Halloween: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 28 oktober 2007 kl. 15.03

Halloween, en sammandragning av den ursprungliga formen all hallows eve(ning) som betyder alla helgons afton och är den engelskspråkiga benämningen på vad som på svenska heter allhelgonaafton. Dagen firas den 31 oktober, då Alla helgons dag ursprunglingen inföll den 1 november. Kopplingen till denna helg har dock gjort 31 oktober något osäkert, och det förekommer på många håll i Sverige att man istället firar halloween på fredagen före den lördag då det är Alla helgons dag. Kelterna firade slutet på sommaren den 1:a november, de kallade sin högtid för Samhain (summers end). Det var nyårsafton för dem, och en tid att tänka tillbaka på allt som har varit de senaste året, och på bortgångna vänner och släktingar.

Halloween har rötter i den förkristna keltiska traditionen som sedan övertogs av de kristnade germanerna. Man firade sommarens slut och vinterns början och tog då hem boskapen från betesmarkerna. Man trodde att allehanda onda väsen var i farten denna natt och därför behövde skrämmas bort med eldar när det mörknade. Seden att göra "dödskallar" av urgröpta pumpor (ursprungligen kålrötter) och tända ljus i dem har sitt ursprung i dessa föreställningar. Enligt gammal irländsk tradition skulle också de döda denna natt återvända hem och behövde vägledas med ljus och eldar.

Dessa gamla traditioner spreds under 1800-talet till USA med irländska immigranter och fick där den utformning som i dag förknippas med ordet halloween. Det firas i regel med att barn går omkring, utklädda till spöken, vampyrer och liknande, och knackar på hos folk och frågar "bus eller godis?" (engelska "Trick or treat?"). I Storbritannien och USA har barnen ofta ett party.

1995 lanserades Halloween, som det firas i engelsktalande länder, i Sverige av detaljhandlarna. Kring år 2000 slog det igenom även i Norge. Till dags dato (2007) har firandet i Sverige dock inte blivit den kommersiella succé detaljhandeln hoppades på utan sträcker sig generellt till pumpor med ljus i. Detta kan mycket väl vara en anti-reaktion mot detaljhandelns försök och samtidigt ha att göra med traditionerna i Sverige, att "Alla helgons dag" är en lugn och stilla familjehögtid för eftertanke. Vad gäller "bus eller godis" (se tidigare beskrivning) i Sverige så rekommenderar många att man gör detta på fredagen före Alla helgons dag eller på den faktiska dagen för Halloween, men inte på lördagen då detta ofta ses som en mycket olämplig aktivitet på denna dag och kan framkalla konfliker framförallt med äldre personer. Idag är det många som går ut endast för att förstöra för andra och kastar ägg och liknande på andras egendom.

Se även

Jack-o'-lantern
Halloween (1978) eller Alla helgons blodiga natt - en film på Halloween-temat.
Halloween, avsnitt i tv-serien Buffy och vampyrernas andra säsong

Mall:Högtidsstub

Versionen från 27 oktober 2007 kl. 21.51 redigera 213.114.37.197 (Diskussion) Ingen redigeringssammanfattning ← Äldre redigering		Versionen från 28 oktober 2007 kl. 15.03 redigera gör ogjord 82.197.248.179 (Diskussion) Ingen redigeringssammanfattning Nyare redigering →
Rad 1:		Rad 1:
	'''Halloween''', en sammandragning av den ursprungliga formen '''''all hallows eve(ning)'''''som betyder alla helgons afton och är den [[engelska\|engelskspråkiga]] benämningen på vad som på [[svenska]] heter [[allhelgonaafton]]. Dagen firas den [[31 oktober]], då [[Alla helgons dag]] ursprunglingen inföll den [[1 november]]. Kopplingen till denna helg har dock gjort 31 oktober något osäkert, och det förekommer på många håll i [[Sverige]] att man istället firar halloween på fredagen före den lördag då det är Alla helgons dag. Kelterna firade slutet på sommaren den 1:a november, de kallade sin högtid för Samhain (summers end). Det var nyårsafton för dem, och en tid att tänka tillbaka på allt som har varit de senaste året, och på bortgångna vänner och släktingar.		'''Halloween''', en sammandragning av den ursprungliga formen '''''all hallows eve(ning)''''' som betyder alla helgons afton och är den [[engelska\|engelskspråkiga]] benämningen på vad som på [[svenska]] heter [[allhelgonaafton]]. Dagen firas den [[31 oktober]], då [[Alla helgons dag]] ursprunglingen inföll den [[1 november]]. Kopplingen till denna helg har dock gjort 31 oktober något osäkert, och det förekommer på många håll i [[Sverige]] att man istället firar halloween på fredagen före den lördag då det är Alla helgons dag. Kelterna firade slutet på sommaren den 1:a november, de kallade sin högtid för Samhain (summers end). Det var nyårsafton för dem, och en tid att tänka tillbaka på allt som har varit de senaste året, och på bortgångna vänner och släktingar.

	Halloween har rötter i den förkristna [[Kelter\|keltiska]] traditionen som sedan övertogs av de kristnade germanerna. Man firade sommarens slut och vinterns början och tog då hem boskapen från betesmarkerna. Man trodde att allehanda onda väsen var i farten denna natt och därför behövde skrämmas bort med eldar när det mörknade. Seden att göra "dödskallar" av urgröpta pumpor (ursprungligen kålrötter) och tända ljus i dem har sitt ursprung i dessa föreställningar. Enligt gammal [[Irland\|irländsk]] tradition skulle också de döda denna natt återvända hem och behövde vägledas med ljus och eldar.		Halloween har rötter i den förkristna [[Kelter\|keltiska]] traditionen som sedan övertogs av de kristnade germanerna. Man firade sommarens slut och vinterns början och tog då hem boskapen från betesmarkerna. Man trodde att allehanda onda väsen var i farten denna natt och därför behövde skrämmas bort med eldar när det mörknade. Seden att göra "dödskallar" av urgröpta pumpor (ursprungligen kålrötter) och tända ljus i dem har sitt ursprung i dessa föreställningar. Enligt gammal [[Irland\|irländsk]] tradition skulle också de döda denna natt återvända hem och behövde vägledas med ljus och eldar.