889 Erynia
| 889 Erynia | |
.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Max Wolf |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 5 mars 1918 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (889) Erynia |
| Alternativnamn | 1918 DG, A918 EN, 1929 BG, A912 PA[1] |
| Uppkallad efter | Erinyer[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,944 AU |
| Perihelium | 1,949 AU |
| Halv storaxel | 2,447 AU |
| Excentricitet | 0,2033278 |
| Siderisk omloppstid | 3,83 år |
| Medelomloppshastighet | 19,04 km/s |
| Medelanomali | 137,1° |
| Inklination | 8,106° |
| Longitud för uppstigande nod | 132,5° |
| Periheliumargument | 278,5° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 16,68 km |
| Synodisk rotationsperiod | 9,89 h |
| Albedo | 0,230 |
| Absolut magnitud (H) | 11,09[3] |
889 Erynia eller 1918 DG[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 5 mars 1918 av den tyske astronomen Max Wolf i Heidelberg. Den är uppkallad efter Erinyerna i grekisk mytologi.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 16 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 889 Erynia” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=889. Läst 8 november 2016.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (889) Erynia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 80. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_890. Läst 30 oktober 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||