Hoppa till innehållet

Industrifacket Metall

Från Wikipedia
Industrifacket Metall
Information
OrdförandeMarie Nilsson[1]
Vice ordförandeTomas With
Historia
Grundat1 januari 2006 (18 år sedan)
HuvudkontorOlof Palmes gata 11, Stockholm
Antal medlemmar310 997 (2018)[2]
HuvudorganisationLandsorganisationen, LO
Övrigt
Webbplatsifmetall.se
Förbundstidning Dagens Arbete. Stockholm: Dagens arbete. 1997-. Libris 2254218 
IF Metalls huvudkvarter på Olof Palmes gata 11 i Stockholm.

Industrifacket Metall (IF Metall) är ett svenskt fackförbund inom LO. Medlemsantalet är runt 313 000, varav 21 procent kvinnor, vilket gör IF Metall till det tredje största kvinnoförbundet i LO.[3]

Förbundet bildades 2006 genom en sammanslagning av Svenska metallindustriarbetareförbundet och Industrifacket. De båda förbunden är i sin tur produkten av flera tidigare sammanslagningar. Förbundets första ordinarie kongress ägde rum i Folkets hus i Stockholm, den 13–16 maj 2008 under devisen Starka tillsammans – för rättvisa lokalt och globalt. Till förbundets första ordförande utsågs Stefan Löfven.

År 2009 fick förbundet utstå en del kritik i media då det hävdades att de i förhandling med fyra arbetsgivarorganisationer hade gått med på att sänka medlemmarnas löner.[4] Detta handlade om en tillfällig arbetstidsförkortning, från 100 procent till 80 procent, som förbundet motiverade med att det skulle undvika uppsägningar under den rådande ekonomiska krisen som hade brutit ut året innan.[5]

2011 tog Metall avstånd från LO:s jämlikhetspott, som i avtalsrörelsen skulle användas för att höja lönerna fortare i låglöneyrken.[6]

Den 4 december 2020 tecknade PTK, Kommunal, IF Metall och Svenskt Näringsliv (SN) ett nytt huvudavtal om förändrat anställningsskydd (turordningsregler mm) samt utökade möjligheter till kompetensutveckling och omställning.[7]

Organiserade yrkesgrupper

[redigera | redigera wikitext]

Förbundet organiserar anställda inom järnverk, stålverk, metallverk, gjuterier, verkstadsindustrin, maskinindustrin, elektronikindustrin, transportmedelsindustrin, svetsmekaniska verkstäder, reparationsverkstäder, guld-, silver- och nysilverfabriker, gruvindustrin, byggnadsämnesindustrin, färgfabriker, företag som tillverkar byggnadsmaterial, glasindustrin, gummiindustrin, kemiindustrin, konfektions- och textilindustrin, läkemedelsindustrin, oljeraffinaderier, plastindustrin, päls- och skinnvaruindustrin, stenindustrin och privata tvättföretag. [8]

IF Metall har 42 rikstäckande kollektivavtal.[9] De största är:

  • Teknikavtalet med 138 000 medlemmar
  • Allokemiska med 25 000 medlemmar
  • Stål- och Metall med 24 000 medlemmar
  • Bil- och traktorverkstäder med 14 000 medlemmar
  • Samhall med 12 000 medlemmar

Ordförande genom tiderna

[redigera | redigera wikitext]
År Namn
2006–2012 Stefan Löfven
2012–2017 Anders Ferbe
2017– Marie Nilsson

Arbetslöshetskassa

[redigera | redigera wikitext]

Till förbundet är IF Metalls a-kassa knuten.

  1. ^ Samimi, Ardalan. ”Klart med efterträdare på IF Metall”. DagensOpinion.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305040106/http://www.dagensopinion.se/klart-med-eftertr%C3%A4dare-p%C3%A5-if-metall. Läst 27 januari 2012. 
  2. ^ Verksamhetsberättelse 2018. IF Metall. Läst 27 maj 2019.
  3. ^ ”Snabbfakta om förbundet”. IF Metall. https://www.ifmetall.se/om-oss/press/snabbfakta-om-forbundet/. Läst 27 maj 2019. 
  4. ^ TT (2 mars 2009). ”Metall öppnar för sänkt lön”. Metro. Arkiverad från originalet den 27 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190527104620/https://www.metro.se/artikel/metall-%C3%B6ppnar-f%C3%B6r-s%C3%A4nkt-l%C3%B6n-xr. Läst 27 maj 2019. 
  5. ^ ”Inget brott mot löftet”. Arkiverad från originalet den 4 november 2011. https://web.archive.org/web/20111104194643/http://www.ifmetall.se/ifmetall/home/home.nsf/LUUnique/9B3AD6F784E00A08C125757B002E02BF?OpenDocument. 
  6. ^ Anna Norling (6 september 2011). ”Ledare: Spricka i familjen”. Arbetarbladet. https://www.arbetarbladet.se/artikel/spricka-i-familjen. Läst 27 maj 2019. 
  7. ^ Kjellberg, Anders (2021) Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal. Stockholm: Arena Idé. ISBN 978-91-985543-0-4, sid. 14-38
  8. ^ LO:s webbplats
  9. ^ ”Våra avtal”. IF Metall. https://www.ifmetall.se/om-oss/vara-avdelningar/stockholms-lan/var-organisation/vara-avtal/. Läst 27 maj 2019. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]