Diskussion:Sydliga samer

Sockenlappar en statlig inrättning?

I artikeln sägs: "Sockenlappar var en yrkeskategori som inrättades av svenska staten efter att fördrivningarna på 1720- och 30-talen i huvudsak misslyckats", med hänvisning till Ingvar Svanbergs bok. Var i boken sägs detta? Jag kan bara hitta att kungen 1730 samtyckte till att samerna skulle få bli kvar i Dalarna (sid 34). I övrigt hittar jag inget om några statliga beslut, men boken är inte så välstrukturerad, så jag kan ha missat det. Sockenlapparnas utbredning anses ju i stort sett sammanfall med dåvarande Västernorrlands län )sid 54), vilket är svårförklarligt ifall det handlade om ett statligt beslut.--Skogsfrun (diskussion) 11 januari 2022 kl. 09.41 (CET)

Överhuvudtaget är det lite luddigt det här med 1730 och dess samband med sockenlappssystemet. Vad kungen sade 1730 var ju att samerna skulle få bli kvar "längst upp i Dalarna ovan Falun belägna socknar" (sid 34 i Svanberg). Samtidigt är Svanberg helt tydlig med att det inte fanns sockenlappar i övre Dalarna (sid 63). Sockenlapparna i Dalarna var koncentrerade till Bergslagen. Hur kan man då säga att det var genom beslutet 1730 som sockenlappsinstitutionen inrättades? Svanberg uttrycker sig inte så, såvitt jag kan hitta, så frågan är vem som hävdar det? Jag tar upp frågan även på diskussionssidan till artikeln Sockenlapp, där den väl egentligen hör hemma.--Skogsfrun (diskussion) 12 januari 2022 kl. 16.24 (CET)

Det äldsta belägg Svanberg anför för existensen av sockenlappar är Bergs sockens dödbok (Jämtland) 1731 (1999:14). Jag känner till ett äldre dokument, en skrivelse där allmogen i Marieby och Brunflo socknar ansökte till Kungl. Maj:t om att få anställa två samer som sockenlappar. De hade nyligen blivit deporterade till Jämtland från Västerbotten, men hade ursprungligen blivit deporterade 1728 från Bjuråkers socken i Hälsingland. Det är därför ett rimligt antagande att sockenlappsinstitutionen tillkom ungefär samtidigt som fördrivningarna omkring 1728-1730. Möjligtvis växte ett sådant system med sockenlappar fram parallellt; i Dalarna, Hälsingland och Jämtland.

Supplikerna från 1730 (som finns närmare beskrivna i Dalarnas hembygdsbok 2022, "Samiska spår") var från sju samiska män som då uppehöll sig på skogarna mellan Svärdsjö och Sundborns socknar. I resolutionen från Kungl. Maj:t den 13 november 1730 står att de "i nåder må efterlåtas få blifwa qwar med deras rehndiur uti de längst up i dahlarne ofwan Fahlun belägna socknar, til at derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit uppehälle". En möjlig tolkning är att de sedermera fick anställning som sockenlappar, om än något spekulativt. De socknar som avsågs i resolutionen var förmodligen Svärdsjö och Sundborn, som ligger nordöst om Falun. Trots allt var det där som samerna som skrev supplikerna 1730 befann sig, och Kungl. Maj:t hade knappast någon djupare kunskap om deras nomadiseringsmönster eller uppehållsorter i övrigt. Båda socknarna ingår i Dalabergslagen. I död- och begravningsboken för Svärdsjö socken 1749 upptas en Mats Larsson som uppgavs ha varit inskriven i Svärdsjö som sockenlapp. Han dog vid 60 års ålder. Förmodligen är det samma Mats Larsson som skrev de två supplikerna från 1730. Samma grupp av samer vistades också periodvis i Svärdsjö-Sundborn-trakten under 1730- och 1740-talen, enligt ministeriallängderna. Nämnda dödboksbelägg är det äldsta belägget för en sockenlapp i Dalarna som jag känner till. Nekrologen antyder också att Mats Larsson kan ha haft anställning som sockenlapp i Svärdsjö långt tidigare.

