Tryggare kan ingen vara
Tryggare kan ingen vara är en psalm av Lina Sandell-Berg från cirka 1850 som hon bearbetade 1855. Sannolikt den mest använda doppsalmen, vars ursprungliga sex verser består av fem sen 1937 års psalmbok. Den publicerades första gången i Herde-Rösten med fem verser, dock utan att författare fanns angiven. Sången kan även användas som julsång (stjärnan refererar till Betlehemsstjärnan) och som begravningspsalm.
Melodin uppges vara en svensk variant av tysk folkmelodi, men vid psalmens första publicering 1921 angavs i Koralbok för Nya psalmer, 1921 två olika melodier, varav "folkmelodi" var b-melodi och en a-melodi av Ivar Widéen från 1919.
En kort tid innan Lina Sandell-Berg sången var hon ute och åkte båt tillsammans med sin pappa. Hennes far trillade överbord och drunknade i vattnet, och Lina Sandell-Berg såg händelsen. Det anses att denna händelse som inspirerade henne till sångens text.
1925 översattes sången till engelska, där den heter Children of the Heavenly Father.
Psalmen finns publicerad som:
- Nummer 45 i Herde-Rösten 1892 under rubriken "Guds barns trygghet".
- Nummer 622 i Nya psalmer 1921, tillägget till 1819 års psalmbok.
- Nummer 352 i Sionstoner 1935 under rubriken "Nådens ordning: Trosliv och helgelse".
- Nummer 540 i Guds lov 1935 under rubriken "Barnsånger".
- Nummer 513 i 1937 års psalmbok under rubriken "Barn".
- Nummer 248 i den ekumeniska delen av den svenska psalmboken (dvs psalm 1-325 i 1986 års psalmbok, Cecilia 1986, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990) under rubriken "Förtröstan - trygghet".
- Nummer 750 i Lova Herren 1987 under rubriken "Barn och ungdom".
Missuppfattningar
Vissa barn har hört fel, och trott att texten varit bland annat:
- Bryggare kan ingen vara
- Trygga räkan kan ingen vara
- Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barn i Skara
Se även
Extern länk
- Hos Cyber hymnal finns en engelsk översättning samt ljudfil till melodin: