Svenska tronföljden
 |
| Arvföljden efter Carl XVI Gustaf |
|---|
| Sveriges monarki |
Den svenska tronföljden regleras i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagar. Tronföljden avgör inte bara vem som skall ta över tronen om den regerande monarken avlider eller abdikerar, utan också vem som tar vid som vikarierande statschef (tillfällig riksföreståndare) om ordinarie statschef är sjuk, utomlands eller på annat sätt förhindrad att utföra sina uppgifter.
Sverige har sedan 1980 full kognatisk tronföljd, alltså att den äldsta bröstarvingen ärver tronen oberoende av kön.
Successionsordningen reglerar att därefter ärver monarkens äldre syskon och äldre syskons barn före yngre syskon och yngre syskons barn, dvs primogenitur. Vad som skall gälla om en svensk kung eller regerande drottning dör eller abdikerar och det inte finns någon tronföljare, regleras i regeringsformen, som är en annan av Sveriges grundlagar.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Successionsordningens första paragraf stadgar att:
| ” | § 1. Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande. | „ |
| – Lag (1979:935) | ||
En grundlagsändring som började gälla 1 januari 1980 införde kvinnlig tronföljd - tidigare kunde enkom manliga efterkommande ärva. Detta innebar att dåvarande kronprins Carl Philip blev nummer två i successionsordningen, efter nya kronprinsessan Victoria.
Att monarkens äldre syskon och äldre syskons barn ärver före yngre syskon och yngre syskons barn innebär exempelvis att prinsessan Estelle ärver tronen före prins Carl Philip även om kronprinsessan Victoria skulle omkomma.[1]
I och med att lagen skrevs om 1980 omfattar den enbart Carl XVI Gustafs efterkommande, varför hans äldre systrar, Margaretha, Birgitta, Désirée och Christina, samt deras ättlingar inte ingår i tronföljden.[1][2]
Om tronföljare saknas
[redigera | redigera wikitext]Om regerande monark och samtliga tronföljare enligt gällande successionsordning dör eller avgår, skall riksdagen utse en riksföreståndare som skall fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Detta stadgas i 5 kap. 4 § 1 st. regeringsformen.
I 1809 års regeringsform, som var i kraft från 1809 till utgången av 1974, var det stadgat att riksdagen skulle utse ett nytt kungahus, om det befintliga kungahuset utslocknade. Någon sådan grundlagsfäst bestämmelse finns emellertid inte längre, utan det förutsätts att man får ta ställning till det framtida statsskicket om och när den situationen skulle uppstå.
Nuvarande tronföljd
[redigera | redigera wikitext]Gäller sedan 26 mars 2021 då Prins Julian föddes.
- Carl XVI Gustaf
- (1) Kronprinsessan Victoria
- (2) Prinsessan Estelle
- (3) Prins Oscar
- (4) Prins Carl Philip
- (5) Prins Alexander
- (6) Prins Gabriel
- (7) Prins Julian
- (8) Prinsessan Madeleine
- (9) Prinsessan Leonore
- (10) Prins Nicolas
- (11) Prinsessan Adrienne
- (1) Kronprinsessan Victoria
Historiska tronföljdsordningar
[redigera | redigera wikitext]Under medeltiden utsågs de svenska konungarna genom val av menigheter med olika sammansättning. Först under Gustav Vasas regeringstid infördes regler om arvsrätt till tronen. Genom Västerås arvförening 1544 fastslogs en tronföljdsordning som räknade med arvsrätt endast för män och genom män. På riksdagen 1590 beslöts en ny arvförening, 1590 års arvförening, vilken innebar att arvsrätt på kvinnolinjen kunde komma i fråga om alla manslinjer dog ut. Enligt de arvföreningar som gällde under de följande hundra åren var arvsrätten tidvis begränsad till män. Under andra delar av samma tidsperiod tillerkändes kvinnor en subsidiär arvsrätt. Från år 1719, då Ulrika Eleonora valdes till drottning, blev kvinnlig tronföljd utesluten. Genom 1810 års successionsordning bekräftades en agnatisk, strikt manlig, tronföljdsordning för efterkommande till sedermera Karl XIV Johan och som gällde till 1980.[3]
- Västerås arvförening (1544)
- 1590 års arvförening
- Norrköpings arvförening (1604)
- 1650 års arvförening
- Ständernas beslut angående Ulrika Eleonoras utkorelse till Sveriges krona och regemente (1719)
- Rikets ständers förening 23 juni 1743
- 1810 års successionsordning (nu gällande)
Tidigare tronföljder
[redigera | redigera wikitext]I släktträden markeras regerande kung eller drottning med kapitäler. Från förälder till barn går det streck neråt som vinklas in till höger så att barnen är längre in på raden. Siffrorna inom parentes anger ordningen i tronföljden. Enbart gemensamma avlidna anfäder, som under sin levnad hade successionsrätt, till de vid tiden successionsberättigade vid liv inkluderas. Avlidna personer markeras föregångna av ett kors och med kursiv stil. Då framgår släktskapet för möjliga tronföljare som inte är avkomlingar till den regerande monarken.
