Socialdemokraterna (Finland)

Finlands Socialdemokratiska Parti
	Finlands Socialdemokratiska Parti; Suomen Sosialidemokraattinen Puolue
Förkortning	SDP
Land	Finland
Partiledare	Antti Lindtman
Partisekreterare	Mikkel Näkkäläjärvi
Gruppledare	Tytti Tuppurainen
Grundat	1899
Huvudkontor	Broholmsgatan 18-20 C, 6 vån; 00530, Helsingfors
Politisk ideologi	Socialdemokrati
Internationellt samarbetsorgan	Progressiva alliansen
Nordiskt samarbetsorgan	Socialdemokratiska gruppen
Europeiskt samarbetsorgan	Europeiska socialdemokratiska partiet (PES)
Politisk grupp i Europaparlamentet	S&D-gruppen
Färg(er)	röd
Ungdomsförbund	Socialdemokratisk ungdom
Riksdagen
Mandat	43 / 200
Europaparlamentet
Mandat	2 / 14
Kommunfullmäktige
Mandat	1 449 / 8 859
Webbplats
	www.sdp.fi
	Finlands politik; Politiska partier; Val

Finlands Socialdemokratiska Parti (finska: Suomen Sosialidemokraattinen Puolue, SDP) är ett politiskt parti i Finland.

Partiet är ett av de största partierna i Finlands riksdag. I juni 2019 bildades en koalitionsregering med partiordföranden Antti Rinne som statsminister. Regeringsbildningen skedde efter fyra år i opposition, efter riksdagsvalet 2015. 10 december 2019 tillträdde regeringen Sanna Marin efter en turbulent politisk höst som kulminerade i att regeringen Antti Rinne blev tvungen att avgå då centerpartiet meddelade att de hade förlorat förtroendet för statsministern.

Partiets kandidat i presidentvalet 2012 var tidigare statsministern Paavo Lipponen och i presidentvalet 2018 ställde Tuula Haatainen upp. Senast en socialdemokrat varit republikens president var 2000–2012 (Tarja Halonen).

I Europaparlamentet ingår partiet i Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D). Partiets nuvarande parlamentariker är Miapetra Kumpula-Natri och Eero Heinäluoma.

Organisation

SDP har enligt egen uppgift cirka 46 000 medlemmar. Partiets högsta beslutande organ är partikongressen, som hålls vartannat år. På 2017 års partikongress valdes följande personer till partiets ledande poster:

Ordförande: Sanna Marin
Viceordförande: Niina Malm, Ville Skinnari, Matias Mäkynen
Partisekreterare: Antton Rönnholm

Partistyrelsen består utöver de ovannämnda av 11–14 övriga ledamöter. Partifullmäktige består av ordförande och 60 ledamöter.

Det finns 115 kommunalorganisationer och 15 distriktsorganisationer inom SDP. Finlands svenska socialdemokrater räknas som en distriktsorganisation.

Svenskspråkig verksamhet

Partiets svenskspråkiga verksamhet bedrivs av Finlands svenska socialdemokrater (FSD). Finlandssvenskarna har stort inflytande i moderpartiet SDP; Maarit Feldt-Ranta var partisekreterare mellan 2005 och 2008.

Sidoorganisationer

I den socialdemokratiska rörelsen ingår till exempel Socialdemokratiska kvinnor, Socialdemokratisk ungdom, Finlands socialdemokratiska studenter, Finlands svenska socialdemokrater, Finlands svenska unga socialdemokrater och Unga örnars centralförbund. SDP samarbetar också med fackföreningsrörelsen.

Historik

Partiet grundades år 1899 under namnet Finlands arbetarparti, sitt nuvarande namn fick det vid partikongressen 1903 i Forssa, där även det första partiprogrammet godkändes.

SDP har varit ett av de största partierna i parlamentet alltsedan 1906, då både enkammarsparlament och allmän rösträtt infördes i Storfurstendömet Finland. Från 1916 till 1917 bildade SDP i koalition med andra partier den första partibundna regeringen i Finland.

Många inom SDP anslöt sig till den röda sidan i finska inbördeskriget 1918, vilket på grund av de rödas nederlag i kriget kom att bli en belastning för partiet för många år framöver. År 1926 kunde dock SDP bilda regering igen och sedan 1937 har partiet varit med i de flesta regeringarna. På grund av att Finland har ett proportionellt valsystem, har dessa regeringar nästan alltid varit koalitionsregeringar.

På 1950-talet splittrades partiet, när en falang av emot partiledningen oppositionella socialdemokrater först helt enkelt förde sin egen politik och sedan även formellt bröt sig ur och bildade Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund (ASSF).

Karl-August Fagerholm var socialdemorkaternas presidentkandidat 1956, men förlorade knappt till den varaktige presidenten Urho Kekkonen. Socialdemokraterna och Samlingspartiet försökte utmana Kekkonen i följande presidentval med Olavi Honka. I och med notkrisen blev detta dock en förlust. I presidentvalet 1968 stödde socialdemokraterna, folkdemokraterna, ASSF och liberalerna centerpartisten Kekkonen som blev omvald.

1982 blev för första gången en socialdemokrat president i och med valet av Mauno Koivisto. Martti Ahtisaari efterträdde Koivisto som president 1994. Ahtisaari var mer populär än den förutspådde kandidaten, Kalevi Sorsa, som förlorade i partiets primärval. Den socialdemokratiska utrikesministern Tarja Halonen efterträdde Ahtisaari som president år 2000. Hon blev den första kvinnliga presidenten i Finland och den andra i Europa.

I december 2019 blev Sanna Marin partiets första kvinnliga statsminister.

