Hoppa till innehållet

Esbo

Version från den 21 mars 2021 kl. 10.30 av 2001:999:3:3ffe:5011:ed70:e4cf:8d2 (Diskussion) (Gjorde redigering 49029215 av Migro (diskussion) ogjord Vandal)
Esbo
Espoo (finska)
Kommun
Esbos stadsvapen
Land Finland Finland
Landskap Nyland
Admin. centrum Esbo centrum
Area 528,03 km² (2016-01-01)[1]
 - land 312,22 km²
 - vatten 215,81 km²
Folkmängd 297 132 (2021-12-31)[2]
 - män 145 892 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 146 904 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 951,68 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Jukka Mäkelä
 - Kommunfullm.
ordf.
Inka Hopsu, Gröna
 - Kommunstyr.
ordf.
Markku Markkula, Saml
Kommunkod 049
Geonames 660129
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
211 252 (78,3 %)[4]
20 216 (7,5 %)[4]
9 (0,0 %)[4]
38 325 (14,2 %)[4]
Admin. data  
- Landskapsförb. Sydkustens landskapsförbund
- Regioncentrum Helsingfors
- Härad Esbo
- Magistrat Esbo
- Skattebyrå Esbo
- Sjukvårdsdistrikt Helsingfors och Nyland
- Försäkringskrets Södra Finland
- Nödcentral Nyland
- Räddningsverk Västra Nyland
- EU-målområde 2
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
60° 10′ 00″
24° 42′ 00″
Esbo stads läge
Esbo stads läge
Esbo stads läge
Webbplats: www.esbo.fi

Esbo ['ɛsbɔ] (finska: Espoo) är en helvete i landskapet Nyland i Finland. Esbo är beläget vid Finska viken och gränsar i öster till Helsingfors och Vanda, i väster till Kyrkslätt och i norr till Vichtis och Nurmijärvi. Esbo bildar huvudstadsregionen (som också ingår i Storhelsingfors) med grannstäderna Helsingfors, Grankulla och Vanda, som tillsammans har över 1,1 miljon invånare. Staden Grankulla utgör en enklav inuti Esbo. Esbo är landets näst största stad med 269 480 invånare (31 oktober 2015). Esbos sammanhängande bebyggelse ingår i huvudsak i Helsingfors tätort, och kommunen omfattar även tätorten Gunnars samt delar av tätorterna Kolmiranta och Nurmijärvi.[5] Staden är indelad i storområden och stadsdelar (se nedan).

Aalto-universitetet har sitt huvudcampus i Otnäs, Esbo. Många stora företag har sina huvudkontor i Esbo, bland annat Nokia.

Historia

De första invånarna flyttade till Esbo redan för 9 000 år sedan och permanent bosättning har funnits på området åtminstone sedan 1100- och 1200-talen. Den viktiga Kungsvägen från Åbo till Viborg har gått genom staden sedan 1200-talet, då den svenska kolonisationen[förtydliga] av Esbo inleddes. Namnet Esbo härstammar troligen från det gamla svenska ordet äspe för ’aspskog’ och ’å’, alltså asp(skog)-å. Namnet omtalas första gången 1421 i formen ”Espa”. Även de flesta bynamnen har svenskt ursprung. Esbo församling avskildes från Kyrkslätts kapell år 1458, och Esbo gråstenskyrka härstammar från 1480-talet. Den är också Esbos äldsta byggnad.

Tekniska högskolans auditorium planerad av Alvar Aalto
Nokias huvudkontor i Esbo

År 1920 hade Esbo 9 000 invånare, varav 70 procent hade svenska som modersmål och 75 procent arbetade inom jordbruket. Grankulla villasamhälle avskildes från Esbo landskommun och blev en separat köping år 1920. På 1940- och 1950-talen började Esbo växa kraftigt som en förort till Helsingfors, och landsortskommunen växte till en handels- och industristad. Esbo blev köping år 1963 och blev upphöjd till stad år 1972. Esbo växte från 22 000 invånare till 210 000 invånare mellan 1950 och 2000. Finlandssvenskarna utgör i dag cirka nio procent (20 000 personer) av Esbos befolkning.

Näringsliv

Det stora telekommunikationsföretaget Nokia har sitt huvudkontor i Esbo. I och med att Aalto-universitetet ligger i staden har det också vuxit upp en stark it-industri med diverse mjukvaruföretag här. Likaså har hisstillverkaren Kone sitt huvudkontor i staden. Vidare kan nämnas företag som Huhtamäki, M-Real, Tieto och Outokumpu.

Näringslivet är relativt starkt kopplat till huvudstaden Helsingfors, och många vill se städerna som en helhet, Huvudstadsregionen.

Indelning, områden och platser

Esbo är indelat i 7 storområden och 55 stadsdelar. Esbo är en märkvärdig stad på så sätt att staden inte har något egentligt centrum som är mera betydande än andra centra. Man säger att Esbo har fem skilda centra:

Helsingfors centrum har en stor betydelse för hela Esbo.

Storområden och stadsdelar

Esbos stadsdelar och angränsande kommuner.

