Ali Zayn al-Abidin

Ali Zayn al-Abidin, eller Ali ibn Hussayn (stavas även Ali ibn Hussain eller Hussein) (arabiska: علي بن حسين زين العابدين) född 658 i Medina, död 713 i Medina, var shiaimam (den fjärde enligt imamiterna och zayditerna men den tredje enligt ismailiterna). Han var politiskt passiv hela sitt liv men umayyaderna blir trots det orsaken till hans död. Han var son till imam Husayn ibn Ali.

Denna shiaimam har gett upphov till den berömda boken As-Sahifa Al-Kamilah Al-Sajjadiyya (Hela Sajjads bok), som är en samling åkallelser och böner. Sajjad är ett smeknamn till Zayn al-Abidin och betyder "den som konstant bugar mot marken [i bön]". Boken har kallats för "Koranens syster" och "Ahl al-Bayts psalmer".^[1]

Risalat al-Huquq (Avhandlingen om rättigheter) är den enda boken som attribueras till Imam Zayn al-Abidin, förutom åkallelser eller relativt korta uttalanden och brev. Denna bok innehåller uttalanden om 51 rättigheter tillhörande bland annat Gud, en själv, ens tunga, hörsel, syn och händer m.m.^[2]

Om Karbala

Flera källor har konstaterat Zayn al-Abidins djupa sorg över massakern i Karbala. Det har sagts att han i 34 år grät så fort mat placerades framför honom. En dag sa en assistent till honom: "O son till Guds Sändebud! Är det inte tid för att din sorg når sitt slut?" Han svarade: "O person! Du gjorde inte rättvisa genom att säga detta! Profeten Jacob hade tolv söner, och Gud gjorde så att en av dem försvann. Hans ögon hade blivit vita från att gråta konstant, hans huvud hade blivit grått av sorg, och hans rygg hade blivit böjd av dysterhet (se Koranen 12:84), trots att hans son var i livet i denna värld. Men jag såg medan min far, min bror, min farbror, och 17 medlemmar från min familj slaktades runt omkring mig. Hur skulle min sorg kunna nå ett slut?" (Från Shaykh al-Saduq, al-Khisal; citerat i al-Ameen, A'yan, IV, 195. Samma sak är citerat från Ibn Shahrashubs bok Manaqib i Bihar al-Anwar, XLVI, 108; Cf. liknande rapporter, Ibid, s. 108-110)^[3]^[4]