Pebbles (musikalbum)
Pebbles | ||||
Studioalbum av Pebbles | ||||
---|---|---|---|---|
Utgivning | 16 november 1987 (se utgivningshistorik) | |||
Inspelat | 1986–1987
Lista
Studio Masters, Image Recording Studios and Mad Hatter Studios (Los Angeles, Kalifornien); Larrabee Sound Studios (North Hollywood, Kalifornien); Galaxy Sound Studios and Music Grinder Studios (Hollywood, Kalifornien); Bossa Nova Hotel (San Fernando, Kalifornien); Ground Control Studios (Santa Monica, Kalifornien); Zebra Studio (Studio City, Kalifornien); Yamaha R & D Studio (Glendale, Kalifornien); Mankind Studios (Encino, Kalifornien); Studio D (Sausalito, Kalifornien); Fantasy Studios (Berkeley, Kalifornien)
| |||
Genre | ||||
Längd | 50:22 | |||
Skivbolag | MCA | |||
Producent | ||||
Pebbles-kronologi | ||||
| ||||
Singlar från Pebbles | ||||
|
Pebbles är debutalbumet av den amerikanska sångaren, låtskrivaren och musikproducenten Pebbles, utgivet av MCA Records den 16 november 1987.
Lanseringen av Pebbles genererade tre musiksinglar— "Girlfriend", "Mercedes Boy" och "Take Your Time"— som nådde topp-fem på amerikanska R&B-listan Hot Black Singles. Den förstnämnda blev den framgångsrikaste R&B-singeln av en kvinnlig musiker 1988 och nådde även topp-fem på den prestigefyllda poplistan Billboard Hot 100 tillsammans med "Mercedes Boy". Albumets fjärde singel, "Do Me Right", blev en sleeper hit i USA under hösten 1988.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Pebbles, född Perri Arlette McKissack i San Francisco, växte upp i ett fattigt hushåll med en ensamstående mor. Fattigdomen gjorde henne från tidig ålder motiverad att följa sina drömmar att bli artist.[1][2] Under skolgången medverkade hon i flera talangtävlingar och satte även samman dansgrupper med klasskamrater. Under high school fokuserade Pebbles på sång och formell träning med studier inom opera och balett.[2] Under denna period upptäcktes hon som 16-åring av musikern Bill Summers, trumslagare åt Herbie Hancock och frontfigur för Summers Heat, som bland annat skapat musik för TV-serien Roots. Summers tog Pebbles till en inspelningsstudio där hon fick höra sin egen inspelade sångröst för första gången vilket fick henne att gråta av lycka. Summers erbjöd henne därefter ett produktionsavtal.[2] Avtalet ledde till samarbete med R&B-gruppen Con Funk Shun, åt vilka hon hjälpte till att skriva låten "Body Lovers" (1981). Under samma period träffade hon gruppen Sister Sledge och blev ombedd att uppträda med dem på Disneyland.[2] Planerna på en solokarriär spårade dessvärre ur när Pebbles blev gravid med dottern Ashley. Pebbles och barnets far gifte sig i samband med graviditeten med separerade efter ett år.[1]
1985, medan Pebbles arbetade på en mäklarfirma i Oakland, Kalifornien, träffade hon entreprenören och managern George L. Smith som hon senare gifte sig med. Smith hjälpte henne med ett andra försök till en karriär inom musik och finansierade demolåten "Mercedes Boy" samt en medföljande musikvideo till ett värde av 80 000 dollar.[1] Pebbles träffade Marvin Robinson, en chef för en lokal radiostation i Oakland, som i sin tur introducerade henne för anställda på skivbolaget MCA Records. För skivbolagscheferna Louil Silas Jr. och Jheryl Busby visade hon musikvideon för "Mercedes Boy". Cheferna imponerades både av den ovanliga pitchen och Pebbles driv och erbjöd henne ett skivkontrakt.[3] Som en helt ny artist såg MCA till att Pebbles fick viktig exponering genom att inkludera henne på soundtrackalbumet till den amerikanska actionkomedin Snuten i Hollywood II som hade biopremiär hösten 1987. Hennes bidrag till albumet var "Love/Hate", producerad av Jody Watley-producenten André Cymone. Låten, som spelades i filmen, gavs ut som en singel i samband med filmen och kom i rotation på amerikanska radiostationer.[2]
Inspelning och koncept
[redigera | redigera wikitext]Under skapandet av albumet var Pebbles aktivt involverad och hade en klar uppfattning om hur hon ville bli uppfattad som artist. I en intervju kommenterade hon: "Som tur var gavs jag mycket självbestämmande under skapandet av det här albumet och kunde ta det dit jag ville."[en 1] Pebbles ville uppfattas som en artist som inte använde "plojer" för att sälja och som uppfattades projektera realism och positiv attityd.[2]