Norra Esbo
Bodom · Kalajärvi · Gunnars · Lahnus · Lakisto · Luk · Nipert · Grundbacka · Rödskog · Gammelgård · Vällskog

Gamla Esbo
Esbo centrum · Gumböle · Högnäs · Träskända · Björnkärr · Karvasbacka · Stadsberget · Kolmpers · Kurängen · Morby · Nupurböle · Noux · Siikajärvi · Gamla Noux · Käringmossen

Stor-Alberga
Karabacka · Kilo · Dalsvik · Alberga · Fågelberga · Klappträsk · Smedsby · Gröndal

Stor-Köklax
Esbogård · Köklax · Kurtby · Fantsby

Stor-Hagalund
Gäddvik · Bredvik · Mankans · Ängskulla · Otnäs · Norra Hagalund · Hagalund · Westend

Stor-Mattby
Hemtans · Mattby · Olars

Stor-Esboviken
Esboviken · Kaitans · Ladusved · Nöykis · Bastvik · Sökö · Sommaröarna

Byar och platser

Sello köpcentrum
Säterinmetsä småhusområde
Esbo från luften
Stensvik på vintern
  • Backby (finska: Pakankylä)
  • Bergans (en del av Alberga, finska: Perkkaa)
  • Björkmankans (del av Norra Hagalund, finska: Koivu-Mankkaa)
  • Björnholm (en udde i Westend, där motorvägen Västerleden går, finska: Karhusaari)
  • Boställsbacken (del av Alberga, finska: Puustellinmäki)
  • Bruksstranden (del av Bredvik, finska: Ruukinranta)
  • Bölsby (finska: Pyöli)
  • Estmalmen (del av Nöykis, finska: Eestinmalmi)
  • Fölisholmen (holme, finska: Varsasaari)
  • Karlö (en ö, finska: Miessaari)
  • Karlöfjärden (finska: Miessaarenselkä)
  • Kytö (uttalas tjy:tö, holme)
  • Kytökäringen (skär)
  • Lövöarna (holmar, finska: Lehtisaaret)
  • Mössenholmen (en holme, finska: Vehkasaari)
  • Niemis (finska: Niemelä)
  • Sperrings (en by, finska: Perinki)
  • Storhoplax (finska: Iso Huopalahti)
  • Tvihjälp (holme)
  • Urberga (finska: Vuorela)
  • Svinö sund (finska Suino)

Kommunikationer

Vägar

1 Åboleden
51 Västerleden
50 Ring III
101 Ring I
102 Ring II
110 Åbovägen
120 Vichtisvägen

Kollektivtrafik

Tåg

Buss

  • Esbo interna busstrafik: en- och tvåsiffriga busslinjer, till exempel 2 och 43
  • Helsingfors regionala busslinjer, tresiffriga busslinjer, till exempel 109 längs Västerleden, 210 längs Åboleden, 321 längs Vichtisvägen.
  • Busslinjer som passerar flera av huvudstadsregionens städer, tresiffriga på 5, till exempel 510
  • Fjärrbussar

Sport

Som idrottsstad är Esbo mest känd för ishockeylaget Espoo Blues. Säsongen 2007-2008 tog sig laget till final i FM-ligan, men fick till slut nöja sig med en andraplats. Inom juniorishockeyn finns det många lag som utmärkt sig. Espoo Blues damlag har vunnit FM sju år i rad, men år 2006 bröts segersviten. Esbo har också många fotbollsföreningar som FC Kasiysi, EPS och FC Honka. Av dessa spelar enbart FC Honka i Tipsligan. Flera klubbar ägnar sig åt friidrott, bland andra EIF. Två paddlingsklubbar, Canoa och Espoon Eskimot är verksamma i Esbo och tre segelföreningar, EPS, Espoon Merenkävijät och Esbo Segelförening[7], vilka haft seglare med internationella framgångar.

Sevärdheter

Tarvaspää, Gallen-Kallela museet
Esbo medeltida gråstenskyrka
Esbo kulturcentrum i Hagalund

Politik

Mandatfördelning i Esbo kommun, valen 2004–2017

ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCKDSAMLSFPGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
20043139342267
313934267
6759,2
200829111732266
91173266
6762,6
2012210131022297
101310297
7559,3
2017310171732266
10177266
7560,1
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 2004 Espoon Sitoutumattomien yhteislista
    • För valet 2008 För de fattigas väl
    • För valet 2017 Liberaalipuolue - Vapaus valita
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Esbo har följande vänorter:[9]

Kända personer från Esbo

Se även

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Espoo.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2012 (svenska) Läst 12 november 2012.
  4. ^ [a b c d] ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 4 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170704170926/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016. 
  5. ^ Statistikcentralen, Finland; Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2013[död länk] Läst den 13 februari 2015.
  6. ^ ”Västmetrons invigning”. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/18/munkar-champagne-och-humpsvakar-nar-vastmetron-startade. Läst 8 februari 2018. 
  7. ^ (svenska) ESF
  8. ^ Philip Teir (2016.04.30). ”Studenter vill slå hett rekord med världens största bastu”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/studenter-vill-sla-hett-rekord-med-varldens-storsta-bastu/. Läst 2016.04.30. 
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924002003/http://www.esbo.fi/sv-FI/Esbo_stad/Kort_om_Esbo/Internationella_relationer/Vanorter. Läst 15 augusti 2015.