Hoppa till innehållet

Fascia

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bindvävshinna)
För en kommun i Italien, se Fascia, Genova.

Fascia är en anatomisk term för karaktäristiska makroskopiska bindvävsstrukturer, med andra ord särskilda strukturer av bindväv synliga för blotta ögat. Engelskan beskriver fascia med orden "sheets and sheaths" vilket godtyckligt kan översättas till hinnor respektive slidor. Begreppet fascia ska åtskiljas från aponeuros, ligament, senor, med mera.

Liksom annan bindväv består fascia av fiberproteiner, främst kollagen och elastin, samt den flytande grundsubstansen, en gelliknande vätska som huvudsakligen består av vatten, hyaluronsyra och andra olika glukosaminoglykaner. Denna struktur kallas även för den extracellulära matrisen (ECM). I fascian finns också celler, där fibroblaster är den mest förekommande.

Kroppens fascior delas utefter lokalisation klassiskt in i ytliga fascior respektive djupa fascior. Den ytliga fascian anses oftast synonymt med underhud (synonymt med latinets subcutis och grekiskans hypodermis). De djupa fasciorna delas oftast in i fascior omkring musklerna (fasciae musculorum) respektive inälvorna (inklusive fascior omkring neurovaskulära strukturer).

Fascia kan även klassificeras utefter bindvävens mikroskopiska organisation. Fascior kan således beskrivas som löst/luckert/areolärt packade (exempelvis underhud) respektive tätt packade sådana (exempelvis muskelfascior).

Sammansättningen beror av vilken belastning och krav vävnaden utsätts för. Högre belastning skapar en kraftigare, tätare fascia.

Fascians beståndsdelar

[redigera | redigera wikitext]

Fascia består av celler och den extracellulära matrixen (ECM). Cellerna tillverkar och underhåller beståndsdelarna i ECM. ECM består i sin tur av fiberproteiner och den flytande gelaktiga grundsubstansen.

Fascia ombildas löpande av fibroblaster och fasciacyter. All bindväv, oavsett om vi pratar fascia, brosk, skelett med mera har samma ursprung, embryots mesoderm. Även all vår muskulatur, blod- och lymfvävnad, könsorgan, slemhinnor med mera har samma ursprung, mesodermet.[1]

Celler

[redigera | redigera wikitext]
  • Fibroblaster – producerar kollagen, elastin, kolhydrater, signalproteiner, enzyme mm, allt efter de mekaniska krafter som fascian utsätts för, t ex tryck och vibrationer. Fibroblaster bygger upp, bryter ner, och underhåller ECM.[2][3][4][5][6]
  • Fasciacyter – producerar hyaluronsyra till grundsubstansen. Dessa ligger placerade nära, längs med ytskikten av fascians olika glidlager och även i endomysiet (det tunna fasciahöljet runt varje muskelfiber).[7][8]
  • Immunförsvarsceller – mast-celler, makrofager, lymfocyter med mera.[2][3][5]
  • Myofibroblaster – Fibroblaster kan vid behov omvandlas till myofibroblaster, celler som har förmåga att kontrahera. Den egenskapen behövs vid läkning då till exempel ett sår ska dras ihop, de deltar i den inflammatoriska processen. Myofibroblaster påverkar också tonus i fascian.[9]
  • Telocyter – en ny cell som upptäckts i fascia och som presenterades 2016.[10] En cell som är känslig för mekanisk stimulans och som verkar vara vital för många fysiologiska processer. Den verkar vara delaktig i kommunikation mellan celler. Fascia är ett kontinuerligt nätverk som snabbt förmedlar signaler mellan celler.[11][12][13][14][15][16][17][18][10]
  • Adipocyter – eller fettceller. Producerar fettvävnad (kroppsfett), vilket är en komponent i den lukra fascian. De lagrar energi och de har också en viktig endokrin funktion (hormoner).[5]

Fiberproteiner

[redigera | redigera wikitext]
  • Kollagen – Kroppens vanligaste protein. Typ I och III är de som man hittar mest av i fascia och de formar fibrer som ska motstå spänning/sträckning och kunna anpassa sig till den mekaniska kraft som vävnaden utsätts för. Kollagenfibrerna ger draghållfasthet och struktur till vävnaden, där typ I är starkast.[2][3][4][5][6][19]
  • Elastin – Är ett mer elastiskt protein som ger elasticitet och spänst till vävnaden. Finns främst i elastiskt brosk, lucker fascia, hud, lungor, kärlväggar, men även i mindre mängder i senor och ligament för att ge en återfjädrande, spänstigare egenskap till vävnaden.[2][3][4][5][19]
  • Reticulin – Formas av kollagen III fibrer. Skapar det mjukare kollagena nätverket kring organens celler och i endomysiet runt varje muskelfiber.[2][3][4][5][6][19]

Grundsubstansen

[redigera | redigera wikitext]

Den flytande delen av fascia. Huvudbeståndsdelar är HA och andra GAG, och PG.