Komposition och teman
[redigera | redigera wikitext]Pebbles inleds med Babyface och Reid-kompositionen "Girlfriend" vilken, enligt Bob Long från Cash Box, hade "ultramodern" groove och jordnära låttext som var tongivande åt resten av albumet.[2] Nästkommande spår, "Two Hearts", producerades av gitarristen Paul Jackson Jr. och Alex Brown. "First Step (In the Right Direction)" skapades av Danny Sambello och Brown. Pebbles skrev själv "Slip Away" och ansågs av Long ge prov på hennes "utomordentliga förmåga att kommunicera känslor ärligt och passionerat."[2][en 2]
Titel och omslag
[redigera | redigera wikitext]Inför skapandet av debutalbumet var det viktigt för Pebbles att ha en vuxen och mogen image. I en intervju med Los Angeles Times sade hon: "Jag är inte ung och dum. Kanske vissa ser på mig så. Visst, jag pratar om kläder och smink och sånt, men gör inte misstaget och tro att jag är korkad och inte kan sköta mina affärer."[en 3] Hennes artistnamn var dock något som en del musikjournalister hakade upp sig på,[1][4] något hon svarade på i en intervju: "Det är det enda med mig som kan ses som löjligt eller plojigt. Min gudfar gav mig det smeknamnet när jag var tio. Namnet kommer från karaktären i familjen Flinta. Det har hängt kvar hela livet. Jag ser egentligen inte ut som en Pebbles, men namnet har hängt kvar."[4][en 4]
Omslaget till albumet, där Pebbles är fotograferad med sitt naturliga lockiga hår, genererade rykten och spekulationer att hon egentligen hade en peruk för att framstå som afroamerikan. Pebbles, dotter till mor och far som båda var blandfolk- med hälften vitt och hälften svart påbrå, blev ofta förväxlad med att vara vit under albumlanseringen. I en intervju kommenterade hon: "Jag är en svart kvinna- gör inte misstaget och tro något annat. Vissa kanske tror att jag är vit tills dom hör mig prata. Jag har aldrig försökt dölja vem jag är. Folk törs ofta inte fråga, men jag har inget problem att prata om det."[4][en 5]
Utgivning och marknadsföring
[redigera | redigera wikitext]I november 1987 anordnade MCA en tillställning för nyckelpersoner i musikbranschen och musikjournalister för att i förhand få möjlighet att lyssna på Pebbles. Cash Box beskrev tillställningen som lyckad då alla besökare gav ovationer till både albumet och Pebbles.[5] Den 6 mars 1988 var Pebbles en av de uppträdande gästerna för tvåårsjubileet av radiostationen Power 106/LA. Tillställningen, som hade en publik på 10 000, hölls vid The Palace i Los Angeles och presenterades av Little Richard.[6]
Mottagande
[redigera | redigera wikitext]Kritikers respons
[redigera | redigera wikitext]Professionella recensioner | |
---|---|
Publikation | Betyg |
Billboard | (positiv)[7] |
Cash Box | (positiv)[2] |
Efter utgivningen av Pebbles noterade Los Angeles Times: "Likt de flesta kvinnliga dansmusiksångarna tas inte Pebbles seriöst som vokalist. På albumet är hennes sång vare sig stark eller distinkt utan låter istället som att den manipulerats med hjälp av teknik. Men sådan är trenden inom musiken just nu. Det är inte Aretha Franklin-typerna som har alla dessa smash-hits. Pebbles är onekligen vacker, vilket är en fördel i branschen."[4][en 6] I en intervju med tidskriften menade Pebbles att hennes utseende också hade nackdelar. Hon kommenterade: "När man är söt så tror folk att man inte kan sjunga. Det är något jag tvingats motbevisa hela mitt liv. Jag sjunger bättre än vad folk ger mig erkännande för. Jag kan sjunga bra live också."[4][en 7]
Billboard-journalisten Bill Coleman trodde att kvaliteten på Pebbles skulle komma att förvåna en del och kommenterade: "Det finns åtminstone tre eller fyra framtida singlar att välja mellan. Rekommenderad till dansgolvet är medryckande pop/funkdängan 'Mercedes Boy', 'Take Your Time', 'First Step (In the Right Direction)' och vår favorit, R&B-betonade 'Do Me Right'. Med rätt remixer och postproduktioner kan Cherrelles kusin bli en storspelare på dansmusikmarknaden 1988."[7][en 8] Bob Long från Cash Box var positiv till albumet i hans recension och skrev: "Med sitt Pebbles-album visar hon fler talangfulla sidor som både låtskrivare och sångare. Hennes säkra sångframförande matchar hennes genuina känslomässiga ärlighet, vilket gör debutalbumet till en ytterst minnesvärd upplevelse. Det kommer med säkerhet etablera henne som en av de främsta kvinnliga sångarna framöver. Den här unga tösen har allt: talang, skönhet, charm, karisma, beslutsamhet."[2][en 9]