Ett kryss (X) framför en person betyder att denne har uteslutits ur tronföljden. Personer med släktskap till föregångare på tronen (oavsett om det var nära eller avlägset), men vars successionsrätt uteslutande byggde på specifika riksdagsbeslut om just den personen (exempelvis Karl X Gustav och Adolf Fredrik), redovisas inte.
Under Gustav Vasa, 1523–1560
[redigera | redigera wikitext]|
Västerås arvförening antas av Riksens ständer under riksdagen 1544.[4] |
1544 (2)[redigera | redigera wikitext]Karl föds. |
1544 (3)[redigera | redigera wikitext]Karl avlider. |
Sten föds.
Sten avlider.
Karl föds.
Under Erik XIV, 1560–1569
[redigera | redigera wikitext]Kung Gustav Vasa avlider.
Sigismund föds.
Gustav föds.
Under Johan III, 1569–1592
[redigera | redigera wikitext]Ständerna fråndömer Kung Erik XIV med efterkommande tron och arvsrätt.[4] Hertig Johan utropas som Kung Johan III.
|
Ludvig föds. |
Ludvig avlider. |
|
Gustav föds. |
Gustav avlider. |
Johan föds.
1590 års arvförening antas vid riksdagen 1590 i Stockholm. Här vidhålls agnatisk tronföljd för Kung Johan III:s avkomlingar, med sekundogenitur för hertig Karl och hans manliga efterkommande, men med tillägget att, om hela manslinjen utgick och arvingar av kvinnliga linjen levde gick tronen över till en sådan. Den "sinnessjuke" brodern Magnus, som saknade inomäktenskapliga barn, uteslöts därmed från tronföljden.[4]
Under Sigismund, 1592–1599
[redigera | redigera wikitext]Kung Johan III avlider.
Anna Maria föds.
- † Kung Gustav Vasa
- † Kung Johan III
- Sigismund
- (4) Anna Maria
- (1) Johan
- (3) Anna
- Sigismund
- (2) Karl
- (5) Katarina
- † Kung Johan III
|
Katarina föds.
|
Katarina avlider.
|
Gustav Adolf föds.
|
Vladislav föds.
- † Kung Gustav Vasa
- † Kung Johan III
- Sigismund
- (6) Anna Maria
- (1) Vladislav
- (2) Johan
- (5) Anna
- Sigismund
- (3) Karl
- (7) Katarina
- (4) Gustav Adolf
- † Kung Johan III
|
Maria Elisabet föds.
|
Katarina föds.
|
Katarina avlider.
- † Kung Gustav Vasa
- † Kung Johan III
- Sigismund
- (6) Anna Maria
- (1) Vladislav
- (2) Johan
- (5) Anna
- Sigismund
- (3) Karl
- (7) Katarina
- (4) Gustav Adolf
- (8) Maria Elisabet
- † Kung Johan III
I avsättningskriget led Kung Sigismund ett avgörande nederlag i slaget vid Stångebro mot farbrodern Hertig Karl 25 september 1598. Sigismund flydde dagarna efter till sitt andra rike, Polsk-litauiska samväldet.
|
Kristoffer föds och avlider samma dag.
|
Kristina föds.
|
|
Kristina avlider.
