | |
| Auktor | Vigors, 1825 |
| Utbredning | |
 | |
| Släkten | |
| Se text | |
| Synonymer | |
| |
Pipare, tidigare pipare och vipor eller brockfåglar[1] (Charadriidae) är en familj fåglar inom ordningen vadarfåglar. Arterna inom familjen har ofta en brokigt tecknad fjäderdräkt och kort näbb. Många av dem uppträder ofta i anslutning till vatten, och de letar mat på ett typiskt sätt då de står helt still en stund för att sedan gå några steg, för att sedan stå stilla igen, och så vidare.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Familjen delades traditionellt upp i de två underfamiljerna Vanellinae, med vipor i släktet Vanellus samt Charadriinae, med pipare i framför allt släktet Charadrius, och utöver detta även en handfull mindre släkten, som Pluvialis, Thinornis, Elseyornis, Phegornis, Anarhynchus, Erythrogonys och Peltohyas). Flera DNA-studier[2][3][4] visar dock att denna indelning inte återspeglar arternas släktskap, där Charadrius är kraftigt parafyletiskt där vissa arter är närmare släkt med vipor och andra udda pipare som australiska inlandspiparen (Peltohyas australis) och arten snednäbb i Nya Zeeland (Anarhynchus frontalis), än med typarten för släktet större strandpipare. Samma studier visar också att de båda släktena Thinornis och Elseyornis är närbesläktade med större strandpipare och därför inbäddade i Charadrius i begränsad mening. Resultaten visar även att fjällpipare och rostbröstad pipare (som traditionellt placeras i Charadrius) samt brokpiparen (ofta behandlad som en vipa i Vanellus) utgör helt egna utvecklingslinjer, liksom att ljungpipare tillsammans med släktet Pluvialis, är systergrupp till resten av familjen.
Tongivande Clements m.fl. implementerade 2023 dessa resultat i sin systematik, vilket medfört att de flesta arter i Charadrius lyfts ur och istället förenats med snednäbben i släktet Anarhynchus. Fjällpiparen och rostbröstad pipare har placerats i egna släkten, Eudromias respektive Zonibyx, liksom brokpiparen (Hoploxypterus). Slutligen inkluderas Thinornis och Elseyornis i Charadrius.[5]
Släkten och arter
[redigera | redigera wikitext]Här nedan listas släkten och arter i taxonomisk ordning efter Clements m.fl. 2023.[5] Notera att svenska Birdlife Sverige än så länge behåller den traditionella indelningen.
- Släkte Pluvialis
- Kustpipare (Pluvialis squatarola)
- Ljungpipare (Pluvialis apricaria)
- Amerikansk tundrapipare (Pluvialis dominica)
- Sibirisk tundrapipare (Pluvialis fulva)
- Släkte Oreopholus
- Rosthalspipare (Oreopholus ruficollis)
- Släkte Hoploxypterus
- Brokpipare (Hoploxypterus cayanus) – placeras ofta i Vanellus
- Släkte Phegornis
- Diadempipare (Phegornis mitchellii)
- Släkte Zonibyx – traditionellt i Charadrius
- Rostbröstad pipare (Zonibyx modestus)
- Släkte Eudromias – traditionellt i Charadrius
- Fjällpipare (Eudromias morinellus)
- Släkte Charadrius – i begränsad mening
- Skrikstrandpipare (Charadrius vociferus)
- Större strandpipare (Charadrius hiaticula)
- Flikstrandpipare (Charadrius semipalmatus)
- Flöjtstrandpipare (Charadrius melodus)
- Svarthuvad strandpipare (Charadrius cucullatus) – traditionellt i Thinornis
- Svartpannad strandpipare (Charadrius melanops) – traditionellt i Elseyornis