Arv och inverkan
[redigera | redigera wikitext]Pebbles var en av de största nya artisterna 1987 enligt Radio & Records.[8] År 2017 rankade webbplatsen Albumism Pebbles på deras lista 20 Albums from the New Jack Swing Era That Still Sound Great Today. Musikjournalisten Steven E. Flemming, Jr. skrev: "Perri 'Pebbles' Reid berättar ofta att hon hade en specifik vision när hon träffade cheferna vid MCA Records. När man spelar hennes debut från 1987 märker man det tydligt. Pebbles var ett ovanligt album från sena 1980-talet som trots att det hade en arme av musikproducenter var självmedvetet och sammanhängande med tillbakalutad sofistikation."[en 10] Flemming Jr. konstaterade att det hade varit lätt för Pebbles att försvinna i bakgrunden med så många människor inblandade i projektet men att hennes personlighet istället sken igenom de "funkiga kulisserna". Han lyfte särskilt fram albumspåren "Two Hearts", "Slip Away" och "Take Your Time" som höjdpunkter från albumet. Flemming Jr. motiverade inkluderingen av Pebbles på listan med att skriva:
” | Trettio år efter att hon anlände i sin Benz har de flesta glömt att hon var endast en av en handfull kvinnliga R&B-artister som lyckades att toppa poplistorna. Tack vare framgångarna med hymner som 'Girlfriend' och 'Mercedes Boy', vilka hjälpte definiera decenniet, fick albumet platinastatus och lade grundarbetet för många andra kvinnliga dansmusiksångare att följa. Likt kusinen Cherrelle hade Pebbles den typ utav sångröst som inte var den starkaste, men som var söt och hade vältalig förmåga att berätta historier. På sitt eget vis lyckades Pebbles knuffa new jack swing till framkanten för andra kvinnor, något hon tyvärr sällan får mycket erkännande för. Det blir rätt uppenbart när man ser tillbaka att hon var hela paketet, särskilt idag när många sångerskor kämpar att stanna kvar efter endast en eller två musiksinglar. [Pebbles var] självsäker, orädd och sexig samtidigt som hon var musikaliskt intressant.[9][en 11] | „ |
Låtlista
[redigera | redigera wikitext]Pebbles– standardutgåva, sida A | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nr | Titel | Kompositör | Producent(er) | Längd | |||||
1. | "Girlfriend" | L.A. Reid, Babyface | Reid, Babyface | 6:43 | |||||
2. | "Two Hearts" | Paul Jackson, Jr., Judy Wieder | Jackson, Jr. | 4:24 | |||||
3. | "First Step (In the Right Direction)" | Danny Sembello, Michael Sembello | Alex Brown | 4:38 | |||||
4. | "Take Your Time" | Danny Sembello, Donnell Spencer | Charlie Wilson | 5:23 | |||||
5. | "Slip Away" | Pebbles, Danny Sembello | Brown | 5:11 |
Pebbles– standardutgåva, sida B | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nr | Titel | Kompositör | Producent(er) | Längd | |||||
6. | "Mercedes Boy" | Pebbles | Wilson | 4:55 | |||||
7. | "Do Me Right" | Michael Cooper, Gerald Lamar | Wilson | 4:49 | |||||
8. | "Love/Hate" (från Snuten i Hollywood II) | André Cymone, Julian Jackson | Cymone | 5:28 | |||||
9. | "Baby Love" | Pebbles, Jay Logan | Wilson | 4:16 | |||||
10. | "Give Me Your Love" | Pebbles, Jay Logan | Wilson | 4:53 |
Topplistor
[redigera | redigera wikitext]
Veckolistor[redigera | redigera wikitext]
|
Årslistor[redigera | redigera wikitext]
|
Certifikat och försäljningssiffror
[redigera | redigera wikitext]Land | Certifikat | Certifierat antal/ Försäljning | |||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
USA (RIAA) | Platina[18] | 1 000 000^ | |||||||||||||||||
^ avser siffror baserade på certifikat × avser siffror baserade på försäljning |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”No Neanderthal, Pebbles Is Now a Yabba-Dabba-Do Pop Success : People.com”. People.com. 4 juni 2009. Arkiverad från originalet den 4 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090604144404/https://people.com/people/archive/article/0,,20100090,00.html. Läst 26 augusti 2024.
