Franz Boas
| Franz Boas | |
 | |
| Född | Franz Uri Boas 9 juli 1858[1][2][3] Minden[4], Tyskland |
|---|---|
| Död | 21 december 1942[5][1][3] (84 år) New York[4], USA |
| Begravd | Dale begravningsplats[6] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen, USA[7], Tyskland och Kejsardömet Tyskland |
| Utbildad vid | Bonns universitet Kiels universitet, filosofie doktor, Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Kiels universitet[8]  |
| Sysselsättning | Antropolog, filosof, kurator, geograf, språkvetare, universitetslärare, konsthistoriker[9] |
| Befattning | |
| Ordförande för Linguistic Society of America (1928–1929)[10] | |
| Arbetsgivare | Columbia University Smithsonian Institution Clark University American Museum of Natural History |
| Barn | Ernst Philip Boas (f. 1891) Franziska Boas (f. 1902) |
| Namnteckning | |
 | |
| Webbplats | franz-boas.com |
| Redigera Wikidata | |
Franz Uri Boas, född 9 juli 1858 i Minden, provinsen Westfalen, Tyskland, död 21 december 1942 i New York, var ett av 1900-talets viktigaste namn inom antropologi och en förkämpe för empirism, kulturrelativism och vetenskapliga metoder[källa behövs].
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Boas hade doktorerat i fysik och habiliterat sig i geografi i Tyskland innan han kom att börja med antropologi. Han förestod 1883-84 en meteorologisk station på Baffinön, och fick då tillfälle att studera eskimåernas liv, något som förde över honom på antropologins område.
Efter en tids anställning vid Museum für Völkerkunde i Berlin flyttade Boas 1886 till Amerika, där han 1899 blev professor vid Columbiauniversitetet i New York.
Boas utförde flera framgångsrika forskningsfärder, särskilt till nordvästra Amerika, där han samlade ett stort vetenskapligt material. Han var även ledare för den stora Jesup North Pacific expedition som hade till uppgift att studera sambandet mellan folk och kulturer i Amerika och Asien.
Boas tog tidigt avstånd från Lewis Henry Morgans utvecklingsmodell och räknas idag inte bara som den amerikanska antropologins fader, utan som en av de mest tongivande tidiga antropologerna över huvud taget. Franz Boas utvecklade under 1900-talet fyra första decennier ett svar på rashygienens praktiker och andra former av vetenskaplig rasism på båda sidor av Atlanten.
Bland Boas skrifter kan särskilt nämnas The Central Eskimo (1888), The Growth of Children (1896), The Mind of Primitive Man (1911), Indianische Sagen von der nordpacifischen Küste Amerikas (1895) samt Primitive Art (1927).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Franz-Boastopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6pv6hhv, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Боас Франц”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Боас Франц”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6691333, läs online, läst: 17 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 18 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: boasf, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 18 augusti 2019.[källa från Wikidata]
|