|
På riksdagen 1599 i Stockholm den 24 juli blev Sigismund formellt avsatt av ständerna. Han fick sex månader på sig att meddela om han ville sända sin son Vladislav som tronföljare till Sverige, med villkoret att pojken skulle uppfostras i den evangeliska läran. Om Sigismund inte accepterade kraven skulle ständerna välja en annan kung. Tronen är nu vakant och Hertig Karl utses som riksföreståndare.
|
Under Karl IX, 1599/1603–1611
[redigera | redigera wikitext]1600
[redigera | redigera wikitext]På riksdagen 1600 i Linköping noteras det att Sigismund inte svarat på erbjudandet från föregående år, och därefter beslutar ständerna att erkänna Hertig Karl som Kung och att exkludera framlidne Kung Johan III:s katolska ättlingar från tronföljden.[4] Men då Johan III:s yngre son, Hertig Johan, enligt arvföreningen stod tronen närmare än riksföreståndaren och inte var katolik, avböjde Hertig Karl än så länge kungatiteln och kommer att fortsätta styra som riksföreståndare fram till 22 mars 1604.[5] I samband med riksdagen äger Linköpings blodbad rum där riksföreståndaren utkräver hämnd mot de rådsherrar som stött Sigismund.
- † Kung Gustav Vasa
- † Kung Johan III
- (1) Johan
- (2) Hertig Karl, riksföreståndare
- (4) Katarina
- (3) Gustav Adolf
- (5) Maria Elisabet
- † Kung Johan III
Karl Filip föds.
- † Kung Gustav Vasa
- † Kung Johan III
- (1) Johan
- (2) Hertig Karl, riksföreståndare
- (5) Katarina
- (3) Gustav Adolf
- (6) Maria Elisabet
- (4) Karl Filip
- † Kung Johan III
Vid riksdagen 1604 i Norrköping, avsade sig Kung Johan III:s andre son, Hertig Johan, sina anspråk till tronen enligt tidigare arvsförening och en nyskriven arvsförening (Norrköpings arvförening) där härefter Kung Karl IX:s arvingar fick företräde framför Hertig Johan beslutades.[5]
- † Kung Gustav Vasa
- † Kung Johan III
- (3) Johan
- Karl IX
- (4) Katarina
- (1) Gustav Adolf
- (5) Maria Elisabet
- (2) Karl Filip
- † Kung Johan III
Under Gustav II Adolf, 1611–1632
[redigera | redigera wikitext]Kung Karl IX avlider.
- † Kung Gustav Vasa
- † Kung Johan III
- (2) Johan
- † Kung Karl IX
- (3) Katarina
- Gustav II Adolf
- (4) Maria Elisabet
- (1) Karl Filip
- † Kung Johan III
Katarina gifter sig med furste av främmande trosbekännelse, den reformerte Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken, och mister därmed arvsrätten till tronen.[6]
- † Kung Gustav Vasa
- † Kung Johan III
- (2) Johan
- † Kung Karl IX
- (X) Katarina
- Gustav II Adolf
- (3) Maria Elisabet
- (1) Karl Filip
- † Kung Johan III
|
Johan avlider.
|
Maria Elisabet avlider. |
Karl Filip gifter sig i hemlighet/25 januari 1622, Karl Filip avlider[a]
- Tronföljare saknas
Kristina Augusta föds.
Kristina Augusta avlider.
- Tronföljare saknas
Kristina föds.[7]
Under Kristina, 1632–1654
[redigera | redigera wikitext]Kung Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen.[8]
- Tronföljare saknas
Drottningens halvkusin, Gustav II Adolfs systerson, Karl Gustav av Pfalz-Zweibrücken (son till Katarina och Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken) väljs vid riksdagen 1649 till tronföljare.[9] Året därpå vid riksdagen 1650 får även hans eventuellt manliga efterkommande rätt till tronen genom 1650 års arvförening.[10]
- (1) Karl Gustav
Under Karl X Gustav, 1654–1660
[redigera | redigera wikitext]Ständerna accepterar Drottning Kristinas tronavsägelse och erkänner Kung Karl X Gustav.[10]
- Tronföljare saknas
Prins Karl föds.
