Röntgenstrålning

Strålning
Elektromagnetisk
	Radiovågor; Mikrovågor; Infraröd strålning; Synligt ljus; Ultraviolett strålning; Röntgenstrålning; Gammastrålning;
Partikelstrålning
	Alfastrålning; Betastrålning; Neutronstrålning;
Övrigt
	Terahertzstrålning; Joniserande strålning; Svartkroppsstrålning; Radioaktivitet; Denna tabell: visa • redigera

Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01-10 nm) och höga fotonenergier (100 eV - 100keV).

Röntgenstrålningen upptäcktes av forskaren Wilhelm Conrad Röntgen 1895, som fick det allra första Nobelpriset i fysik 1901 för den bedriften.

Verkan

De kortare våglängderna förmår tränga igenom en människokropp, bättre genom vävnad än genom ben, vilket gör denna strålning lämplig att använda inom till exempel sjukvården för röntgenundersökningar.

Uppkomst

Röntgenstrålning kan alstras genom att elektroner i vakuum accelereras mot ett metallstycke. När elektronerna avlänkas av atomkärnor i anoden, uppstår ett brett spektrum av röntgenvåglängder - bromsstrålning - där den högsta fotonenergi i keV ges av accelerationsspänningen i kilovolt. Det uppstår också karakteristisk röntgenstrålning, med våglängder som är kännetecknande för grundämnena i anodmaterialet. Hej

Med en enkel kalkyl:

{\frac {hc}{\lambda _{min}}}=Uq

där h är Plancks konstant, c är ljusets hastighet, λ_min är röntgenstrålningens kortaste våglängd, U är spänningen och q är elektronens laddning, så kunde Bengt Edlén bestämma värdet på Plancks konstant.

Röntgenstrålning kan även genereras vid kosmiska processer (exempelvis i solen) och i en synkrotron.

Genom att skicka röntgenstrålning genom ett okänt material kan man ta reda på vilka ämnen det innehåller, även när det rör sig om ett pulver.

Se även

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Röntgenstrålning.