Hoppa till innehållet

Fatima Doubakil: Skillnad mellan sidversioner

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Adville (Diskussion | Bidrag)
Administratörer
63 341 redigeringar
l
Rad 27: Rad 27:
Professor Liedman menade att den som kallas extremist "utesluts från samhällsgemenskapen". Då Hermanssons företrädare förhörde Liedman presenterade den förre en tweet från den senare där Liedman kallade Annie Lööf för extremist: ''Annie Lööf är en extremist uppfödd på den idémässiga svältkost som Ayn Rand och Margaret Thatcher erbjuder.<ref name=":2" />''
Professor Liedman menade att den som kallas extremist "utesluts från samhällsgemenskapen". Då Hermanssons företrädare förhörde Liedman presenterade den förre en tweet från den senare där Liedman kallade Annie Lööf för extremist: ''Annie Lööf är en extremist uppfödd på den idémässiga svältkost som Ayn Rand och Margaret Thatcher erbjuder.<ref name=":2" />''


[[Nalin Pekgul]], tidigare ordförande för [[Socialdemokratiska kvinnor]] och muslim vittnade under skydd av [[Säkerhetspolisen|livvakter från Säpo]]. Enligt Pekgul hade hatkampanjer och demonstrationer anförda av Doubakil och hennes make Kitimbwa Sabuni gjort att hon drog sig tillbaka från sina offentliga positioner och fruktade för sitt liv.''<ref name=":2" />''<ref name=":3">{{Webbref|titel=Nalin Pekgul vittnade: ”Hatet var det verkliga skälet till att jag lämnade politiken”|url=https://www.dn.se/sverige/nalin-pekgul-vittnade-hatet-var-det-verkliga-skalet-till-att-jag-lamnade-politiken/|verk=DN.SE|datum=2021-09-09|hämtdatum=2021-09-26|språk=sv}}</ref> Doubakil menade i rättssalen att hon aldrig pratat med Pekgul.<ref name=":3" />
[[Nalin Pekgul]], tidigare ordförande för [[Socialdemokratiska kvinnor]] och muslim vittnade under skydd av [[Säkerhetspolisen|livvakter från Säpo]]. Enligt Pekgul hade hatkampanjer och demonstrationer anförda av Doubakil och hennes make [[Kitimbwa Sabuni]] gjort att hon drog sig tillbaka från sina offentliga positioner och fruktade för sitt liv.''<ref name=":2" />''<ref name=":3">{{Webbref|titel=Nalin Pekgul vittnade: ”Hatet var det verkliga skälet till att jag lämnade politiken”|url=https://www.dn.se/sverige/nalin-pekgul-vittnade-hatet-var-det-verkliga-skalet-till-att-jag-lamnade-politiken/|verk=DN.SE|datum=2021-09-09|hämtdatum=2021-09-26|språk=sv}}</ref> Doubakil menade i rättssalen att hon aldrig pratat med Pekgul.<ref name=":3" />


== Referenser ==
== Referenser ==

Versionen från 26 september 2021 kl. 16.22

Fatima Doubakil
Född24 april 1978[1] (46 år)
Kortedala församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningAktivist, statsvetare, debattör
Befattning
Talesperson
MakeKitimbwa Sabuni[2]
SläktingarNyamko Sabuni[2]
Redigera Wikidata

Fatima Doubakil, född 24 april 1978 i Kortedala, Göteborg,[3] är en svensk muslimsk aktivist och talesperson för organisationen Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK).[4] Fatima Doubakil är statsvetare med en magisterexamen i mänskliga rättigheter.[5]

Doubakil är gift med Kitimbwa Sabuni.[6]

Opinionsbildning

Muslimska mänskliga rättighetskommittén

Doubakil studerade på universitet i USA när de islamistiska 11 september-attackerna inträffade och reagerade starkt på hur snabbt rättsäkerheten kringskars. Doubakil menade i en intervju med Antirasistiska Akademin att detta verkade drabba de muslimska medborgarnas rättsäkerhet hårdare.[7] Erfarenheterna hade en direkt påverkan på grundandet och engagemanget i MMRK som hon var med och grundade 2007.[7]

CERD-rapporten

Sveriges Muslimska Råd finansierade tillsammans med bland annat FIFS, Sveriges muslimska förbund, Islamiska förbundet i Sverige, Ibn Rushd Studieförbund, Sveriges Unga Muslimer och Svenska muslimer för fred och rättvisa en rapport till FN (2012–2013) som alternativ till svenska regeringens nittonde, tjugonde och tjugoförsta rapport till FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering CERD, Committe on the International Convention on Ethnical and Racial Discrimination.[8] Kitimbwa Sabuni (MMRK) var redaktör för rapporten och bland andra Helena Benaouda, Fatima Doubakil, Elvir Givovic och Omar Mustafa satt i rapportens kommitté.[9][10]

