Jihad

Jihad (arabiska جهاد (ǧihād), "strävan" eller "kamp"; ytterst från jahada (ǧhd), "att anstränga sig") är inom islam självrannsakan och striden mot frestelsen. Den som utför jihad kallas mujaheddin. Jihad kan i vissa avseenden anses som motsvarigheten till det kristna korståget. Likheten ligger i det att båda av sina protagonister uppfattas som rättfärdiga och Gudi behagliga gärningar. Många muslimer tolkar jihad framför allt som ett försvarskrig, som syftar till att försvara det islamska samfundet och religionen mot militärt eller annat angrepp. Enligt den muslimska rättstrationen (fiqh) ska jihad som angreppskrig, och inte i självförsvar, i princip endast kunna utlysas av kalifen (en befattningshavare som avskaffades i samband med den siste osmanske kalifens avsättande 1924) eller genom ett samlat beslut inom hela skaran islamiska trosbekännare (umma). Jihad är också ett arabiskt mansnamn.

Med stöd i uttalanden av Muhammed talar många muslimer idag om två olika typer av jihad: jihad akhbar ("stora Jihad") och jihad asghar ("lilla Jihad"). Jihad akhbar är kampen mot sin inre ondska, djävulen inom sig, egoism, rädsla och är strävan till att bli en god muslim som hjälper och gör gott och lever i fred och harmoni. Jihad asghar är kampen mot det orättvisa och oacceptabla i samhället eller nationen. Enligt tradition kan jihad asghar vara att som en sista utväg gå över till ett försvarskrig, men endast när alla andra försök till fredlig lösning misslyckats.

Den "heliga striden" mot de otrogna påbjuds uttryckligen på flera ställen i koranen och betraktas därför av vissa som en religiös plikt. Dessa koranversers uppmanande riktade sig till muslimerna under tiden i Medina då flera fientliga strömningar bildats mot muslimerna främst av judiska stammar som gått ihop med meckanerna vars fientliga inställning till muslimer fick dessa att utvandrade från Mecka till Medina år 622, den muslimska hijran. Var och en, som stupar i striden för islams sak, betraktas som martyr (sahid) och anses därför säker om en plats i paradiset. Vissa teologer räknar varje krig mot icke-islamska trosbekännare, även om anledningen varit av uteslutande politisk och icke av religiös art, som jihad. Vissa militanta islamistiska organisationer har utlyst jihad mot till exempel USA och Israel. Dock är det tydligt i koranen att anfallskrig inte är tillåtet om det inte först förebringas av ett försvarskrig och att kvinnor, barn samt gamla (civila) skall skonas. Vad som är försvarskrig råder det delade meningar om. Till exempel så kan ett krig mot ett land där muslimer inte har full rätt att utöva sin religion anses vara försvarskrig. Även det land som hädar mot Allah eller Muhammed anses vara legitimt mål. Vidare finns andra krigsregler som förbjudermordbränder och vissa andra former av dråp.

"Gud förbjuder er bara från att främja de som kämpar emot er på grund av er tro, vräker er från era hem på grund av er tro, och slår sig samman med andra för att förvisa er på grund av er tro. Ni ska inte gynna dem. De som främjar dem är överträdare." (Koranen Al-Mumtahanah 60:9)

"Ingen får klandras utom den som tillfogar andra människor ont och som här på jorden begår övervåld i strid mot rätten och sanningen; ja sådana [människor] får se fram mot ett plågsamt straff." (Koranen Ash-Shûrâ 42:42)

Jihad är i den nutida muslimska diskussionen ett värdeladdat ord med betydelsen Gudi behaglig strävan, som kan användas i sammansättningar som till exempel "jihad mot AIDS", "gender jihad" eller "grön jihad mot Öresundsbron".

Jihad är också ett arabiskt mansnamn.