Under Karl XI, 1660–1697
[redigera | redigera wikitext]Kung Karl X Gustav avlider i kungshuset i Göteborg och han efterträds av sin ende son som Kung Karl XI.[11]
- Tronföljare saknas
Prins Karl föds.
- Karl XI
- (1) Prins Karl
|
Successionsordningen ändras till agnatisk-kognatisk.
|
Prins Gustav föds.
|
Prins Ulrik föds.
- Karl XI
- (4) Prinsessan Hedvig Sofia
- (1) Prins Karl
- (2) Prins Gustav
- (3) Prins Ulrik
|
Prins Gustav avlider.
|
Prins Ulrik avlider.
|
Prins Fredrik föds.
|
Prins Fredrik avlider.
|
Prins Karl Gustav föds.
- Karl XI
- (3) Prinsessan Hedvig Sofia
- (1) Prins Karl
- (2) Prins Karl Gustav
Prins Karl Gustav avlider.
- Karl XI
- (2) Prinsessan Hedvig Sofia
- (1) Prins Karl
Prinsessan Ulrika Eleonora föds.
Under Karl XII, 1697–1718
[redigera | redigera wikitext]Kung Karl XI avlider.
Prinsessan Hedvig Sofia gifter sig med Fredrik IV av Holstein-Gottorp utan att ständernas samtycke inhämtats och mister arvsrätten till tronen.[5]
Prinsessan Ulrika Eleonora gifter sig med Fredrik av Hessen-Kassel utan att ständernas samtycke inhämtats och mister arvsrätten till tronen.[5]
- Tronföljare saknas
Kung Karl XII stupar.
- Tronen är vakant eftersom tronföljare saknas. Riksens ständer förfogar över kronan tills vidare.[5]
Under Ulrika Eleonora, 1719–1720
[redigera | redigera wikitext]Prinsessan Ulrika Eleonora väljs av ständerna till regerande drottning.[12]
- Tronföljare saknas
Ulrika Eleonora avsäger sig tronen till förmån för sin make Fredrik av Hessen-Kassel.[12]
- Tronföljare saknas
Under Fredrik I, 1720–1751
[redigera | redigera wikitext]Drottning Ulrika Eleonoras make, Fredrik av Hessen-Kassel väljs till konung.
Drottning Ulrika Eleonora avlider.
- Tronföljare saknas
I enlighet med Freden i Åbo väljs Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp till Sveriges kronprins.
Prins Gustav föds.
- (1) Kronprins Adolf Fredrik
- (2) Prins Gustav
Prins Karl föds.
- (1) Kronprins Adolf Fredrik
- (2) Prins Gustav
- (3) Prins Karl
Prins Fredrik Adolf föds.
- (1) Kronprins Adolf Fredrik
- (2) Prins Gustav
- (3) Prins Karl
- (4) Prins Fredrik Adolf
Under Adolf Fredrik, 1751–1771
[redigera | redigera wikitext]Kung Fredrik I avlider.
- Adolf Fredrik
- (1) Kronprins Gustav
- (2) Prins Karl
- (3) Prins Fredrik Adolf
Under Gustaf III, 1771–1792
[redigera | redigera wikitext]Kung Adolf Fredrik avlider.
Kronprins Gustaf Adolf föds.
Prins Carl Gustaf föds.
Prins Karl Gustav avlider.
Under Gustaf IV Adolf, 1792–1809
[redigera | redigera wikitext]Kung Gustaf III dör i sviterna av ett attentat den 16 mars.
|
Prins Karl Adolf föds. |
Prins Karl Adolf avlider. |
Kronprins Gustaf föds.
Prins Carl Gustaf föds.
Prins Fredrik Adolf avlider.
Prins Carl Gustaf avlider.
Statskuppen 1809 äger rum, varigenom Kung Gustaf IV Adolf avsätts och Kronprins Gustaf också den 10 maj av riksdagen förklaras avsatt och förlustig kronan (markerade med X).
- † Kung Adolf Fredrik
- † Kung Gustaf III
- (X) Gustaf IV Adolf
- (X) Kronprins Gustaf
- (X) Gustaf IV Adolf
- (1) Prins Karl, hertig av Södermanland, den ende kvarstående i tronföljden fungerar som riksföreståndare tills vidare.
