Hoppa till innehållet

Thailand: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Märken: Återställd VE
Ingen redigeringssammanfattning
Märken: Återställd VE
Rad 120: Rad 120:
}}
}}


'''Thailand''' ([[thai]]: ประเทศไทย, ''Prathet Thai'', {{IPA-sv|pra.tʰêːt tʰaj||Th-Thailand.ogg}}), officiellt '''Konungariket''' '''Thailand''' (thai: ราชอาณาจักรไทย, ''Ratcha-anachak Thai'', {{IPA-sv|râːt.t͡ɕʰa.ʔaː.naː.t͡ɕàk tʰaj||Th-pratheidthai_raachaanaajakthai.ogg}}), tidigare känt som '''Siam''' (thai: สยาม, ''Sayam'', {{IPA-sv|sa.jǎːm||}}), är ett [[land]] beläget i den centrala delen av den [[Indokina|indokinesiska halvön]] ([[Bortre Indien]]), i [[Sydostasien]].<ref name=":0">{{Webbref|url=https://geology.com/world/thailand-satellite-image.shtml|titel=Thailand Map and Satellite Image|hämtdatum=5 januari 2020|utgivare=Geology.com|språk=engelska|datum=(u.å.)}}</ref> Landet består av 76 [[Thailands provinser|provinser]] och med en [[area]] på 513 120 [[Km²|km<sup>2</sup>]], är Thailand [[Lista över länder efter yta|världens 52:a största land]].<ref name=":1">{{Webbref|url=http://www.thailandsfakta.se/provinser_thailand/provinser_thailand.html|titel=FAKTA OM ALLA PROVINSER I THAILAND|hämtdatum=5 januari 2020|utgivare=thailandsfakta.se|datum=(u.å.)}}</ref><ref name=":2">{{Webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2147rank.html|titel=COUNTRY COMPARISON :: AREA|hämtdatum=5 januari 2020|utgivare=[[Central Intelligence Agency]]|språk=engelska|verk=[[The World Factbook]]|datum=(u.å.)}}</ref> Det finns lite över 69 miljoner invånare i landet vilket gör Thailand till [[Lista över länder efter folkmängd|världens 20:e mest befolkade land]].<ref name=":3">{{Webbref|url=http://data.un.org/en/iso/th.html|titel=Country profile: Thailand|hämtdatum=5 januari 2020|utgivare=[[Förenta nationerna]], United Nations Statistics Division, UNdata|språk=|datum=(u.å.)}}</ref> [[Bangkok]] är landets [[huvudstad]] och största stad. Thailand gränsar i [[norr]] till [[Burma]] (Myanmar) och [[Laos]], i [[öster]] till Laos och [[Kambodja]], i [[söder]] till [[Siamviken]] och [[Malaysia]] och i [[väster]] till [[Andamansjön]] och den sydligaste delen av Burma. Dess havsgränser inkluderar [[Vietnam]] i Siamviken i sydost och [[Indonesien]] och [[Indien]] i [[Andamansjön]] i sydväst.<ref name=":4">{{Webbref|url=https://www.worldatlas.com/articles/what-countries-border-thailand.html|titel=Which Countries Border Thailand?|hämtdatum=5 januari 2020|utgivare=WorldAtlas|författare=Joseph Kiprop|språk=engelska|datum=8 maj 2018}}</ref> Thailand är en [[enhetsstat]] och trots att landet symboliskt sett är en [[konstitutionell monarki]] och [[parlamentarisk demokrati]], så upprättades en [[militärdiktatur]], ledd under en [[Militärjunta|junta]], efter [[Statskuppen i Thailand 2014|statskuppen]] 2014.<ref name=":5">{{Webbref|url=http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Thailand/|titel=Thailand|hämtdatum=5 januari 2020|utgivare=Säkerhetspolitik.se|författare=Samuel Taub|datum=5 oktober 2014}}</ref><ref name=":6">{{Tidningsref|författare=Staffan Dickson|datum=22 maj 2014|rubrik=Militärkupp i Thailand|url=https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6n5wWQ/militarkupp-i-thailand|tidning=[[Aftonbladet]]|hämtdatum=5 januari 2020}}</ref>
'''Thailand''' ([[thai]]: ประเทศไทย, ''Prathet Thai'', {{IPA-sv|pra.tʰêːt tʰaj||Th-Thailand.ogg}}), officiellt '''Konungariket''' '''Thailand''' (thai: ราชอาณาจักรไทย, ''Ratcha-anachak Thai'', {{IPA-sv|râːt.t͡ɕʰa.ʔaː.naː.t͡ɕàk tʰaj||Th-pratheidthai_raachaanaajakthai.ogg}}), tidigare känt som '''Siam''' (thai: สยาม, ''Sayam'', {{IPA-sv|sa.jǎːm||}}), är ett [[land]] beläget i den centrala delen av den [[Indokina|indokinesiska halvön]] ([[Bortre Indien]]), i [[Sydostasien]].<ref name=":0">{{Webbref|url=https://geology.com/world/thailand-satellite-image.shtml|titel=Thailand Map and Satellite Image|hämtdatum=5 januari 2020|utgivare=Geology.com|språk=engelska|datum=(u.å.)}}</ref> Landet består av 76 [[Thailands provinser|provinser]] och med en [[area]] på 513 120 [[Km²|km<sup>2</sup>]], är Thailand [[Lista över länder efter yta|världens 52:a största land]].<ref name=":1">{{Webbref|url=http://www.thailandsfakta.se/provinser_thailand/provinser_thailand.html|titel=FAKTA OM ALLA PROVINSER I THAILAND|hämtdatum=5 januari 2020|utgivare=thailandsfakta.se|datum=(u.å.)}}</ref><ref name=":2">{{Webbref|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2147rank.html|titel=COUNTRY COMPARISON :: AREA|hämtdatum=5 januari 2020|utgivare=[[Central Intelligence Agency]]|språk=engelska|verk=[[The World Factbook]]|datum=(u.å.)}}</ref> Det finns lite över 69 miljoner invånare i landet vilket gör Thailand till [[Lista över länder efter folkmängd|världens 20:e mest befolkade land]].<ref name=":3">{{Webbref|url=http://data.un.org/en/iso/th.html|titel=Country profile: Thailand|hämtdatum=5 januari 2020|utgivare=[[Förenta nationerna]], United Nations Statistics Division, UNdata|språk=|datum=(u.å.)}}</ref> [[Bangkok]] är landets [[huvudstad]] och största stad. Thailand gränsar i [[norr]] till [[Burma]] (Myanmar) och [[Laos]], i [[öster]] till Laos och [[Kambodja]], i [[söder]] till [[Siamviken]] och [[Malaysia]] och i [[väster]] till [[Andamansjön]] och den sydligaste delen av Burma. Dess havsgränser inkluderar [[Vietnam]] i Siamviken i sydost och [[Indonesien]] och [[Indien]] i [[Andamansjön]] i sydväst.<ref name=":5">{{Webbref|url=http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Thailand/|titel=Thailand|hämtdatum=5 januari 2020|utgivare=Säkerhetspolitik.se|författare=Samuel Taub|datum=5 oktober 2014}}</ref><ref name=":6">{{Tidningsref|författare=Staffan Dickson|datum=22 maj 2014|rubrik=Militärkupp i Thailand|url=https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6n5wWQ/militarkupp-i-thailand|tidning=[[Aftonbladet]]|hämtdatum=5 januari 2020}}</ref>


