Regillus: Skillnad mellan sidversioner
Utseende
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Lamré (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
iw |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
Som sjöns plats har uppgetts en nu uttorkad kratersjö, numera kallad ''Pantano secco''. Vid Regillus stod enligt fornsägnerna, [[496 f.Kr.]], eller något |
Som sjöns plats har uppgetts en nu uttorkad kratersjö, numera kallad ''Pantano secco''. Vid Regillus stod enligt fornsägnerna, [[496 f.Kr.]], eller något |
||
annat närliggande år, en drabbning mellan romarna och latinerna, vilka senare under anförande av ''Octavius Mamilius'' från Tusculum sökte på tronen återuppsätta dennes svärfar, den fördrivne romerske konungen [[Tarquinius]]. Berättelsen om slaget är sammanvävd med myt och saga, vilket framgår bl.a. av den |
annat närliggande år, en drabbning mellan romarna och latinerna, vilka senare under anförande av ''Octavius Mamilius'' från Tusculum sökte på tronen återuppsätta dennes svärfar, den fördrivne romerske konungen [[Tarquinius Superbus]]. Berättelsen om slaget är sammanvävd med myt och saga, vilket framgår bl.a. av den |
||
gängse sägen, att två himmelska ynglingar på vita hästar - [[dioskurerna]] - skulle ha kämpat i romarnas led och sedan i Rom förkunnat slagets utgång. |
gängse sägen, att två himmelska ynglingar på vita hästar - [[dioskurerna]] - skulle ha kämpat i romarnas led och sedan i Rom förkunnat slagets utgång. |
||
{{Ugglan}} |
{{Ugglan}} |
||
[[Kategori:Slag]] |
|||
[[en:Battle of Lake Regillus]] |
|||
[[it:Battaglia del Lago Regillo]] |
Versionen från 2 juli 2005 kl. 18.33
Regillus är en forntida liten sjö i Latium, öster om Rom, nedanför Tusculum.
Som sjöns plats har uppgetts en nu uttorkad kratersjö, numera kallad Pantano secco. Vid Regillus stod enligt fornsägnerna, 496 f.Kr., eller något annat närliggande år, en drabbning mellan romarna och latinerna, vilka senare under anförande av Octavius Mamilius från Tusculum sökte på tronen återuppsätta dennes svärfar, den fördrivne romerske konungen Tarquinius Superbus. Berättelsen om slaget är sammanvävd med myt och saga, vilket framgår bl.a. av den gängse sägen, att två himmelska ynglingar på vita hästar - dioskurerna - skulle ha kämpat i romarnas led och sedan i Rom förkunnat slagets utgång.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.