- † Kung Gustaf III
Under Karl XIII, 1809–1818
[redigera | redigera wikitext]|
Prins Karl, hertig av Södermanland som efter statskuppen har fungerat som riksföreståndare, utropas till Kung Karl XIII.
|
Prins Karl August av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg väljs av ständerna till kronprins. |
|
Kronprins Karl August avlider på Kvidinge hed.
|
Fursten av Pontecorvo och marskalk av Frankrike, Jean Baptiste Bernadotte, väljs till kronprins av ständerna i urtima riksdagen 1810 och tar namnet "Karl Johan". |
1810 års Successionsordning träder i kraft och i den bestäms också om vem som skall efterträda Karl Johan som kronprins och senare som kung, dvs hans manliga ättlingar. |
Under Karl XIV Johan, 1818–1844
[redigera | redigera wikitext]Kung Karl XIII avlider.
Prins Karl föds.
Prins Gustaf föds.
Prins Oscar föds.
Prins August föds.
Under Oscar I, 1844–1859
[redigera | redigera wikitext]Kung Karl XIV Johan avlider.
|
Prins Gustaf avlider på slottet i Kristiania.[13] |
Prins Carl Oscar föds. |
Prins Carl Oscar avlider
Prins Gustaf föds.
Under Karl XV, 1859–1872
[redigera | redigera wikitext]|
Kung Oscar I avlider. |
Prins Oscar föds. |
Prins Carl föds.
Prins Eugen föds.
Under Oscar II, 1872–1907
[redigera | redigera wikitext]Kung Karl XV avlider.
Prins August avlider.
Prins Gustaf Adolf föds.
Prins Wilhelm föds.
Prins Oscar gifter sig 15 mars 1888 med enskild mans dotter (hovfröken Ebba Munck af Fulkila) och mister därmed arvsrätten till tronen för sig och sina efterkommande.[14] Han erhöll dessförinnan (28 januari 1888) tillstånd från sin far att begagna prinstitel och släktnamnet Bernadotte.[15]
Prins Erik föds.
Prins Gustaf Adolf föds.
Prins Sigvard föds.
Under Gustaf V, 1907–1950
[redigera | redigera wikitext]Kung Oscar II avlider.
Prins Lennart föds.
Prins Carl (son till hertigen av Västergötland med samma namn) föds.
Prins Bertil föds.
Prins Carl Johan föds.
Prins Erik avlider.
Prins Lennart gifter sig med enskild mans dotter och mister arvsrätten till tronen för sig och sina efterkommande.
Prins Sigvard gifter sig med enskild mans dotter och mister arvsrätten till tronen för sig och sina efterkommande.
Prins Carl (ende sonen till hertigen av Västergötland med samma namn) gifter sig med enskild svensk mans dotter och mister arvsrätten till tronen för sig och sina efterkommande.
1809 års regeringsform och 1810 års successionsordning hade under året i tillämpliga paragrafer ändrats från att förbjuda en prins att ingå äktenskap med "enskild mans dotter" och förlora successionsrätt till tronen mot en snävare begränsning med formuleringen "enskild svensk mans dotter" istället. Ändringen gjordes med hänvisning till det minskade antalet regerande furstehus efter första världskriget.[16]
|
Prins Carl Johan gifter sig med enskild svensk mans dotter och mister arvsrätten till tronen för sig och sina efterkommande. |
Prins Carl Gustaf föds. |
|
Prins Gustaf Adolf omkommer. |
Prins Eugen avlider. |
Under Gustaf VI Adolf, 1950–1973
[redigera | redigera wikitext]Kung Gustaf V avlider på Drottningholms slott.[17]
Prins Carl avlider.
Prins Wilhelm avlider.