- ^ [a b c d e f g h i j] Bob Long (24 oktober 1987). ”A Precious Jewel”. Cash Box: sid. 12. https://www.worldradiohistory.com/Archive-All-Music/Cash-Box/80s/1987/CB-1987-10-24.pdf.
- ^ White 1993, s. 414.
- ^ [a b c d e] Dennis Hunt (22 maj 1988). ”Pebbles Is Leaving No Stone Unturned” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1988-05-22-ca-4676-story.html. Läst 26 augusti 2024.
- ^ ”Album Alley”. Cash Box: sid. 23. 28 november 1987. https://www.worldradiohistory.com/Archive-All-Music/Cash-Box/80s/1987/CB-1987-11-28.pdf.
- ^ ”Powerhouse Guests”. Radio & Records: sid. 24. 15 mars 1988. https://www.worldradiohistory.com/Archive-All-Music/Archive-RandR/1980s/1988/RR-1988-04-15.pdf.
- ^ [a b] Bill Coleman (23 januari 1988). ”ABC's `King' Reigns; Erasure's `Circus' Intrigues”. Billboard Magazine: sid. 31. https://www.worldradiohistory.com/Archive-All-Music/Billboard/80s/1988/BB-1988-01-23.pdf.
- ^ Ken Barnes (15 januari 1987). ”New High For New Artists”. Radio & Records: sid. 38. https://www.worldradiohistory.com/Archive-All-Music/Archive-RandR/1980s/1988/RR-1988-01-15.pdf.
- ^ ”ALBUMISM PRESENTS: 20 Albums from the New Jack Swing Era That Still Sound Great Today” (på amerikansk engelska). Albumism. 27 februari 2017. https://albumism.com/features/20-new-jack-swing-era-albums-that-still-sound-great-today-part-1-of-2. Läst 7 november 2023.
- ^ ”Pebbles - Pebbles” (på engelska). 29 oktober 1987. https://www.discogs.com/release/1030789-Pebbles-Pebbles. Läst 7 november 2023.
- ^ ”RPM Top Albums/CDs”. RPM (Library & Archives Canada). 23 juli 1988. https://www.bac-lac.gc.ca/eng/discover/films-videos-sound-recordings/rpm/Pages/image.aspx?Image=nlc008388.8592&URLjpg=https%3a%2f%2frp.liu233w.com%3a443%2fhttp%2fwww.collectionscanada.gc.ca%2fobj%2f028020%2ff4%2fnlc008388.8592.gif&Ecopy=nlc008388.8592.
- ^ ”Pebbles - Pebbles”. hitparade.ch. https://dutchcharts.nl/showitem.asp?interpret=Pebbles&titel=Pebbles&cat=a. Läst 29 augusti 2024.
- ^ ”PEBBLES | Artist | Official Charts”. Official Charts Company. 27 juni 2012. Arkiverad från originalet den 27 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120627150144/https://www.officialcharts.com/artist/_/Pebbles/. Läst 29 augusti 2024.
- ^ ”Pebbles”. Billboard. 17 november 2021. Arkiverad från originalet den 17 november 2021. https://web.archive.org/web/20211117230327/https://www.billboard.com/artist/pebbles/chart-history/tlp/. Läst 29 augusti 2024.
- ^ ”Pebbles”. Billboard. 17 november 2021. Arkiverad från originalet den 17 november 2021. https://web.archive.org/web/20211117230333/https://www.billboard.com/artist/pebbles/chart-history/blp/. Läst 29 augusti 2024.