  • Glukosaminoglycaner (GAG) – långa, stora polysackarider uppbyggda av sekvenser med disackarider. Resorberar stora mängder vatten. Tillsammans med kollagenets styrka ger GAG egenskaper att stå emot compression. Inkluderar hyaluronsyra, kondroitinsulfat, dermatansulfat, heparansulfat, heparin and keratansulfat.[2][3][4][5][6][19]
  • Proteoglykaner (PG) bildas då GAG binds till en proteinkedja. Peptider som binder vatten. Ger stötdämpande egenskaper.[2][3][4][5][6][19]
  • Hyaluronsyra (HA) klassas som en icke svavelhaltig GAG. Det är kroppens största polysackarid och hittas i alla ryggradsdjur.[2][3][4][5][6][19]

Det finns en växande mängd forskning som stöder fascians betydelse och kunskapen om fascians funktion och dess beteende ökar ständigt. Antalet forskningsartiklar om fascia i peer-reviewed-journaler har ökat lavinartat de senaste 20 åren. 2007 hölls den första Internationella Fascia Research Congress på Harvard Medical School i USA[20]. Därefter 2009 i Amsterdam[21], 2012 i Vancouver[22], i Washington 2015[23], Berlin 2018[24] och Montreal 2022[25].

Fascia Research Society är en internationell, icke vinstdrivande sammanslutning med forskare, akademiker, kliniker med flera som delar intresse av forskning om fascia.[26]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Guide, Fascia (24 januari 2020). ”Vad består fascia av?”. The Fascia Guide. https://fasciaguide.com/se/fascia-anatomy-physiology/the-components-in-fascia/. Läst 13 september 2022. 
  2. ^ [a b c d e f g h] Fascia : the tensional network of the human body : the science and clinical applications in manual and movement therapy. 2012. ISBN 978-0-7020-5228-6. OCLC 857718601. https://www.worldcat.org/oclc/857718601. Läst 13 september 2022 
  3. ^ [a b c d e f g h] Fascia : the tensional network of the human body : the science and clinical applications in manual and movement therapy (2nd edition). 2022. ISBN 9780702071836. OCLC 1293930928. https://www.worldcat.org/oclc/1293930928. Läst 13 september 2022 
  4. ^ [a b c d e f g] Fascia in sport and movement (Second edition). 2021. ISBN 978-1-912085-78-1. OCLC 1242465605. https://www.worldcat.org/oclc/1242465605. Läst 13 september 2022 
  5. ^ [a b c d e f g h i] Stecco, Carla (2015). Functional atlas of the human fascial system. ISBN 978-0-7020-5852-3. OCLC 897934128. https://www.worldcat.org/oclc/897934128. Läst 13 september 2022 
  6. ^ [a b c d e f] Armstrong, Colin (2020-01). ”The architecture and spatial organization of the living human body as revealed by intratissular endoscopy - An osteopathic perspective”. Journal of Bodywork and Movement Therapies 24 (1): sid. 138–146. doi:10.1016/j.jbmt.2019.11.005. ISSN 1532-9283. PMID 31987534. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31987534/. Läst 13 september 2022. 
  7. ^ Stecco, Carla; Stern, R.; Porzionato, A.; Macchi, V.; Masiero, S.; Stecco, A. (2011-12). ”Hyaluronan within fascia in the etiology of myofascial pain”. Surgical and radiologic anatomy: SRA 33 (10): sid. 891–896. doi:10.1007/s00276-011-0876-9. ISSN 1279-8517. PMID 21964857. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21964857/. Läst 13 september 2022. 
  8. ^ Stecco, Carla; Fede, Caterina; Macchi, Veronica; Porzionato, Andrea; Petrelli, Lucia; Biz, Carlo (2018-07). ”The fasciacytes: A new cell devoted to fascial gliding regulation”. Clinical Anatomy (New York, N.Y.) 31 (5): sid. 667–676. doi:10.1002/ca.23072. ISSN 1098-2353. PMID 29575206. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29575206/. Läst 13 september 2022. 
  9. ^ Schleip, Robert; Gabbiani, Giulio; Wilke, Jan; Naylor, Ian; Hinz, Boris; Zorn, Adjo (2019-04-02). ”Fascia Is Able to Actively Contract and May Thereby Influence Musculoskeletal Dynamics: A Histochemical and Mechanographic Investigation”. Frontiers in Physiology 10: sid. 336. doi:10.3389/fphys.2019.00336. ISSN 1664-042X. PMID 31001134. PMC: 6455047. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6455047/. Läst 13 september 2022. 
  10. ^ [a b] Cretoiu, Dragos; Xu, Jiahong; Xiao, Junjie; Cretoiu, Sanda M. (2016-08-12). ”Telocytes and Their Extracellular Vesicles—Evidence and Hypotheses”. International Journal of Molecular Sciences 17 (8): sid. 1322. doi:10.3390/ijms17081322. ISSN 1422-0067. PMID 27529228. PMC: 5000719. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5000719/. Läst 13 september 2022. 