Under Carl XVI Gustaf, 1973–
[redigera | redigera wikitext]Kung Gustaf VI Adolf avlider klockan 20:35 på Helsingborgs lasarett.[18][19]
Prins Carl Philip föds på Stockholms slott, enligt då gällande lydelse av Successionsordningen som tronföljare.[20]
Ändringar i Successionsordningen träder denna dag i kraft, Prinsessan Victoria (född 14 juli 1977 på Karolinska sjukhuset i Solna) inträder därmed med retroaktiv verkan som först i tronföljden och tituleras därefter som kronprinsessa.[21] Prins Bertil kvarstår i tronföljden enligt övergångsbestämmelser.[22][23]
Prinsessan Madeleine föds på Drottningholms slott.[24][22][23]
Prins Bertil avlider i sitt hem, Villa Solbacken på Djurgården i Stockholm.[25][26][23]
Prinsessan Estelle föds.[27]
Prinsessan Leonore föds.[28]
Prins Nicolas föds.[28]
|
Prins Oscar föds.[29]
|
Prins Alexander föds.[30]
|
Prins Gabriel föds.[30]
- Carl XVI Gustaf
- (1) Kronprinsessan Victoria
- (2) Prinsessan Estelle
- (3) Prins Oscar
- (4) Prins Carl Philip
- (5) Prins Alexander
- (6) Prins Gabriel
- (7) Prinsessan Madeleine
- (8) Prinsessan Leonore
- (9) Prins Nicolas
- (1) Kronprinsessan Victoria
Prinsessan Adrienne föds.[28]
- Carl XVI Gustaf
- (1) Kronprinsessan Victoria
- (2) Prinsessan Estelle
- (3) Prins Oscar
- (4) Prins Carl Philip
- (5) Prins Alexander
- (6) Prins Gabriel
- (7) Prinsessan Madeleine
- (8) Prinsessan Leonore
- (9) Prins Nicolas
- (10) Prinsessan Adrienne
- (1) Kronprinsessan Victoria
2021 – 26 mars (nuvarande)
[redigera | redigera wikitext]Prins Julian föds.[31]
- Carl XVI Gustaf
- (1) Kronprinsessan Victoria
- (2) Prinsessan Estelle
- (3) Prins Oscar
- (4) Prins Carl Philip
- (5) Prins Alexander
- (6) Prins Gabriel
- (7) Prins Julian
- (8) Prinsessan Madeleine
- (9) Prinsessan Leonore
- (10) Prins Nicolas
- (11) Prinsessan Adrienne
- (1) Kronprinsessan Victoria
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- a Strikt legalt miste Karl Filip sin arvsrätt till tronen i det att han gifte sig, men äktenskapet och hans därmed sammanhörande förlust av successionsrätt blev bekant först efter hans död.[32][33]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Petter Forslund (23 februari 2012). ”Tronföljden - så funkar den”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/tronfoljden-sa-funkar-den/om/sverige. Läst 15 juli 2016.
- ^ ”Successionsordningen, Svensk författningssamling 1810:0926”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/successionsordning-18100926_sfs-1810-0926. Läst 15 juli 2016.
- ^ Regeringens proposition 1977/1978:71 om kvinnlig tronföljd, sida 6
- ^ [a b c d] Tronföljd i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
- ^ [a b c d e] Tronföljd i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
- ^ Johan Kasimir i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
- ^ 5. Kristina i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- ^ Gustaf 2. G. II Adolf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- ^ Riksdagen/Riksrådet. ”Sweriges Rijkes samptlige Ständers eenhällelige Förklaring, öfwer H. F. N. des hertigh Carl Gustafs, Pfaltzgrefwes widh Rhein i Beyern, til Gülich, Clewe och Bergen hertigs, grefwes til Veldentz, Spanheimb, Marck och Rawensburg, herres til Rawenstein, &c. succession til Sweriges Chrono och Rijke. Den 10. Martij, åhr 1649”. Libris, katalogpost. Kungliga biblioteket. https://libris.kb.se/bib/8928053. Läst 15 oktober 2020.
- ^ [a b] Karl 4. K. X Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
- ^ Nyström, Per (1984). Länsresidenset i Göteborg. Göteborgs historiska museums skrifter, 0281-9384 ; 2. Göteborg: Göteborgs historiska mus. Libris 7752408. ISBN 91-85786-13-6, s. 26-27.
- ^ [a b] Åsa Karlsson, Magnus Linnarsson och Joakim Scherp (15 oktober 2020). Historisk Axess 2020 - Den politiska revolutionen 1720. [TV-program]. Youtube: Axess Television. https://www.youtube.com/watch?v=HU5OKfhpFRE. Läst 16 oktober 2020
- ^ Tegen, Martin. ”Gustav”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13322. Läst 13 oktober 2020.