En annan viktig sak att understryka är att supplikerna från 1730 och resolutionen samma år knappast avsåg alla samer i Dalarna, utan endast de samiska män som namnges tillsammans med deras familjer. Kyrkoarkiven visar på förekomsten av fler samiska grupper i Dalarna under samma period.

Något kondenserat är de slutsatser jag drar:

1. Begreppet sockenlapp och förmodligen även sockenlappsinstitutionen kan spåras tillbaka till perioden cirka 1729-1731.

2. Flera deportationer av samer genomfördes eller planerades 1728-1729, från bland annat Dalarna och Hälsingland (!). Evidens finns i länsstyrelsernas arkiv (källa på begäran). Situationen i Medelpad och Ångermanland måste studeras närmare, både vad gäller sockenlappsinstitutionens tillkomst och frågan om deporteringar även skedde där under samma period.

3. Resolutionen från Kungl. Maj:t i november 1730 avsåg sju samer som under sommaren uppehöll sig på skogarna i Svärdsjö och Sundborns socknar nordöst om Falun i Dalabergslagen.

4. Mats Larsson, som nämns i dokumenten från 1729-1730, var anställd som sockenlapp i Svärdsjö socken under 1740-talet och eventuellt tidigare.

5. Nämnda Mats Larsson, och andra samer i hans sällskap, fick tillstånd att vistas med sina renar "uti de längst up i dahlarne ofwan Fahlun belägna socknar", som förmodligen avsåg Svärdsjö och Sundborns socknar, ej Övre Dalarna.

6. Flera socknar i Sverige anhöll om att "... få behålla en eller annan lapp såsom nödiga och bekvämliga till åtskilliga hushållstarvor och slöjder, såsom nottögor, korgar och andra förrättningar, vilka de ibland äro av den beskaffenhet att invånarna i orten dels ej kunna åstadkomma, dels ej vilka (sic!) sig åtaga". Det här var frågan om samer som annars skulle deporteras, men som bönderna i vissa socknar ville ha kvar. Citatet ovan har återgetts i Svanberg 1999:33. Svanberg skriver att det sista förmodligen syftade på hästslakt. Detta kan jämföras med resolutionen från november 1730 där ett av villkoren för att samerna skulle få stanna var att de "genom deras arbete och slögder sökia sit uppehälle". Detta antyder att tanken var att de skulle bli det som vi idag kallar sockenlappar. Genom att likt sockenhantverkarna få anställning av en eller ett par socknar kunde de erhålla laga försvar. Deportationslagarna (1671 års plakat, förordningarna 1720, 1723 o.s.v.) var trots allt fortfarande gällande.

Vad beträffar påståendet att Övre Dalarna saknade sockenlappar, som framförts av såväl Lars Levander† som Ingvar Svanberg, instämmer jag huvudsakligen. Begreppet sockenlapp förekommer helt enkelt inte i primärkällorna från Övre Dalarna. Det enda samtida belägget jag funnit är dödboken för Österfärnebo år 1760 där Anders Andersson nämns, som angavs vara sockenlapp i Järna socken i Västerdalarna. Han och hans familj nomadiserade ofta i Nedre Västerdalarna och Nedansiljan, att döma av kyrkböcker och domböcker. Förmodligen utgjorde Järna-Äppelbo deras kärn- eller huvudområde och påståendet om att han var sockenlapp kan baseras på ett missförstånd. Däremot var det många samer från sockenlappshushållen i Dalabergslagen som periodvis bodde, nomadiserade eller reste i Övre Dalarna. De avyttrade olika hantverk, bedrev skogsrenskötsel och anlitades i vissa socknar eller byar för att bedriva rovdjursjakt. Men jag har inte hittat någon källa där de i Övre Dalarna beskrivs som sockenlappar. Inte heller verkar de ha bedrivit hästslakt. Men ett sockenlappsliknande system fanns uppenbarligen i delar av Övre Dalarna. Eli Olsson (diskussion) 12 april 2023 kl. 21.06 (CEST)