== Namn ==
== Namn ==

Versionen från 16 februari 2021 kl. 11.53

Uppslagsordet ”Thai” leder hit. För andra betydelser, se Thai (olika betydelser).
Konungariket Thailand
ราชอาณาจักรไทย
Flagga Statsvapen
Valspråk: ชาติ ศาสนา พระมหากษัตริย์
(svensk översättning: "Nation, religion, kung")
Nationalsång: เพลงชาติไทย
(Phleng Chat)

Kunglig hymn: เพลงสรรเสริญพระบารมี
(Phleng Sansaroen Phra Barami)
läge
Ortografisk karta över Thailand (grönt)
läge
Thailand (grönt) i ASEAN (mörkgrå) med omgivande regioner (grå)
Huvudstad
(även största stad) 		Bangkok
Officiellt språk Thai[1]
Erkända nationella språk
Se alla 5:[2]
Centralthai
Nordthai
Nordöstthai
Sydthai
Lao
Erkända regionala språk
Inkluderar:[3]
Tai–kadaispråk
Austroasiatiska språk
Sinotibetanska språk
Austronesiska språk
Hmong-mienspråk
Etniska grupper 
Se urval (av 62):[4][5]
Thai (91,5%)
Khmerer (2,3%)
Malajer (2,1%)
Bamar (1,5%)
Karen (0,6%)
Kineser (0,4%)
Hmong (0,3%)
Övriga (1,3%)
Demonym Thailändare (maskulinform)
Thailändska (femininform)
Statsskick Enhetsstatlig parlamentarisk konstitutionell monarki
 -  Monark Maha Vajiralongkorn
 -  Premiärminister Prayut Chan-o-cha
Nationalförsamling Nationalförsamlingen
 -  Överhus Senaten
 -  Underhus Representanthuset
Area
 -  Totalt 513 120 km²[6] (52:a)
 -  Vatten (%) 0,434% (2 230 km²)
Befolkning
 -  2020 års uppskattning 69 799 978[7] (20:e)
 -  2010 års folkräkning 64 785 909[8] 
 -  Befolkningstäthet 136,03 inv./km² (?)
BNP (PPP) 2019 års beräkning
 -  Totalt ▲ $1,390 biljoner[9] (20:e)
 -  Per capita ▲ $20 474[9] (?)
BNP (nominell) 2019 års beräkning
 -  Totalt ▲ $516 miljarder[9] (?)
 -  Per capita ▲ $7 607[9] 
Ginikoefficient (2017) ▼ 36,5[10] (medium) (?)
HDI (2018) ▲ 0,765[11][12] (hög) (77:e)
Valuta 1 Baht (฿t) = 100 satang (THB)
Tidszon ICT (UTC+7)
Topografi
 -  Högsta punkt Doi Inthanon, 2 565 m ö.h.
 -  Största sjö Songkhlasjön, 1 040 km²
 -  Längsta flod Chi-floden, 1 047 km
Antipod 15°S 101°V / 15°S 101°V / -15; -101
Datumformat DD/MM/ÅÅÅÅ
Kör på Vänster
Nationaldag 28 juli
Nationalitetsmärke T
Landskod TH, THA, 764
Toppdomän .th
.ไทย
Landsnummer +66