- ^ ”Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med anledning af Hans Kongl. Höghet Hertigens af Gotland giftermål; gifven Stockholms slott den 16 mars 1888.”. Sveriges riksdag. 16 mars 1888. sid. 1-3. https://weburn.kb.se/riks/tv%C3%A5kammarriksdagen/pdf/web/1888/web_prop_1888____31/prop_1888____31.pdf. Läst 27 februari 2021.
- ^ Ointroducerad Adels Förening. Ointroducerad Adel 2015. Stockholm. sid. 22f. ISBN 978-91-637-6651-0
- ^ ”Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse av § 44 regeringsformen och § 5 successionsordningen; given Stockholms slott den 8 maj 1936.”. Sveriges riksdag. 8 maj 1936. sid. 1-4. https://weburn.kb.se/riks/tv%C3%A5kammarriksdagen/pdf/web/1936/web_prop_1936____261/prop_1936____261.pdf. Läst 27 februari 2021. ”Enligt regeringsformen § 44 och successionsordningen § 5 må prins av det kungl, huset icke gifta sig utan Konungens vetskap och samtycke; sker det ändock, har han förverkat arvsrätt till riket för sig, barn och efterkommande. Jämlikt sistnämnda lagrum förverkar han denna rätt också i det fall att han, med eller utan Konungens vetskap och samtycke, tager till gemål enskild svensk eller utländsk mans dotter. Därjämte utsäges i samma lagrum att det dock icke är prins förment att med Konungens vetskap och samtycke taga gemål av svenska konungahuset, inom i svensk lag ej förbudna leder.
De nu återgivna bestämmelserna gälla oförändrade sedan grundlagarnas tillkomst; § 5 successionsordningen har utan ändring överförts från 1809 års successionsordning.
Nämnda stadgande i successionsordningen innebär att svensk prins är hänvisad att, om han icke skall förlora sin arvsrätt till tronen, taga gemål ur regerande furstehus eller vissa med dem likställda icke regerande utländska hus. De förhållanden på vilka denna regel är grundad ha efter hand väsentligt förändrats. Antalet regerande furstehus och med dem likställda familjer har betydligt minskats; särskilt efter omvälvningarna i samband med världskriget torde åtskilliga familjer som förut intagit en dylik ställning vara att anse som enskilda. Den begränsning som genom den ifrågavarande bestämmelsen ålägges svensk prins vid val av gemål har därmed skärpts på ett sätt som näppeligen kunde förutses vid grundlagarnas tillkomst.
I betraktande främst av nu anförda omständigheter torde en grundlagsändring vara påkallad i syfte att vidga den krets av familjer, med vilka svensk prins kan träda i giftermålsförbindelse utan att förlora sin arvsrätt till kronan. Härvid lärer först böra övervägas huruvida förbudet mot äktenskap mellan svensk prins och utländsk enskild mans dotter må kunna borttagas. En dylik åtgärd synes icke möta allvarligare betänkligheter, då grundlagen alltjämt skulle uppställa fordran på ett av Konungen i förväg lämnat samtycke. Därest den angivna åtgärden vidtages, synes böra stadgas att, innan samtycke enligt § 44 regeringsformen och § 5 successionsordningen lämnas, statsrådets tankar skola inhämtas.
Vad åter angår förbudet mot giftermål med enskild svensk mans dotter torde de skäl som föranlett detsammas upptagande i grundlagen alltjämt äga giltighet. Erinras må att det av 1809 års konstitutionsutskott ursprungligen framlagda förslaget till successionsordning, vilket icke lade hinder i vägen för giftermål mellan svensk prins och utländsk enskild mans dotter, likväl upptog förbud för prins att taga gemål av svensk ätt utom konungahuset.” - ^ Holm, Nils F. ”Gustav V”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13319. Läst 14 oktober 2020.
- ^ ”Kungl. Maj:ts kungörelse (1973:702) med anledning av konung Gustaf VI Adolfs frånfälle;”. Svensk författningssamling. 19 september 1973. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungl-majts-kungorelse-1973702med-anledning_sfs-1973-702. Läst 15 oktober 2020.