Originalforskning om ortnamn

Avsnittet om ortnamn i artikeln utgör ganska solklar originalforskning. Den angivna källan är endast Ortnamnsregistret, som inte är något mer än just ett register över ortnamn i Sverige. Någon har bara sökt på namn, som börjar på "lapp" i Ortnamnsregistret, och gjort en tabell över antalet träffar från olika län. Detta är väldigt problematiskt av flera skäl: Dels ger denna metod många dubletter, eftersom ett enda ortnamn kan förekomma flera gånger i registret, dels framgår det i regel inte i Ortnamnsregistret, om "lapp" i namnet faktiskt har någon koppling till samer eller inte – exempelvis inkluderas ett flertal uppkallelsenamn efter Lappland i sökningen, vilka naturligtvis inte visar på någon äldre samisk närvaro.

Avsnittet om ortnamn är därför tämligen missvisande, särskilt eftersom namnen med "lapp" i flera av länen i tabellen (t.ex. Värmlands och Örebro) sannolikt inte har något som helst med samer att göra, och artikeln därför ger ett felaktigt intryck av, att det skulle ha funnits samer just där. Om ingen motsätter sig det, tänker jag ta bort det avsnittet. Ölmestollen (diskussion) 17 december 2023 kl. 00.16 (CET)

Det kan ta tid att komma fram till konsensus om detta. Börja med att pinga den användare som lade in avsnittet och se om vederbörande kan kommentera det hela här. Jag skulle chansa på att det är @Eskil Olsson: som författat avsnittet under 2020, men jag har inte gått igenom artikelhistoriken i detalj. Riggwelter (diskussion) 17 december 2023 kl. 00.27 (CET)

Jag har ändrat hela avsnittet och lagt till bättre källor. De flesta av ortnamnen visar på en samisk närvaro, men en mindre andel har förstås ingen sådan koppling. Tabellen återger bara den information som finns i Ortnamnsregistret, och gör ingen värdering av sökresultatet (vilket hade varit originalforskning). Databasen har en del dubbletter, men betydelsen av dessa bör inte överdrivas. Det mest intressanta med tabellen är att den visar förhållandet mellan olika län, t.ex. att lapp-ortnamn är betydligt vanligare i Västernorrland och Gävleborg än i Västmanland och Uppsala. Men jag håller med om att det finns en viss osäkerhet och att läsare felaktigt kan få bilden att den visar ortnamn med bekräftad samisk koppling. Det har aldrig varit avsikten med tabellen. Eli Olsson (diskussion) 17 december 2023 kl. 09.47 (CET)

Det är förmodligen också olämpligt att ta med Södermanland och Värmland, eftersom lapp-ortnamnen i dessa län knappast behandlats i tidigare forskning och osäkerhetsfaktorn är för hög. Ett par av dessa ortnamn har dock en samisk koppling. Eli Olsson (diskussion) 17 december 2023 kl. 09.50 (CET)

Tack för ändringarna! Det nya avsnittet är mycket bättre. Som du skriver är ortnamnen i många landskap alldeles för omstridda för att ta med i en tabell, även om en tabell med bekräftade samiska ortnamn, som har behandlats i litteraturen, hade varit intressant. Ölmestollen (diskussion) 17 december 2023 kl. 11.22 (CET)

En annan sak apropå frågan om renskötsel och äldre samisk närvaro i Värmland. Det går genom primärkällor att belägga en samisk närvaro och renskötsel under 1600-talets första hälft. Vi har Diarium Gyllenianum som beskriver ett möte med en same och renar 1637 i Ölme. Det finns också en same i avlöningslistan för Nykroppa bruk bl.a. 1603, där det uttryckligen anges att han vaktade renar. Från 1633 finns ett tingsprotokoll från Ölme häradsrätt om en trollkunnig kvinna som anklagades för lövjeri och i målet nämns bl.a. att hon lärt sig sådana konster av samer på Väseskogen. Det är förvisso ett mindre handfast belägg, men källan kan behöva studeras i relation till övriga källor. Det finns fler exempel.