Hijabuppropet

År 2013 var Doubakil tillsammans med Bilan Osman, Foujan Rouzbeh, Nabila Abdul Fattah och Nachla Libre initiativtagare till HIjabuppropet. Uppropet startades efter att en kvinna i slöja misshandlats i Farsta och syftade bland annat till att normalisera bärandet av slöja i Sverige.[11][12]

Förtalsmål

I efterspelet till att en filmvisning av filmen Burka Songs 2.0 och ett efterföljande panelsamtal ställdes in, väckte Fatima Doubakil enskilt åtal tillsammans med Maimuna Abdullahi, också hon från MMRK, mot den socialdemokratiska politikern Ann-Sofie Hermansson för förtal.[13][14]

Filmen och panelsamtalet, som skulle handla om tolkningsföreträde, anordnades av Göteborgs stad och filmen tog avstamp i förbudet att bära heltäckande slöjor som niqab och burka på allmän plats i Frankrike.[15] Göteborgs-Posten skrev en ledare om att panelen var för ensidig och bara hade deltagare som inte problematiserade slöjbärande,[16] vilket bidrog till att arrangemanget sköts på framtiden med motiveringen att panelen skulle diversifieras.[17] Samtidigt skrev Ann-Sofie Hermansson flera blogg-inlägg där hon bland annat menade att Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi var extrema och att de försvarat terrorister.[18][19] De gjorde en polisanmälan, vars förundersökning lades ned. Då väckte Doubakil och Abdullahi enskilt åtal mot Hermansson som ogillades av tingsrätten. De hävdade i tingsrätten att Hermanssons spridning av uppgifter kring dem var oavsett sanningshalt oförsvarliga. Tingsrätten ansåg att uttalanden som MMRK gjort samt deras personliga ståndpunkter gjorde att Hermanssons uttalanden hade skälig grund.[20][21][22]

Hovrättsförhandlingar

Doubakil och Abdullahi överklagade ärendet till hovrätten där de företräddes av advokater från Folkets Juristbyrå. De kallade ett antal professorer som expertvittningen, bland annat religionsvetare Mattias Gardell, idéhistorikern Sven-Eric Liedman och genusvetaren Lena Martinsson som expertvittnen.[21][23][24] Den 7 september 2021 inleddes förhandlingarna i Hovrätten för Västra Sverige och pågick i tre dagar.[25][26] Antalet åhörare begränsades på grund av den pågående coronaviruspandemin. Hermansson företräddes av advokat Allan Stutzinsky och Sofie Löwenmark från Stiftelsen Doku.[22]

Under förhandlingarna redogjorde terrorforskare Magnus Ranstorp för kopplingar mellan MMRK och organisationen Cageprisoners(en) samt alla offentliga uttalanden som Doubakil och Abdullahi gjort mot Säpo, domstolar, åklagare och journalister.[24]

Professor Liedman menade att den som kallas extremist "utesluts från samhällsgemenskapen". Då Hermanssons företrädare förhörde Liedman presenterade den förre en tweet från den senare där Liedman kallade Annie Lööf för extremist: Annie Lööf är en extremist uppfödd på den idémässiga svältkost som Ayn Rand och Margaret Thatcher erbjuder.[24]

Nalin Pekgul, tidigare ordförande för Socialdemokratiska kvinnor och muslim vittnade under skydd av livvakter från Säpo. Enligt Pekgul hade hatkampanjer och demonstrationer anförda av Doubakil och hennes make Kitimbwa Sabuni gjort att hon drog sig tillbaka från sina offentliga positioner och fruktade för sitt liv.[24][27] Doubakil menade i rättssalen att hon aldrig pratat med Pekgul.[27]