  11. ^ Langevin, Helene M. (2006). ”Connective tissue: a body-wide signaling network?”. Medical Hypotheses 66 (6): sid. 1074–1077. doi:10.1016/j.mehy.2005.12.032. ISSN 0306-9877. PMID 16483726. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16483726/. Läst 13 september 2022. 
  12. ^ Langevin, Helene M.; Sherman, Karen J. (2007). ”Pathophysiological model for chronic low back pain integrating connective tissue and nervous system mechanisms”. Medical Hypotheses 68 (1): sid. 74–80. doi:10.1016/j.mehy.2006.06.033. ISSN 0306-9877. PMID 16919887. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16919887/. Läst 13 september 2022. 
  13. ^ van der Wal, Jaap (2009-12-07). ”The architecture of the connective tissue in the musculoskeletal system-an often overlooked functional parameter as to proprioception in the locomotor apparatus”. International Journal of Therapeutic Massage & Bodywork 2 (4): sid. 9–23. doi:10.3822/ijtmb.v2i4.62. ISSN 1916-257X. PMID 21589740. PMC: 3091473. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21589740/. Läst 13 september 2022. 
  14. ^ Stecco, C.; Gagey, O.; Belloni, A.; Pozzuoli, A.; Porzionato, A.; Macchi, V. (2007-03). ”Anatomy of the deep fascia of the upper limb. Second part: study of innervation”. Morphologie: Bulletin De l'Association Des Anatomistes 91 (292): sid. 38–43. doi:10.1016/j.morpho.2007.05.002. ISSN 1286-0115. PMID 17574469. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17574469/. Läst 13 september 2022. 
  15. ^ Panjabi, Manohar M. (2006-05). ”A hypothesis of chronic back pain: ligament subfailure injuries lead to muscle control dysfunction”. European Spine Journal: Official Publication of the European Spine Society, the European Spinal Deformity Society, and the European Section of the Cervical Spine Research Society 15 (5): sid. 668–676. doi:10.1007/s00586-005-0925-3. ISSN 0940-6719. PMID 16047209. PMC: 3489327. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16047209/. Läst 13 september 2022. 
  16. ^ Bordoni, Bruno; Marelli, Fabiola (2017). ”[Emotions in Motion: Myofascial Interoception”]. Complementary Medicine Research 24 (2): sid. 110–113. doi:10.1159/000464149. ISSN 2504-2106. PMID 28278494. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28278494/. Läst 13 september 2022. 
  17. ^ Schleip, Robert (2003-01-01). ”Fascial plasticity – a new neurobiological explanation: Part 1” (på engelska). Journal of Bodywork and Movement Therapies 7 (1): sid. 11–19. doi:10.1016/S1360-8592(02)00067-0. ISSN 1360-8592. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1360859202000670. Läst 13 september 2022. 
  18. ^ Mense, S.; Hoheisel, U.; Reinert, A. (1996). ”The possible role of substance P in eliciting and modulating deep somatic pain”. Progress in Brain Research 110: sid. 125–135. doi:10.1016/s0079-6123(08)62570-4. ISSN 0079-6123. PMID 9000721. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9000721/. Läst 13 september 2022. 
  19. ^ [a b c d e f] Fascia, function, and medical applications (First edition). 2021. ISBN 978-0-429-51193-6. OCLC 1182514407. https://www.worldcat.org/oclc/1182514407. Läst 13 september 2022 
  20. ^ ”2007 - Fascia Research Society”. www.fasciaresearchsociety.org. https://www.fasciaresearchsociety.org/2007.php. Läst 13 september 2022. 
  21. ^ ”2009 - Fascia Research Society”. www.fasciaresearchsociety.org. https://www.fasciaresearchsociety.org/2009.php. Läst 13 september 2022. 
  22. ^ ”2012 - Fascia Research Society”. www.fasciaresearchsociety.org. https://www.fasciaresearchsociety.org/2012.php. Läst 13 september 2022. 
  23. ^ ”2015 - Fascia Research Society”. www.fasciaresearchsociety.org. https://www.fasciaresearchsociety.org/2015.php. Läst 13 september 2022. 
  24. ^ ”2018 - Fascia Research Society”. www.fasciaresearchsociety.org. https://www.fasciaresearchsociety.org/2018.php. Läst 13 september 2022. 
  25. ^ ”2022 - Fascia Research Society”. fasciaresearchsociety.org. https://fasciaresearchsociety.org/2022.php. Läst 13 september 2022. 
  26. ^ ”Home - Fascia Research Society”. fasciaresearchsociety.org. https://fasciaresearchsociety.org/. Läst 13 september 2022. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Gray's Anatomy, 42:th edition, 2021, Susan Standring, Elsevier Limited, ISBN 9780702077074
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fascia&oldid=55576190”