Den stora frågan är hur denna obestridliga samiska närvaro ska tolkas. Jag tror själv att det har en koppling till kronans ökande intresse för renskötsel under 1500- och 1600-talen från Johan III och framåt. På ett antal slott, kungsgårdar, bruk och andra platser i svenska riket hölls renar och man hade anställda samer. Det var alltså vad som kan beskrivas som ett statligt renskötsel- eller renavelsprojekt. Hans Forssell nämner för övrigt samiska renvaktare under Västerås slott i samband med Älvsborgs lösen 1571. Gösta Berg nämner att renhjordarna vid denna tid flyttades mellan kungsgårdarna; Svartsjö, Väntholmen (Svartsjölandet), Munklägret, Västerås, Hallkved o.s.v. Det var också vanligt att levande renar överlämnades som gåvor till europeiska kungahus. Den traditionen fortlevde in på 1800-talet och s.k. sockenlappar och skogssamer i Gästrikland och Hälsingland var också involverade i sådana expeditioner. De gick bl.a. till Spanien och Österrike. Berg nämner också att renar hölls på Djurgården, alltså långt före Skansen.

En del samer som omnämns i källor från nuvarande Värmlands, Örebro och Västmanlands län kan förstås också vara s.k. tiggarsamer. Förmodligen är det en blandning. Varifrån de samiska renvaktarna kom från törs jag inte spekulera kring.

En möjlig källa till information om samisk närvaro i Värmland under 1700- och 1800-talen är passjournaler. Jag har inte studerat passjournaler från Värmland, men jag har tittat på bevarade passjournaler från Kopparberg, Gävleborg och Västernorrland. Där finns strödda belägg för s.k. "lappar" med omnämnda orter i Värmland. I många av fallen har dessa individer visat sig vara resanderomer. De har alltså rest under falsk identitet. Det finns dock flera bekräftade exempel på handelsresande samer till Värmland. 1783 nämns till exempel sockenlappar från Alfta i Hälsingland som reser till Värmland för att sälja 16 levande renar. I början av 1800-talet nämns en sockenlappsfamilj från Aspeboda i Dalarna som får tillstånd att resa till Kristinehamn och vidare med korgarbeten. Med det sagt är det en skaplig skillnad mellan att områden besökts av handelsresande samer och att det funnits en inhemsk skogssamisk minoritet. I föremålssamlingar i Värmland finns för övrigt en del hantverk som starkt påminner om de s.k. sockenlapparnas hantverk.

Om vi tittar på samiska familjer och släkter i Dalarna och Gävleborg m.fl. län i kyrkoarkiven är det slående att värmländska orter inte nämns. Det finns också få belägg för personer som kallas för "lappar" i värmländska kyrkoarkiv. Det handlar mest om resandefolk, precis som fallet är med passjournalerna. Förmodligen har samerna som reste i Värmland handlat om enstaka handelsresande och kanhända inte hela familjer, även om exemplet från Aspeboda i Dalarna var just det.

