Silvernitrat
| Silvernitrat | ||||
  | ||||
| Systematiskt namn | Silvernitrat | |||
|---|---|---|---|---|
| Övriga namn | Lapis | |||
| Kemisk formel | AgNO3 | |||
| Molmassa | 169,87 g/mol | |||
| Utseende | Vita kristaller | |||
| CAS-nummer | 7761-88-8 | |||
| SMILES | [O-][N+](=O)[O-].[Ag+] | |||
| Egenskaper | ||||
| Densitet | 4,35 g/cm³ | |||
| Löslighet (vatten) | 2,16 kg/liter (20 °C) | |||
| Smältpunkt | 212 °C | |||
| Kokpunkt | 444 °C (sönderfaller) | |||
| Faror | ||||
| Huvudfara |
| |||
| NFPA 704 |
0
2
2
OX
| |||
| LD50 | 1173 mg/kg (oralt) | |||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | ||||
Silvernitrat (latin: argentum nitricum, kemisk formel AgNO3, molmassa 169,9 g/mol), även kallad lapis från dess äldre latinska benämning lapis infernalis, är salpetersyrans silversalt, eller silvrets nitrat.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]efter Meyers varulexikon, 1952[1]
Silvernitrat tillverkas genom lösning av rent metalliskt silver i salpetersyra, indunstning till torrhet och upphettning av indunstningsresterna till smältning för att avlägsna spår av fri salpetersyra. När man löser resten i vatten och indunstar till kristallation, erhålls saltet som färglösa, genomskinliga, tavelformade eller bladiga kristaller.
Vid fabriksmässig tillverkning används ofta kopparhaltigt silver. Då löser man den smälta massan i vatten och tillsätter under någon tid ren silveroxid, varvid kopparn utfälls som olöslig oxid, som därefter filtreras bort.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Silvernitrat har använts flitigt inom fotografin för att tillverka fotografisk film. Det används även för etsning av blodkärl för att förhindra blödning. Silvernitrat är inte ljuskänsligt i sig, utan används istället för att tillverka ljuskänsliga silverhalider direkt i filmens emulsion.
Eftersom silvernitrat är vattenlösligt men varken silverklorid eller någon annan silverhalid är det, kan man analysera förekomsten av halidjoner i en vattenlösning genom att droppa silvernitratlösning i den; finns det fluorid-, klorid-, bromid- eller jodidjoner närvarande bildas en svårlöslig silverhalidfällning. Det bildas också en mörk eller grå finkornig fällning, då av metalliskt silver, om lösningen innehåller reducerande ämnen såsom askorbinsyra (C-vitamin).
Den tyske läkaren Carl Siegmund Franz Credé införde 1881 metoden att droppa en lösning av silvernitrat (inledningsvis 2 %[2], senare användes huvudsakligen en 1 % lösning) i ögonen på nyfödda spädbarn för att förhindra blindhet hos dem som smittats med gonokocker vid födelsen (blennorrhæa neonatorum, ögonvarflytning hos nyfödda[3]). Behandlingen kallas ofta Credés profylax.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
- ^ Blindhetsstatistik sp.691-692 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- ^ Blindhetsstatistik sp.689-690 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Silver_nitrate, 29 mars 2012.