Referenser

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Syskonen Sabuni: Stridbara debattörer – och motpoler, Expressen, Bonnierkoncernen, 1 juni 2019, läs online, läst: 15 februari 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges befolkning 1990: Fatima Doubakil (1978-04-24) Mantalslängd 1991, Göteborgs och Bohus län
  4. ^ Ranstorp, Magnus [MagnusRanstorp] (2020-02-08). ”Kitimbwa Sabuni är en av grundarna till MMRK och hans fru MMRK:s talesperson Fatima Doubakil är den som ligger bakom förtalsmålet mot @soffangbg”. Kitimbwa Sabuni är en av grundarna till MMRK och hans fru MMRK:s talesperson Fatima Doubakil är den som ligger bakom förtalsmålet mot @soffangbg. https://twitter.com/MagnusRanstorp/status/1226097654163279872. 
  5. ^ ”Harakat”. Konstfrämjandet. 16 juni 2017. http://konstframjandet.se/projekt/akademin/harakat/. Läst 22 maj 2020. 
  6. ^ Hellberg, Ludde. ”Nyamko och Kitimbwa Sabuni: syskon, stridbara debattörer – och motpoler”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/syskonen-sabuni-stridbara-debattorer-och-motpoler/. Läst 13 februari 2020. 
  7. ^ [a b] Akademin, Antirasistiska (6 december 2017). ”Fatima Doubakil – Islamofobi och behovet av en dekolonial politik”. ArA - Antirasistiska Akademin. http://www.antirasistiskaakademin.se/fatima-doubakil/. Läst 17 maj 2020. 
  8. ^ Committe on the International Convention on Ethnical and Racial Discrimination
  9. ^ Mall:PreciseraSwedish Muslims in Cooperation Network Alternative Report Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Westerholm, Johan.. Islamismen i Sverige : Muslimska brödraskapet. sid. 139. ISBN 978-91-984888-4-5. OCLC 1134480630. https://www.worldcat.org/oclc/1134480630. Läst 4 juli 2020 
  11. ^ ”Ett år sedan hijab-uppropet”. Sveriges Radio. 17 augusti 2014. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2151&artikel=5939685. Läst 23 maj 2020. 
  12. ^ ”Hijabupprop ska normalisera slöjan”. Sveriges Radio. 19 augusti 2013. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5620741. Läst 23 maj 2020. 
  13. ^ Jönsson, Helena (11 februari 2020). ”Tidigare S-toppen anklagas för grovt förtal – nu faller domen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/idag-faller-domen-mot-hermansson. Läst 17 maj 2020. 
  14. ^ Radio, Sveriges. ”Göteborgs stad ville stoppa Burka Song 2.0-samtal - Kulturnytt i P1”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7023036. Läst 17 maj 2020. 
  15. ^ Burka Songs 2.0. Tobias Åkesson, Draken Film
  16. ^ Sonesson, Jenny (27 februari 2018). ”Sonesson: Burkans kritiker måste också bjudas in”. gp.se. http://www.gp.se/1.5235913. Läst 19 maj 2020. 
  17. ^ Håkansson, Axel (1 mars 2018). ”Filmvisning och samtal om slöjor ställs in”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/filmvisning-och-samtal-om-slojor-stalls-in. Läst 19 maj 2020. 
  18. ^ Jönsson, Helena (11 februari 2020). ”Tidigare S-toppen anklagas för grovt förtal – nu faller domen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/idag-faller-domen-mot-hermansson. Läst 19 maj 2020. 
  19. ^ Högstedt, Hanna (26 januari 2020). ”Kulturdebatt: Burka Songs-regissören om ordet extremist och konsekvenserna av debatten”. gp.se. http://www.gp.se/1.23057657. Läst 19 maj 2020. 
  20. ^ ”Därför friade tingsrätten Ann-Sofie Hermansson”. www.msn.com. https://www.msn.com/sv-se/nyheter/inrikes/d%C3%A4rf%C3%B6r-friade-tingsr%C3%A4tten-ann-sofie-hermansson/vi-BBZSqql. Läst 21 maj 2020. 
  21. ^ [a b] ”En viktig seger för yttrandefriheten i Sverige » Nya Arbetartidningen”. Nya Arbetartidningen. 18 februari 2020. https://arbetartidningen.se/2020/02/18/en-viktig-seger-for-yttrandefriheten-i-sverige/. Läst 21 maj 2020. 
  22. ^ [a b] ”Hatbrev och nya påhopp när hovrätten prövar förtalsmål mot tidigare S-politiker”. DN.SE. 7 september 2021. https://www.dn.se/sverige/hatbrev-och-nya-pahopp-nar-hovratten-provar-fortalsmal-mot-tidigare-s-politiker/. Läst 26 september 2021. 
  23. ^ Moberg, Carl Petersson (25 april 2020). ”S-toppen på nytt i rätten – Gardell tas in som expert”. gp.se. http://www.gp.se/1.27188211. Läst 17 maj 2020. 
  24. ^ [a b c d] ””Handlar om att bryta ner kritiker” – så var sista dagen i rätten”. Fokus. 9 september 2021. https://www.fokus.se/2021/09/handlar-om-att-bryta-ner-kritiker-sa-var-sista-dagen-i-ratten/. Läst 26 september 2021. 
  25. ^ ”Förtalsmålet mot Hermansson upp i Hovrätten”. SVT Nyheter Väst. 7 september 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/fortalsmalet-mot-hermansson-upp-i-hovratten. Läst 12 september 2021. 
  26. ^ ”Pressmeddelande: Huvudförhandling i mål om enskilt åtal mot en politiker för grovt förtal”. Hovrätten för Västra Sverige, Sveriges domstolar. 20 augusti 2021. https://www.domstol.se/nyheter/2021/08/huvudforhandling-i-mal-om-enskilt-atal-mot-en-poli-tiker-for-grovt-fortal/. Läst 12 september 2021. 
  27. ^ [a b] ”Nalin Pekgul vittnade: ”Hatet var det verkliga skälet till att jag lämnade politiken””. DN.SE. 9 september 2021. https://www.dn.se/sverige/nalin-pekgul-vittnade-hatet-var-det-verkliga-skalet-till-att-jag-lamnade-politiken/. Läst 26 september 2021. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fatima_Doubakil&oldid=49677996”