- ^ ”Billboard 200 Albums” (på amerikansk engelska). Billboard. 2 januari 2013. https://www.billboard.com/charts/year-end/1988/top-billboard-200-albums/. Läst 29 augusti 2024.
- ^ ”Top R&B/Hip-Hop Albums” (på amerikansk engelska). Billboard. 2 januari 2013. https://www.billboard.com/charts/year-end/1988/top-r-and-b-hip-hop-albums/. Läst 29 augusti 2024.
- ^ ”Gold & Platinum” (på amerikansk engelska). RIAA. https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=default-award&ar=Pebbles&ti=Pebbles&format=Album&type=#search_section. Läst 29 augusti 2024.
Engelska originalcitat
[redigera | redigera wikitext]- ^ "Fortunately I was given a lot of autonomy in helping direct this project."
- ^ "[...] outstanding ability to communicate emotions honestly and passionately."
- ^ "I’m not some silly young thing. Maybe some people see me that way. Sure, I can talk about fashion and makeup and all that, but don’t think I’m dumb and can’t take care of business."
- ^ "That’s the only thing about me that’s silly and gimmicky. My godfather gave me that name when I was 10 years old. The name came from a character on ‘The Flintstones.’ It stuck with me all my life. I don’t really look like a Pebbles, but that name has become part of me."
- ^ "I’m a black woman--make no mistake about that. Some people might think I’m white--I don’t know. But when they hear me talk, they know I’m black as black can be. I’ve never tried to hide what I am and I never will. But people don’t ask me about this. They might be afraid--I don’t know. But I don’t mind talking about it. Kids who were darker than me were hostile to me sometimes,” she said. “That’s just the way it is in the black community sometimes. You learn to live with it. Because I had my hair in a pony tail and had light skin, they thought I was trying to be white or trying to be better than they were. They’d say, ‘She thinks she’s cute and better than us--let’s beat her up.’ So I’d have to fight. That part of growing up wasn’t much fun."
- ^ "Like most female dance-music stars, Pebbles isn’t taken seriously as a singer. On her album, her voice is neither strong nor distinctive, sounding as if it’s been augmented by high-tech gimmickry. But that’s the style in dance music now. It’s not the Aretha Franklin types who are having all these smash-hit dance singles and albums. Pebbles is undeniably pretty, which should be an asset in her business."
- ^ "When you’re cute, people think you can’t sing. I’ve been fighting that all my life. I sing better than people give me credit for. I’m a good live singer too."
- ^ "Pebbles' eponymously titled release on MCA may surprise some by the depth of its material -there are at least three or four singles to choose from; recommended for the dance floor are the engaging pop/ funk "Mercedes Boy," "Take Your Time" (which is right in that "Come Into My Life" mold), the hyperhooky "First Step (In The Right Direction)," and our favorite, the seasoned r &b track "Do Me Right." With the proper remix- es or postproductions, Cherrelle's cousin could find herself a major contender in the dance market in 1988."
- ^ "With her Pebbles album, she reveals further sides of her tremendous talents for singing and songwriting. Her firm verbal command, matches her genuine emotional honesty, thus making her debut album a most memorable musical experience, destined to establish her as one of the top female vocalist in the business. This young lady has all the tools; talent, beauty, charm, charisma, devotion, determination, love for mankindand one of the best business minded managers in the industry in George Smith,"
- ^ "Perri 'Pebbles' Reid has often recalled having a specific vision for her debut project when she met the powers that be at MCA Records. When you spin her 1987 debut, it shows. Pebbles was that rare late ‘80s album that, despite employing an army of producers that included the Gap Band’s Charlie Wilson and L.A. Reid and Babyface, was fully realized and cohesive in all its sleek, fly girl realness."
- ^ "In the 30 years since she pulled up in her Benz, most have forgotten that at the time she was one of only a handful of female R&B artists at the top of the pop charts. On the strength of the era-defining anthems “Girlfriend” and “Mercedes Boy” (and the sleeper hit “Do Me Right”), the album went platinum and set a template of sorts for many dance-oriented female singers to follow. Like her cousin Cherrelle, Pebbles had the kind of voice that was distinct not for force, but for its sweetness and ability to tell stories. In her own way, Pebbles helped push New Jack Swing to center stage for the ladies, something for which she doesn’t get too much credit. It’s even clearer looking back—especially as female artists struggle to last past a single or two these days—that she was the total package, as confident, fierce and sexy as she was musically engaging."
|