- Chathampipare (Thinornis novaeseelandiae) – traditionellt i Thinornis
- Savannstrandpipare (Charadrius forbesi)
- Trebandad strandpipare (Charadrius tricollaris)
- Charadrius [t.] bifrontatus – urskiljs som egen art av Birdlife International
- Mindre strandpipare (Charadrius dubius)
- Flodstrandpipare (Charadrius placidus)
- Släkte Vanellus
- Tofsvipa (Vanellus vanellus)
- Långtåvipa (Vanellus crassirostris)
- Smedvipa (Vanellus armatus)
- Sporrvipa (Vanellus spinosus)
- Flodvipa (Vanellus duvaucelii)
- Svarthuvad vipa (Vanellus tectus)
- Gulflikvipa (Vanellus malabaricus) – syn. malarbaricus
- Vitkronad vipa (Vanellus albiceps)
- Mörk sorgvipa (Vanellus lugubris)
- Ljus sorgvipa (Vanellus melanopterus)
- Kronvipa (Vanellus coronatus)
- Vårtvipa (Vanellus senegallus)
- Etiopienvipa (Vanellus melanocephalus)
- Brunbröstad vipa (Vanellus superciliosus)
- Gråhuvad vipa (Vanellus cinereus)
- Rödflikvipa (Vanellus indicus)
- Javavipa (Vanellus macropterus)
- Bältesvipa (Vanellus tricolor)
- Maskvipa (Vanellus miles)
- Vanellus [m.] novaehollandiae – urskiljs som egen art av Birdlife International
- Stäppvipa (Vanellus gregarius)
- Sumpvipa (Vanellus leucurus)
- Sydamerikansk vipa (Vanellus chilensis)
- Andinsk vipa (Vanellus resplendens)
- Släkte Erythrogonys
- Brunsidig pipare (Erythrogonys cinctus)
- Släkte Peltohyas
- Inlandspipare (Peltohyas australis)
- Släkte Anarhynchus – alla utom snednäbb traditionellt i Charadrius
- Kaspisk pipare (Anarhynchus asiaticus)
- Orientpipare (Anarhynchus veredus)
- Kamtjatkapipare (Anarhynchus mongolus)
- Tibetpipare (Anarhynchus atrifrons) – tidigare del av mongolus
- Ökenpipare (Anarhynchus leschenaultii)
- Tvåbandad strandpipare (Anarhynchus bicinctus)
- Snednäbb (Anarhynchus frontalis)
- Maoripipare (Anarhynchus obscurus)
- Anarhynchus [o.] aquilonius – urskiljs som egen art av Birdlife International
- Tjocknäbbad strandpipare (Anarhynchus wilsonia)
- Svartkronad strandpipare (Anarhynchus collaris)
- Präriepipare (Anarhynchus montanus)
- Punastrandpipare (Anarhynchus alticola)
- Patagonienpipare (Anarhynchus falklandicus)
- Madagaskarpipare (Anarhynchus thoracicus)
- Herdepipare (Anarhynchus pecuarius)
- Sankthelenapipare (Anarhynchus sanctaehelenae)
- Rödhuvad strandpipare (Anarhynchus ruficapillus)
- Snöstrandpipare (Anarhynchus nivosus)
- Sodasjöpipare (Anarhynchus pallidus)
- Malajstrandpipare (Anarhynchus peronii)
- Vitpannad strandpipare (Anarhynchus marginatus)
- Javastrandpipare (Anarhynchus javanicus)
- Svartbent strandpipare (Anarhynchus alexandrinus)
- Sandstrandpipare (Anarhynchus dealbatus)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva av 1930 års utgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1212
- ^ Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
- ^ Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068.
- ^ Dos Remedios, N., Lee, P. L. M., Burke, T., Székely, T., and Küpper, C. (2015). North or south? Phylogenetic and biogeographic origins of a globally distributed avian clade. Mol. Phylogenet. Evol., 89:151–159. [PDF https://eprints.whiterose.ac.uk/90572/3/WRRO_90572.pdf]
- ^ [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
|