Partiledare

Nils Robert af Ursin 1899–1900
J. A. Salminen 1900
K. F. Hellsten 1900–1903
Taavi Tainio 1903–1905
Emil Perttilä 1905–1906
Edvard Valpas-Hänninen 1906–1909
Matti Paasivuori 1909–1917 och 1926–1930
Kullervo Manner 1917–1918
Väinö Tanner 1918–1926 och 1957–1963
Kaarlo Harvala 1930–1942
Väinö Salovaara 1942–1944
Onni Hiltunen 1944–1946
Emil Skog 1946–1957
Rafael Paasio 1963–1975
Kalevi Sorsa 1975–1987
Pertti Paasio 1987–1991
Ulf Sundqvist 1991–1993
Paavo Lipponen 1993–2005
Eero Heinäluoma 2005–2008
Jutta Urpilainen 2008–2014
Antti Rinne 2014–2020
Sanna Marin 2020–2023
Antti Lindtman 2023–

Kända finländska socialdemokrater

Valresultat

Riksdagsval

Val	Andel av röster (%)	Ref
1983	26,7 procent	^[1]
1987	24,1 procent	^[1]
1991	22,1 procent	^[1]
1995	28,3 procent	^[1]
1999	22,9 procent	^[1]
2003	24,5 procent	^[1]
2007	21,4 procent	^[1]
2011	19,1 procent	^[1]
2015	16,5 procent	^[1]
2019	17,7 procent	^[1]
2023	19,9 procent

Kommunalval

Val	Andel av röster (%)	Antal platser
1976	24,8 procent \|\| 2 735 / 12 739	^[2]
1980	25,5 procent \|\| 2 820 / 12 777	^[2]
1984	24,7 procent \|\| 2 830 / 12 881	^[2]
1988	25,2 procent \|\| 2 866 / 12 842	^[2]
1992	27,1 procent \|\| 3 130 / 12 571	^[2]
1996	24,5 procent \|\| 2 742 / 12 482	^[2]
2000	23,0 procent \|\| 2 559 / 12 278	^[2]
2004	24,1 procent \|\| 2 585 / 11 966	^[2]
2008	21,2 procent \|\| 2 066 / 10 412	^[2]
2012	19,6 procent \|\| 1 729 / 9 674	^[2]
2017	19,4 procent \|\| 1 697 / 8 999	^[2]
2021	17,7 procent \|\| 1 451 / 8 859	^[3]

Europaparlamentsval

Val	Andel av röster (%)	Ref
1996	21,5 procent	^[4]
1999	17,9 procent	^[4]
2004	21,2 procent	^[4]
2009	17,5 procent	^[4]
2014	12,3 procent	^[4]
2019	14,6 procent	^[4]
2024	14,9 procent

Presidentval


Direkt val (1991–)
År	Kandidat	Omgång 1			Omgång 2			Vald
År	Kandidat	Röster	%	#	Röster	%	#	Vald
1994	Martti Ahtisaari	828 038	25,9	1:a	1 723 485	53,9	1:a	Ja
2000	Tarja Halonen	1 224 431	40,0	1:a	1 644 532	51,6	1:a	Ja
2006	Tarja Halonen	1 397 030	46,3	1:a	1 630 980	51,8	1:a	Ja
2012	Paavo Lipponen	205 020	6,7	5:e				Nej
2018	Tuula Haatainen	97 294	3,3	6:e				Nej
2024	Jutta Urpilainen	140 802	4,3	6:e				Nej

Referenser

Noter

^ [a b c d e f g h i j] ”120 -- Riksdagsvalen 1983-2019, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__evaa/020_evaa_2019_tau_120.px/. Läst 15 november 2021.
^ [a b c d e f g h i j k] ”1.2. Kommunalvalen 1976-2017, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 5 april 2023. https://web.archive.org/web/20230405005637/https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__kvaa/020_kvaa_2017_tau_102.px/. Läst 15 november 2021.
^ ”5. Kommunalvalet 2021 - valresultat, röstning / 12wy -- Kommunalvalet partiernas väljarstöd, 2021”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__kvaa/statfin_kvaa_pxt_12wy.px/. Läst 15 november 2021.
^ [a b c d e f] ”102 -- 1.2. Europaparlamentsvalet 1996-2019, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 5 april 2023. https://web.archive.org/web/20230405005647/https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__euvaa/020_euvaa_2019_tau_102.px/. Läst 15 november 2021.

Externa länkar

(svenska) Finlands Socialdemokratiska Partis officiella webbplats
(svenska) Finlands svenska socialdemokrater
(finska) Socialdemokratisk Ungdom

[scentrv-1] [a b c d e f g h i j] ”120 -- Riksdagsvalen 1983-2019, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__evaa/020_evaa_2019_tau_120.px/. Läst 15 november 2021.

[scentkv-2] [a b c d e f g h i j k] ”1.2. Kommunalvalen 1976-2017, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 5 april 2023. https://web.archive.org/web/20230405005637/https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__kvaa/020_kvaa_2017_tau_102.px/. Läst 15 november 2021.

[3] ”5. Kommunalvalet 2021 - valresultat, röstning / 12wy -- Kommunalvalet partiernas väljarstöd, 2021”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__kvaa/statfin_kvaa_pxt_12wy.px/. Läst 15 november 2021.

[scentep-4] [a b c d e f] ”102 -- 1.2. Europaparlamentsvalet 1996-2019, partiernas väljarstöd”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 5 april 2023. https://web.archive.org/web/20230405005647/https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__euvaa/020_euvaa_2019_tau_102.px/. Läst 15 november 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]