Hoppa till innehållet

Sven Lagerberg (1822–1905)

Från Wikipedia
För personer med samma namn, se Sven Lagerberg.
Sven Lagerberg


Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod
1847–1848
1850–1851
1853–1854
1856–1858
1859–1860
1862–1863
1865–1866
1867–1884
Valkrets Ridderskapet och adeln 1847–1866
Älvsborgs läns valkrets 1867–1884
Uppdrag i riksdagen
Ledamot för Ridderskapet och adeln 1847–1866
Ledamot av första kammaren 1867–1884

Född Carl Sven Axel Lagerberg
26 januari 1822
Domkyrkoförsamlingen, Göteborg
Död 25 mars 1905 (83 år)
Göta livgardes församling, Stockholm
Gravplats Norra begravningsplatsen
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Partilös
Yrke Greve
Militär
Maka Marianne Lovisa von Rosen
Militärtjänst
Smeknamn Sven i helvete
I tjänst för Sverige Sverige
Försvarsgren Svenska armén
Tjänstetid 1837–1905
Grad General
Utmärkelser Serafimerorden 1887

Carl Sven Axel Lagerberg (i riksdagen kallad Lagerberg i Stockholm), född 26 januari 1822 i Göteborg, död 25 mars 1905 i Stockholm, var en svensk greve, riksdagsman och militär (general).

Sven Lagerberg, oljemålning från 1880 av Georg von Rosen.

Lagerberg gick 1830–1834 på Hillska skolan på Barnängen innan han påbörjade sin militära karriär med studier vid Krigsskolan 1837–1839. År 1839 blev han underlöjtnant vid Andra livgardet och var 1841–1844 elev vid högre artilleriläroverketMarieberg. År 1842 blev han andre löjtnant vid regementet och 1847 blev han stabsadjutant vid Livgardesbrigaden. År 1847 befordrades han till förste löjtnant och blev adjutant vid Livgardesbrigaden 1848 innan han blev generalstabsofficer 1849.[1] Lagerberg, som kom att bli en av Oscar II:s närmaste män, blev 1850 adjutant hos dennes bror Karl, som då var Sveriges kronprins.[2] År 1852 blev Lagerberg kapten i armén och blev 1853 kapten vid Andra livgardet. År 1854 blev han major i armén och blev samma år stabschef vid Livgardesbrigaden. År 1858 blev Lagerberg kapten och kompanichef vid Andra livgardet och året därpå blev han adjutant hos den nya kungen Karl XV och befordrades till överstelöjtnant. År 1859 blev Lagerberg även chef för framtida kung Oscar II:s stab, då denne ännu var hertig av Östergötland.[1]

År 1861 blev Lagerberg andre major vid Andra livgardet och 1862 överste i armén. Åren 1862–1866 var han expeditionschef vid lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition innan han 1866, efter 27 års tjänst i Andra livgardet, blev överste och sekundchef för regementet. År 1867 utnämndes Lagerberg till generalmajor i armén och förste adjutant i kung Karl XV:s stab. Efter dennes död 1872 blev Lagerberg förste adjutant och chef för den nye kung Oscar II:s stab. År 1876 blev Lagerberg tillförordnad överkommendant i Stockholm och året därpå tillförordnad generalbefälhavare i första militärdistriktet. År 1880 blev han generallöjtnant och var 1880–1888 generalbefälhavare i Fjärde militärdistriktet och var dessutom chef för Livgardesbrigaden 1880–1884. År 1882 blev han ordinarie överkommendant i Stockholm och blev dessutom ordförande i Krigshovrätten, en post han behöll fram till 1903. År 1889 utnämndes Lagerberg till general i armén och var sedan generalbefälhavare i Femte militärdistriktet 1889–1890.[1] År 1890 tog han avsked från chefskapet av Femte militärdistriktet, men kvarstod som överkommendant till sin död. I Nordisk familjebok beskrivs Lagerberg som en av Stockholms populäraste personligheter och att han spelade en stor roll i stadens samhällsliv.[2]

Som riksdagsman var Lagerberg ledamot för adelsståndet vid riksdagarna 1847/48, 1850/51, 1853/54, 1856/58, 1857/60, 1862/63 och 1865/66 samt, efter ståndsriksdagens avskaffande, ledamot i första kammaren för Älvsborgs läns valkrets åren 1867–1884.[1] Han blev ledamot av första klassen av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1864.[3]

Sven Lagerberg var son till överstelöjtnanten greve Claes Sven Lagerberg och grevinnan Hedvig Beata von Rosen. Han var bror till Gösta Lagerberg.

Sven Lagerberg gifte sig 1850 med grevinnan Marianne Lovisa von Rosen (född 1827 i andra livgardets församling i Stockholm, död där 1888), dotter till kammarherren greve Carl Axel von Rosen och Christina Lovisa Aspelin. Paret Lagerberg och von Rosen fick fem barn: Anna (född 1855), Clas Sven Carl (född 1857), Marianne Jeanne Christina (född 1859), Jeanna Hedvig Ulrika (född 1860) och Carl Gustaf Sven (född 1862).[1] Han är begraven på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]

Lagerberg är också känd som Sven i helvete på grund av sin slagfärdighet och flitiga användande av svordomar. Tillnamnet lär han ha fått, när hans yngre bror i tjänst råkade tilltala honom vid förnamn, i stället för att använda Lagerbergs formella militära titel. Lagerberg skall då ha rutit: ”Sven – i helvete!”.[5]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Lagerberg, 3. Karl Sven Axel, 1904–1926.
  1. ^ [a b c d e] Tvåkammarriksdagen 1867–1970; sida 245.
  2. ^ [a b] Nordisk familjebok, Karl Sven Axel Lagerberg.
  3. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1864, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Vetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1896, avsnitt 850
  4. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 79. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 
  5. ^ Pelle Holm: Bevingade ord, sökord Sven i helvete, ISBN 91-34-50877-5
  6. ^ Kungl. Serafimer-Orden. i Sveriges statskalender 1905
  7. ^ Arméen. Generalitetet. i Sveriges statskalender 1905
  8. ^ Kommendörer m. st. k. af Kongl. Svärds-Orden. i Sveriges statskalender 1881
  9. ^ [a b c d e f g] Kommendörer af Kongl. Svärds-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1872
  10. ^ [a b c d e f g] Riddare af Kongl. Svärds-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1868
  11. ^ Stk. af St. Olafs Orden. i Norges statskalender 1890
  12. ^ Kommendörer af K. Norska S:t. Olafs Orden, 1:a kl. i Sveriges och Norges stats-kalender 1876
  13. ^ [a b c] Arméen. Generalitetet. i Sveriges statskalender 1881
  14. ^ Sveriges statskalender för år 1888. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1887. sid. 115 
  15. ^ [a b c d] Kommendörer m. st. k. af Kongl. Svärds-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1876
  16. ^ [a b c d e] Riddare af Kongl. Svärds-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1864
  17. ^ [a b c d] Riddare af Kongl. Svärds-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1866
  18. ^ [a b] Arméen. Generalitetet. i Sveriges statskalender 1877
  19. ^ Sveriges statskalender för år 1894. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1893. sid. 116 
  20. ^ Sveriges statskalender för år 1897. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1896. sid. 116 
  21. ^ Riddare af Kongl. Svärds-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1865
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Chef för H.M. Konungens stab
1872–1905
Efterträdare:
Hemming Gadd