Hoppa till innehållet

Martin Holterman

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Martin Holterman
Född1715[1]
Hamburg
Död8 augusti 1793[1][2]
Gustavi församling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningDonator[1], bruksidkare[1]
BarnAnna Elisabet Holterman (f. 1760)
SläktingarAnders von Wahrendorff
Redigera Wikidata

Martin Holterman, född 1715 i Hamburg, död 8 augusti 1793 i Göteborg, var en svensk grosshandlare och bruksägare samt donator.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Han vann burskap som handelsman i Göteborg 13 september 1755 och var bisittare i handelssocieteten från 27 oktober[3] 1758 till 1770 samt direktör i Ostindiska kompaniet under tredje oktrojen 1766–1787.[4] Han gifte sig 1756 med Anna Mariana Ström, född 7 april 1727, död 3 januari 1764, dotter till grosshandlaren Hans Olofsson Ström och Anna Sahlgren, och därmed systerdotter till Niclas Sahlgren. Barn: grosshandlare Johan Peter (1757–1793) som donerade totalt 33 333 riksdaler banco till vägörande ändamål i Göteborg,[5] varav 2 000 riksdaler riksgälds för uppförandet ("[...] till inrättning af ett lasarett där med venerisk sjuka besmittade kunna utan betalning njuta skötsel och läkas.")[6] av det Holtermanska sjukhuset (1828) vid Norra Larmgatan, men även till en fattigfriskola vid Crontorps bruk och en i Stockholm;[7] grosshandlaren och brukspatronen Niclas (1758–1824) samt Anna Elisabeth (1759–1801), gift med brukspatron Jacob Arfwedson (1743-1812). Han åtnjöt Sahlgrens förtroende, och fungerade som dennes prokurist. Hans andra hustru tillhörde också samhällseliten, Charlotta Arfwedson (1741–1801), dotter till handlanden i Stockholm Abraham Arfwedson (1698-1779) och Maria Elisabet, född Pauli. Barn: Martin Abraham, född 2 september 1766, grosshandlare i Göteborg, senare legationsråd i Paris. Död 1836; Maria Charlotta, född 25 januari 1768, död 1841 på Näsby i Taxinge. Gift med bergsrådet Anders von Wahrendorff; Jacob, född 25 september 1769, död 1789 samt Carl Fredrik, född 16 juni 1774, död 1793.

Holterman var framgångsrik som järnexportör, där vinsterna satsades i Ostindiska kompaniet. Han gynnade även Jacob Wallenberg, som genom Holtermans försorg fick göra tre resor till Kina under åren 1769–1775 (med skeppen Finland, Stockholms slott och Sophia Magdalena).[8] Under hans direktörstid byggdes Ostindiska kompaniets hus vid Norra Hamngatan.

Han investerade även i Värmlands bruksegendomar, allt enligt god göteborgsk köpmanstradition. Bland dessa märks Krontorp, Dömle- och Kvartorpsverken, Bosjöhyttan. Hans önskan var att dessa efter hans död skulle utgöra fideikommiss för hans barn. År 1802 upphävdes bruksfideikommisset av kungl. maj:t och egendomarna skiftades mellan ägarna.

Holtermans donationer till Göteborg uppgick till cirka 2 500 riksdaler, varav 500 gick till Sahlgrenska sjukhuset, 500 till de båda fattigfriskolorna (se även Bracka), 500 till vattenledningen från Delsjön och 1 000 till välgörande ändamål.[9]

Holterman donerade år 1782 Holtermanska barnhemmet, som var ett nybyggt skolhus, med tillhörande trädgårdsplan, samt en summa av femhundra riksdaler till Fässbergs socken.[10]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Olga Dahl: Martin Holterman i Svenskt biografiskt lexikon (1971-1973)
  • Göteborgssläkter under 1700-talets senare del : Utdrag ur Göteborgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790, Carl Gustaf Weibull, Skrifter utgivna av Personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter, Göteborg 1915 s. 15-16, 18
  • Samlingar till Göteborgs historia [3] : Christine kyrkas böcker för vigda, födda och döda, Wilhelm Berg, Stockholm 1890-1893 s. 924
  • Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 864-865
  • Möndell, Axel (1952). Mölndal, Kållered och Råda: i ord och bild. Göteborg: Kulturhistoriska förlaget. sid. 71-72. Libris 2929663 

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e] Martin Holterman, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13790, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13180/C/3 (1781-1806), bildid: A0007176_00271, sida 543, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 18 mars 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Göteborgs Köp- och Handelsgille - Handelssocietet – Handelsförening – Handelskammare 1661–1911: Minnesskrift, Hugo Fröding, Göteborg 1911 s. 192
  4. ^ Ostindiska compagniets saga : historien om Sveriges märkligaste handelsföretag, Eskil Olán, Wettergren & Kerber, Göteborg 1923 s. 115
  5. ^ Svenska ostindiska compagnierna 1731-1813 : kryddor, te, porslin, siden, Sven T. Kjellberg, Sven T., Allhem förlag, Malmö 1974 ISBN 91-7004-025-7 s. 291
  6. ^ Göteborgs donationer, Göteborgs Jubileumspublikationer, [del XII], Axel Ramm, skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborgs Litografiska AB 1923 s. 225
  7. ^ Göteborgs Gatunamn: 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 134
  8. ^ Svenska ostindiska compagnierna 1731–1813..., (1974), s. 286
  9. ^ Göteborgs donatorer : från äldre tid intill våra dagar, [första delen], Hugo Fröding, Göteborg 1911 s. 116-117
  10. ^ Möndell 1952, s. 71

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Martin_Holterman&oldid=54251072”