Det finns emellertid flera intressanta belägg för en samisk närvaro i litteratur om Värmland. Det anknyter också till ortnamnsfrågan. Eftersom det är sekundärkällor bör vi naturligtvis vara försiktiga med att dra slutsatser i vare sig positiv eller negativ riktning. Beläggen bekräftar dock att det finns en viktig forskningsfråga. Några exempel:

• C. A. Gottlund nämner traditioner om samer på Lappmossen i Gustav Adolfs socken, "[...] en usel och högst besynnerlig koja, kallad Lappmossen, af orsak, som det påstås, att Lapparne fordomdags här skulle hafva betat sina renar" (Dagbok öfver dess Resor på Finnskogarne [...] år 1817, Stockholm 1931, s. 299–301)
• "Norra Finnskoga [...] I äldre tider ha lapparna strövat omkring med sina hjordar i dessa marker, och så sent som år 1766 var lappar här (i Transtrand i Dalby) med sina renar och eldade på myrar och kärr för myggen." (Anteckningar om Norra Finnskoga kyrka och Norra Finnskogas äldsta inbyggare, artikel av Frid. Hedin i Finnbygden 3/1957)
• ”Bland namn som här i orten väcka främlingens uppmärksamhet är också Lappberget. Detta har så blifvit kalladt sedan en lappfamilj för 40 à 50 år tillbaka genom Ren och Trysild-dalarne i Norrige anlände dit och äfven någon tid drog omkring med sin hjord der i trakten.” (Vandring i Wermlands Elfdahl och finnskogar, Maximilian Axelson 1852, tryckt i Karlstad 1978)

Det går också att belägga en skogssamisk närvaro på Västerdalarnas finnmarker i Dalarna under 1700- och början av 1800-talet. Även där handlar det främst om sekundärkällor, men en del kan faktiskt backas upp med primärkällor som också ger exempel på skogssamisk renskötsel. Det är inte otänkbart att en del skogssamer kan ha tagit sig över landskapsgränsen till Älvdals härad i norra Värmland. Om så är fallet, vilket återstår att reda ut, har det så vitt man vet inte lämnat avtryck i kyrkoarkiven. Hur som helst var finnmarken en periferi även för skogssamerna.

Som du förhoppningsvis märker är frågan om den samiska närvaron i Värmland komplex och multifacetterad. Men lösningen är inte att osynliggöra den närvaro som faktiskt funnits, utan den bör lyftas på ett nyanserat sätt. Det kan diskuteras hur detta kan lyftas på Wikipedia, men det är viktigt att det i alla fall nämns. Jag avser därför återinföra dagboksanteckningen från Ölme 1637 (som du alltså har raderat, dock mycket riktigt med en kommentar i versionshistoriken) i artikeln. Jag ska se om belägget kan beskrivas på ett sätt där tolkningen är mer nyanserad och kontextualiserande. Eli Olsson (diskussion) 22 oktober 2024 kl. 04.39 (CEST)

Flytta avsnittet om förhistorien?

Mitt förslag är att avsnittet om förhistorien (med fokus på arkeologi, genetik och lingvistik) flyttas till andra artiklar. Det finns ju inte något skäl att ha en diskussion om samer under järnåldern i Mellanskandinavien som är separat från en diskussion om den sydsamiska förhistorien. De mellansvenska samernas ursprung är trots allt huvudsakligen syd- och umesamiskt (i bredast möjliga bemärkelse). Jag tror att det är bättre att denna artikel är mer renodlad och fokuserar på tidigmodern och modern tid. Järnåldern faller dessutom utanför artikelns huvudämne. En diskussion om medeltiden och 1500-talet kan dock fortsatt vara relevant, t.ex. frågan om det funnits skogs- och kustsamer i bl.a. Dalarna och Gävleborg före 1600-talet (vilket är en öppen fråga!). Mitt förslag är att textmaterialet överförs och arbetas in i följande artiklar, eller någon av dem:

• Fångstmarksgrav
• Sydsamer
• Samernas ursprung

Alternativt kan en ny artikel skapas om den arkeologiska fångstmarkskulturen, som också skulle behandla boplatser och inte bara gravar. Givetvis kan begreppet i sig behöva problematiseras, men det går att göra i samma artikel. Vad är era tankar kring detta? Eli Olsson (diskussion) 22 oktober 2024 kl. 02.19 (CEST)