Bioinformatik

En av bioinformatikens triumfer är att den gett en mycket stabilare grund för systematiken och också kunna rätta till många fel i tidigare systematik. Här visas huvudgrenarna i livets träd.

Bioinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin däralgoritmer för analys av biologiska (särskilt molekylärbiologi) data utvecklas. I Sverige används termen ofta synonymt med engelskans computational biology.

Ursprungligen myntades begreppet för studiet av informatiska processer i biotiska system av Professor Paulien Hogeweg vid Universitetet i Utrecht, Nederländerna. Idag används begreppet fritt för att omfatta all forskning där datorberäkningar används för att analysera molekylärbiologiska data.

Bioinformatiken inbegriper vitt skilda delområden, till exempel:

• Hantering och strukturering av mycket stora datamängder.
• Visualisering av data, tex proteinstruktur, fylogeni, och genomik.
• Algoritmutveckling för att möta behov inom olika slags analyser, datahantering, och visualisering.
• Modellering av fenomen inom evolution, proteinfunktion, och cellbiologi.
• Analys av molekylärbiologiska data såsom DNA- och protein-sekvenser, data från studier av genuttryck, och morfologiska karaktärer.

Forskning inom bioinformatik bedrivs idag vid de flesta svenska universitet och även en del högskolor, exempelvis Högskolan i Skövde.

Länk

• EMBnet: Det första världsomfattande bioinformatiska nätverket
• NCBI: En av de största och mest använda bioinformatiska centra