- ^ ”Gustaf VI Adolf (1882–1973)”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201018000943/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/attenbernadotteslakttrad/gustafviadolf.4.790c0cce14c9d943677228.html. Läst 15 oktober 2020.
- ^ ”H.K.H. Prins Carl Philip / Biografi”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hkhprinscarlphilip/biografi.4.187e1841020141a4c88000238.html. Läst 17 oktober 2020.
- ^ ”H.K.H. Kronprinsessan Victoria / Biografi”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hkhkronprinsessanvictoria/biografi.4.187e1841020141a4c88000153.html. Läst 17 oktober 2020.
- ^ [a b] ”Prop. 1977/78:71 Regeringens proposition om kvinnlig tronföljd”. Sveriges riksdag. sid. 4. https://data.riksdagen.se/fil/57E1A7E5-B64F-49C2-924C-F2E122ECF6AE. Läst 27 februari 2021. ”Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Hans kungl. höghet hertigen av Halland, prins Bertil, skall ha successionsrätt till tronen efter Konung Carl XVI Gustaf och dennes efterkommande.”
- ^ [a b c] ”Prop. 1993/94:115 Valperiodens längd och vissa andra grundlagsfrågor”. Sveriges riksdag. 9 december 1993. sid. 14. https://data.riksdagen.se/fil/0BDB1DC2-A960-47B2-9C5A-5C262A98E2A2. Läst 27 februari 2021. ”Reglerna om kvinnlig tronföljd infördes i 1810 års successionsordning (SO) och 1 kap. 5 § RF ändrades i enlighet därmed. Anknytningen mellan stamfadern konung Karl XIV Johan, och hans avkomling i rätt nedstigande led, konung Carl XVI Gustaf fick stå kvar. Eftersom de nya tronföljdsreglerna endast avsåg efterkommande till kung Carl XVI Gustaf fordrades en övergångsbestämmelse för att prins Bertil skulle kunna behålla sin successionsrätt till tronen efter den nuvarande kungen och dennes efterkommande. De nya bestämmelserna i SO och RF trädde i kraft den 1 januari 1980. Den arvsordning som nu gäller är således att efter kronprinsessan Victoria, prins Carl Phlip och prinsessan Madeleine, i här nämnd ordning, har prins Bertil successionsrätt till tronen.”
- ^ ”H.K.H. Prinsessan Madeleine / Biografi”. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hkhprinsessanmadeleine/biografi.4.4ea495e313c19c119aa7d41.html. Läst 17 oktober 2020.
- ^ ”Bertil”. Nationalencyklopedin. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bertil. Läst 15 oktober 2020.
- ^ ”Prins Bertil (1912–97)”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 19 september 2020. https://web.archive.org/web/20200919182942/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/attenbernadotteslakttrad/prinsbertil.4.2dc9487f14e8c508d036ef.html. Läst 15 oktober 2020.
- ^ ”H.M. Konungens tillkännagivande (2012:75)”. Svensk författningssamling. 24 februari 2012. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hm-konungens-tillkannagivande-201275_sfs-2012-75.
- ^ [a b c] ”H.K.H. Prinsessan Madeleine / Barn”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hkhprinsessanmadeleine/barn.4.678432ec16d62ffcaa047b1.html. Läst 17 oktober 2020.
- ^ ”H.M. Konungens tillkännagivande (2016:130)”. Svensk författningssamling. 7 mars 2016. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hm-konungens-tillkannagivande-2016130_sfs-2016-130.
- ^ [a b] ”H.K.H. Prins Carl Philip / Barn”. kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/hkhprinscarlphilip/barn.4.678432ec16d62ffcaa0476e.html. Läst 17 oktober 2020.
- ^ ”Prinsessan Sofia och prins Carl Philip har fått sitt tredje barn”. svt.se. 26 mars 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/prinsessan-sofia-och-prins-carl-philip-har-fatt-barn. Läst 28 mars 2021.
- ^ Gillingstam, Hans. ”Karl Filip”. Svenskt biografiskt lexikon. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12364. Läst 13 oktober 2020.
- ^ K. Filip, svenska prinsar 1. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)