Norges fylken

Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Uppslagsordet ”Fylke” leder hit. För andra betydelser, se Fylke (olika betydelser).

Norges fylken (nordsamiska: fylka; sydsamiska: fylhke; lulesamiska: fylkka; kvänska: fylkki) är sedan 1919 de norska förvaltningsområden, fylken, som motsvaras av län i Sverige. Ett fylke är en regional administrativ enhet (förvaltningsenhet) och indelas i kommuner. Från och med 2024 finns det 15 fylken i Norge. Under åren 2020–2023 fanns det 11 fylken, dessförinnan fanns det 19 fylken.

Jan Mayen, Svalbard, Bouvetön, Peter I:s ö och Drottning Mauds land har en särställning och ingår inte i något fylke och har inte kommuner. De styrs (i princip) endast av staten.^{[förtydliga]}

Historiska indelningar

Alltsedan Norge enades i ett enda kungarike har det funnits geografiska indelningar med egna lagstiftande församlingar. Mellan 900 och 1200-talen var ledet uppdelat i fyra lagting, som i sin tur (med vissa undantag) var indelade i fylken, men många områden – däribland Jamtaland, Herjedalen, Lofoten, Finnmark och Färöarna – ingick varken i ting eller fylken. Från slutet av 1100-talet delades Norge in i syssel, vilket från 1500-talet (då Norge var i union med Danmark) följdes av en indelning i ett mindre antal len. År 1662 döptes de nio länen om till amt, vilka 1671 slogs ihop till fyra stiftsamt, som 1730 åter delades upp i totalt 17 amt. Från 1760 fanns fyra stiftsamt, indelade i mindre amt och län. Från 1919 namnändrades både större och mindre amt till ett 20-tal fylken (norska: fylker).

Fylkeskommunen

En fylkeskommune är en offentlig, folkstyrd myndighet som tillvaratar enskilda offentliga förvaltnings- och tjänsteproducerande uppgifter i ett fylke.

Varje fylke med undantag för Oslo utgör en fylkeskommun (kommunlagens tredje paragraf). Huruvida Oslo enligt lagen ska anses som en kommun, en fylkeskommun eller bådadera avgörs från fall till fall.

Fylkestinget väljs direkt av fylkets invånare vid kommun- och fylkestingsval. Direktval till fylkestinget beslutades av Stortinget 1974 och hölls första gången 1975. Val hålls vart fjärde år och nästa val hålls 2027.

Fylkesrådman är den översta administrativa ledaren av en fylkeskommun. Fylkesordföranden är den valde ledaren av fylkestinget.

Statsforvalteren

Statsforvalter är en statlig ämbetsman som finns i varje fylke och som utses av regeringen och som leder en statlig myndighet kallad Statsforvalteren. ^[1] Detta motsvarar landshövdingen och länsstyrelsen i Sverige.

Statsforvalterens uppgifter innefattar bland annat följande^[1]^[2]:

att verka för fylkets gagn och bästa
att utgöra värdmyndighet för regionala statliga myndigheter (sektorsmyndighet)
att samordna kommuner och regionala statliga myndigheter
att utöva tillsyn över kommunernas ekonomi och styrning
att utöva tillsyn över vissa kommunala verksamheter utifrån särlagstiftning
att utgöra överinstans för vissa kommunala beslut
att ge vägledning för kommunernas verksamhet

Statsforvalteren har också möjlighet att ta initiativ till utveckling och verkställande av nya förslag, vilket delvis ger statsforvalteren en politisk roll.^[1]

Statsforvalteren kallades tidigare fylkesmannen, men fick ett nytt könsneutralt namn från 1 januari 2021.^[2]

Norges fylken från och med 2024

Stortinget beslöt den 14 juni 2022 att tre av de fylken som skapades 2020 ska upplösas och ersättas med de fylken som fanns före sammanslagningen. Ett undantag finns vad gäller fylkestillhörighet, Jevnakers och Lunners kommuner kommer att tillhöra Akershus fylke trots att de innan sammanslagningen tillhörde Oppland fylke. I och med detta har Norge femton fylken.^[3]


Nummer	Fylke	Huvudort	Beskrivning
03	Oslo	Oslo	Som tidigare
11	Rogaland	Stavanger	Som tidigare
15	Møre og Romsdal	Molde	Som tidigare
18	Nordland Nordlánnda	Bodø	Som tidigare
31	Østfold	Sarpsborg	2020-2023 del av Viken
32	Akershus	Oslo	2020-2023 del av Viken
33	Buskerud	Drammen	2020-2023 del av Viken
34	Innlandet	Hamar, Lillehammer	Före den 1 januari 2020 Oppland och Hedmark
39	Vestfold	Tønsberg	2020-2023 del av Vestfold og Telemark
40	Telemark	Skien	2020-2023 del av Vestfold og Telemark
42	Agder	Kristiansand, Arendal	Före den 1 januari 2020 Aust-Agder och Vest-Agder
46	Vestland	Bergen, Leikanger	Före den 1 januari 2020 Hordaland och Sogn og Fjordane
50	Trøndelag Trööndelage	Steinkjer	Före den 1 januari 2018 Nord-Trøndelag och Sør-Trøndelag
55	Troms Romsa Tromssa	Tromsø	2020-2023 del av Troms og Finnmark
56	Finnmark Finnmárku Finmarkku	Vadsø	2020-2023 del av Troms og Finnmark

