Frans Jacob Heilborn: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 23 december 2024 kl. 10.56

Frans Jacob Heilborn, född 5 november 1827 i Nikolai församling, Stockholm, död 1898 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm^[1], var en svensk arkitekt och Varbergs första stadsarkitekt. Han utbildades vid Konstakademien i Stockholm 1849–1854, och kom till Göteborg 1857, där han arbetade tillsammans med stadsarkitekt Hans Jakob Strömberg.

Heilborn var stadsarkitekt i Varberg 1864–1865, med en årslön på 1 800 riksdaler riksmynt, och arbetade med att bygga upp staden igen efter stadsbranden 1863. Han insåg vikten av att bygga hus i brandsäkra material, för att undvika en ny brand. Dessutom ville staden att husen skulle vara vackra och representativa. Runt stadens torg var det ett krav att husen skulle vara i sten eller tegel.

I Varberg ritade Heilborn ett dussintal hus, varav rådhuset är det främsta. Flera av husen finns bevarade, utöver rådhuset även byggnader vid Östra Vallgatan, Östra Långgatan och Kungsgatan.

När ritningarna till rådhuset var klara 1864 tillsattes en byggnadskommitté som året därefter antog byggmästare L. Johanssons anbud med 36 600 riksdaler riksmynt. Men redan 1865 avskedades Heilborn då man inte ansåg sig behöva hans tjänster längre, då han nu ritat det nya rådhuset samt några andra hus utan någon ersättning utöver sin lön.^[2]

År 1870 bodde Heilborn vid Östra Hamngatan 17 i Göteborg.^[3]

Byggnader i urval

Ångköket i Göteborg (1858)
Gamla rådhuset i Halmstad (1863, rivet 1956)
Gamla läroverket i Halmstad (1869, rivet 1956)
Gamla lasarettet i Halmstad, 1867-1869, delvis rivet)
Barnsjukhuset, Södra Allégatan 2 i Göteborg (1866)
Exercishuset i Göteborg (1867)
Tull- och packhuset vid Packhusplatsen i Göteborg (1867)
Lorensbergs restaurant i Lorensbergsparken i Göteborg (1867)
Amalia Hertz stiftelse, Storgatan 5 i Göteborg (1870)
Kjellbergska flickskolan, Storgatan 3 i Göteborg (1870)

Referenser

Noter

^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
^ Hallands Nyheter, 2011-09-06, s. 48
^ Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870, s. 41

Tryckta källor

Petersen, Björn (2008). Vandra i Varberg. Kulturmiljö Halland, Länsstyrelsen i Hallands län. sid. 87-88. Libris 11240452. ISBN 91-85720-47-X
Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue : intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Haspen. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4. OCLC 186152951

[1] Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).

[2] Hallands Nyheter, 2011-09-06, s. 48

[3] Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870, s. 41

[1]

[2]

[3]

@@ Rad 12: / Rad 12: @@
 ==Byggnader i urval==
 *[[Ångköket]] i Göteborg (1858)
-*[[Gamla Rådhuset, Halmstad|Gamla rådhuset]] i [[Halmstad]] (1863, rivet)
+*[[Gamla Rådhuset, Halmstad|Gamla rådhuset]] i [[Halmstad]] (1863, rivet 1956)
-*[[Gamla läroverket, Halmstad|Gamla läroverket]] i Halmstad (1869, rivet)
+*[[Gamla läroverket, Halmstad|Gamla läroverket]] i Halmstad (1869, rivet 1956)
-* [[Gamla lasarettet, Halmstad|Gamla lasarettet]] i Halmstad, 1867-1869
+* [[Gamla lasarettet, Halmstad|Gamla lasarettet]] i Halmstad, 1867-1869, delvis rivet)
 *Barnsjukhuset, Södra Allégatan 2 i Göteborg (1866)
 *[[Exercishuset]] i Göteborg (1867)