Postpartumperiod

	Postpartumperiod
	Latin: puerperium
	Nyfött barn med moder.
Klassifikation och externa resurser

Uppslagsordet ”barnsäng” leder hit. För det folkliga uttrycket "dö i barnsäng", se mödradödlighet. För så kallad "manlig barnsäng", se Couvade. För "sängar för barn", se säng.

Postpartumperiod,^[1] puerperalperiod,^[2] barnsängsperiod,^[3] eller bara barnsäng^[4] (se avsnittet etymologi), är medicinska begrepp för tiden omedelbart efter en förlossning. Ur obstetrisk synpunkt är detta liktydigt med den tid efter förlossningen, som åtgår för könsorganens återbildning till tillståndet före graviditetens början, vilket i regel omfattar sex veckor.^[5]

I dagligt tal används ordet barnsäng för att beteckna den tid, under vilken modern ligger till sängs efter förlossningen även om det också omfattar den bädd där barnaföderskan ligger under barnsbörden och tiden därefter.^[4]^[6] Under postpartumperioden sker även en omställning av ämnesomsättningen och hormonproduktionen, som varit förändrade under graviditeten. Brösten träder i full verksamhet med mjölkavsöndringen. På grund av de skador som uppstår i kvinnans könsorgan under förlossningen är infektionsrisken förhöjd under barnsängen, varför god hygien är nödvändig. Kvinnan observeras initialt i postpartumperioden för att säkerställa att inga allvarliga komplikaterion har uppstått efter förlossningen.

Etymologi

Postpartumperiod^[1] är ursprungligen en direktöversättning av engelska: Postpartum Period.^[3] Postpartum är latin för "efterförlossning".

Begreppet förekommer under alternativformen postpartumtiden.^[7]

Puerperalperiod^[2] är ursprungligen en direktöversättning av engelska: Puerperal Period. Puerperal är nylatin för "barnafödelse".

Begreppet förekommer under alternativformen puerperaltiden.^[5]

Barnsäng^[4] är ett äldre svenskt begrepp som hänvisar den bädd i vilken en barnaföderska ligger under barnsbörd och närmaste tiden därefter.^[8]

Begreppet förekommer under utvecklingsformerna barnsängsperioden^[3] och barnsängstiden.^[9]

Historiskt

Intill införandet av antiseptiken och aseptiken på barnbördshusen under senare delen av 1800-talet utgjorde barnsängsfebern ett allvarligt hot mot kvinnans liv under i synnerhet barnsängens första tid.

Se även

Barnsbörd

Referenser

Noter

^ [a b] ”Ett år för att återhämta sig efter förlossningen”. Steg för hälsa. stegforhalsa.se. https://stegforhalsa.se/kvinnor-behover-ett-ar-for-att-aterhamta-sig-efter-forlossningen/. Läst 27 maj 2022.
^ [a b] ”KURSPLAN: Förlossningskonst I, 7,5 hp”. Umeå universitet. umu.se. https://www.umu.se/utbildning/kursplan/3om425/. Läst 27 maj 2022.
^ [a b c] ”Svenska MeSH-termer (Medical Subject Headings): Postpartum Period, Barnsängsperiod”. Karolinska Institutet. mesh.kib.ki.se. https://mesh.kib.ki.se/term/D049590/postpartum-period. Läst 27 maj 2022.
^ [a b c] ”Svensk uppslagsbok 1955: Barnsäng”. svenskuppslagsbok.se. Arkiverad från originalet den 31 mars 2014. https://archive.is/20140331203441/http://svenskuppslagsbok.se/tag/barnsang/. Läst 27 maj 2022.
^ [a b] ”Förlossningsbristningar”. sbu.se. 1 mars 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/forlossningsbristningar--diagnostik-samt-erfarenheter-av-bemotande-och-information/. Läst 9 september 2021.
^ Barnsäng i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 maj 2022.
^ ”KATEGORI: POSTPARTUMTIDEN”. bakingbabies.se. https://bakingbabies.se/category/postpartumtiden/. Läst 27 maj 2022.
^ ”BARNSÄNG”. Svenska Akademiens ordbok. saob.se. 1900. https://www.saob.se/artikel/?unik=B_0321-0070.jdKS. Läst 27 maj 2022.
^ ”Till dig som är blivande eller nybliven förälder”. Södertälje sjukhus. sodertaljesjukhus.se. https://www.sodertaljesjukhus.se/for-patienter/bb-sodertalje/efter-forlossning/den-forsta-tiden/. Läst 27 maj 2022.

Trycka verk

Barnsäng i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
Bengt I. Lindskog; Bengt L. Zetterberg (1981, tryckår 1984). Medicinsk terminologi lexikon. sid. 72. ISBN 9151600307
Sam Brody (1984). Obstetrik och gynekologi. sid. 511–522. ISBN 9120066201

[stegforhalsa.se-1] [a b] ”Ett år för att återhämta sig efter förlossningen”. Steg för hälsa. stegforhalsa.se. https://stegforhalsa.se/kvinnor-behover-ett-ar-for-att-aterhamta-sig-efter-forlossningen/. Läst 27 maj 2022.

[umu.se-2] [a b] ”KURSPLAN: Förlossningskonst I, 7,5 hp”. Umeå universitet. umu.se. https://www.umu.se/utbildning/kursplan/3om425/. Läst 27 maj 2022.

[mesh.kib.ki.se-3] [a b c] ”Svenska MeSH-termer (Medical Subject Headings): Postpartum Period, Barnsängsperiod”. Karolinska Institutet. mesh.kib.ki.se. https://mesh.kib.ki.se/term/D049590/postpartum-period. Läst 27 maj 2022.

[barnsäng_uppslagsbok-4] [a b c] ”Svensk uppslagsbok 1955: Barnsäng”. svenskuppslagsbok.se. Arkiverad från originalet den 31 mars 2014. https://archive.is/20140331203441/http://svenskuppslagsbok.se/tag/barnsang/. Läst 27 maj 2022.

[sbu.se-5] [a b] ”Förlossningsbristningar”. sbu.se. 1 mars 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/forlossningsbristningar--diagnostik-samt-erfarenheter-av-bemotande-och-information/. Läst 9 september 2021.

[NE_barnsäng-6] Barnsäng i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 27 maj 2022.

[bakingbabies.se-7] ”KATEGORI: POSTPARTUMTIDEN”. bakingbabies.se. https://bakingbabies.se/category/postpartumtiden/. Läst 27 maj 2022.

[saob_barnsäng-8] ”BARNSÄNG”. Svenska Akademiens ordbok. saob.se. 1900. https://www.saob.se/artikel/?unik=B_0321-0070.jdKS. Läst 27 maj 2022.

[sodertaljesjukhus.se-9] ”Till dig som är blivande eller nybliven förälder”. Södertälje sjukhus. sodertaljesjukhus.se. https://www.sodertaljesjukhus.se/for-patienter/bb-sodertalje/efter-forlossning/den-forsta-tiden/. Läst 27 maj 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]