Norges fylken 2020–2023

Stortinget beslutade den 8 juni 2017 att följande sammanslagningar ska ske av fylken till större enheter, vilket började gälla den 1 januari 2020:^[4]


Nummer	Fylke	Huvudort	Beskrivning
03	Oslo	Oslo	Som tidigare
11	Rogaland	Stavanger	Som tidigare
15	Møre og Romsdal	Molde	Som tidigare
18	Nordland Nordlánnda	Bodø	Som tidigare
30	Viken	Oslo, Drammen, Sarpsborg	Före den 1 januari 2020 Buskerud, Akershus och Østfold
34	Innlandet	Hamar, Lillehammer	Före den 1 januari 2020 Oppland och Hedmark
38	Vestfold og Telemark	Skien	Före den 1 januari 2020 Vestfold och Telemark
42	Agder	Kristiansand, Arendal	Före den 1 januari 2020 Aust-Agder och Vest-Agder
46	Vestland	Bergen, Leikanger	Före den 1 januari 2020 Hordaland och Sogn og Fjordane
50	Trøndelag Trööndelage	Steinkjer	Före den 1 januari 2018 Nord-Trøndelag och Sør-Trøndelag
54	Troms og Finnmark Romsa ja Finnmárku Tromssa ja Finmarkku	Tromsø, Vadsø	Före den 1 januari 2020 Troms och Finnmark

Norges fylken till och med 2019


Nummer	Fylke	Huvudort
01	Østfold	Sarpsborg
02	Akershus	Oslo
03	Oslo	Oslo
04	Hedmark	Hamar
05	Oppland	Lillehammer
06	Buskerud	Drammen
07	Vestfold	Tønsberg
08	Telemark	Skien
09	Aust-Agder	Arendal
10	Vest-Agder	Kristiansand
11	Rogaland	Stavanger
12	Hordaland	Bergen
13	Bergen	Bergen
14	Sogn og Fjordane	Hermansverk
15	Møre og Romsdal	Molde
16	Sør-Trøndelag	Trondheim
17	Nord-Trøndelag	Steinkjer
18	Nordland	Bodø
19	Troms	Tromsø
20	Finnmark	Vadsø

Den 1 januari 1972 gick Bergen fylke (13) upp i Hordaland fylke (12).

Den 1 januari 2018 slogs Sør-Trøndelag fylke (16) samman med Nord-Trøndelag fylke (17) för att tillsammans bilda Trøndelag fylke (50).

Se även

Källor

Noter

^ [a b c] Hansen, Tore; Tjernshaugen, Andreas (22 juni 2021). ”Statsforvalter” (på norska). Store Norske Leksikon. https://snl.no/statsforvalter. Läst 6 december 2021.
^ [a b] ”Om oss” (på norska). statsforvalteren.no. 4 januari 2021. https://www.statsforvalteren.no/nb/portal/Om-oss/. Läst 6 december 2021.
^ ”Fylkesinndelingen fra 2024”. regjeringen.no. 5 juli 2022. https://www.regjeringen.no/no/tema/kommuner-og-regioner/kommunestruktur/fylkesinndelingen-fra-2024/id2922222/. Läst 1 december 2022.
^ ”Regionreform” (på norska). Norges storting. 7 juli 2017. https://www.regjeringen.no/no/tema/kommuner-og-regioner/kommunereform/regionreform/id2477186/. Läst 31 augusti 2018.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Norges fylken.
Bilder & media

[SNL_Statsforvalter-1] [a b c] Hansen, Tore; Tjernshaugen, Andreas (22 juni 2021). ”Statsforvalter” (på norska). Store Norske Leksikon. https://snl.no/statsforvalter. Läst 6 december 2021.

[Statsforvalteren-2] [a b] ”Om oss” (på norska). statsforvalteren.no. 4 januari 2021. https://www.statsforvalteren.no/nb/portal/Om-oss/. Läst 6 december 2021.

[3] ”Fylkesinndelingen fra 2024”. regjeringen.no. 5 juli 2022. https://www.regjeringen.no/no/tema/kommuner-og-regioner/kommunestruktur/fylkesinndelingen-fra-2024/id2922222/. Läst 1 december 2022.

[4] ”Regionreform” (på norska). Norges storting. 7 juli 2017. https://www.regjeringen.no/no/tema/kommuner-og-regioner/kommunereform/regionreform/id2477186/. Läst 31 augusti 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]