Thailand (thai: ประเทศไทย, Prathet Thai, [pra.tʰêːt tʰaj] ( lyssna)), officiellt Konungariket Thailand (thai: ราชอาณาจักรไทย, Ratcha-anachak Thai, [râːt.t͡ɕʰa.ʔaː.naː.t͡ɕàk tʰaj] ( lyssna)), tidigare känt som Siam (thai: สยาม, Sayam, [sa.jǎːm]), är ett land beläget i den centrala delen av den indokinesiska halvön (Bortre Indien), i Sydostasien.[13] Landet består av 76 provinser och med en area på 513 120 km2, är Thailand världens 52:a största land.[14][15] Det finns lite över 69 miljoner invånare i landet vilket gör Thailand till världens 20:e mest befolkade land.[16] Bangkok är landets huvudstad och största stad. Thailand gränsar i norr till Burma (Myanmar) och Laos, i öster till Laos och Kambodja, i söder till Siamviken och Malaysia och i väster till Andamansjön och den sydligaste delen av Burma. Dess havsgränser inkluderar Vietnam i Siamviken i sydost och Indonesien och Indien i Andamansjön i sydväst.[17][18]

Namn

Det tidigare namnet för Thailand var Siam. Namnbytet från Siam till Thailand gjordes två gånger, men i officiell mening bara en gång.

  • 1939 ändrades namnet inofficiellt från Siam till Thailand.
  • 1945 ändrades namnet inofficiellt tillbaka till Siam.
  • 1949 ändrades namnet officiellt till Thailand.

Etymologi

Huvudartikel: Thailands etymologi

Etymologi av "Siam"

Landet har alltid kallats Mueang Thai av dess invånare. Före 1949 var det känt som Siam. Ordet Siam kan ha haft sitt ursprung från pali (suvaṇṇabhūmi, 'landet av guld') eller sanskrit श्याम (śyāma, 'mörk').

Historia

Huvudartikel: Thailands historia
Ayutthaya (Xiêm), c.1686

Det moderna kungadömet Thailand bildades utifrån det äldre kungadömet Ayutthaya som i sin tur bildats ungefär år 1350. Fram till år 1939 var Thailand känt under namnet Siam. Thailand har sedan 1939 varit det officiella namnet, med undantag för åren 1945–1949. Siam var det enda riket i Sydostasien som inte erövrades och koloniserades, även om den nuvarande utsträckningen är ett resultat av den gränsdragningen som genomfördes av de europeiska kolonialmakterna kring sekelskiftet 1900. En konstitutionell monarki upprättades 1932 efter en kupp utförd av militärer och ämbetsmän. Militären har sedan dess varit en viktig politisk aktör och styret har växlat mellan militärregimer och demokratiskt valda regeringar.[19]

Jordbävningen i Indiska oceanen 2004 orsakade en tsunami som drabbade Thailands västkust hårt. Den 19 september 2006 genomförde armén (med kungliga hovets stöd) en statskupp där premiärminister Thaksin Shinawatras regering ersattes av en militärjunta som upplöste parlamentet och Thailands författningsdomstol. Efter en folkomröstning organiserade man nya val 2007, där Shinawatras anhängare segrade och bildade en koalitionsregering. Men det skedde en ny kupp, nu med hjälp av domstol. Efter omfattande demonstrationer från Folkalliansen för demokrati tvingade den nytillsatta författningsdomstolen regeringen att avgå i september 2008. Efter avsättning av ytterligare en ny Thaksin-vänlig regering fick Thaksin-motståndare (med kungliga hovets och militärens stöd) bilda regering.

Thailand är en monarki, ett kungarike. Kung Rama IX, den nionde kungen av Chakridynastin, var regent från 1946 till sin död 2016, vilket gjorde honom till den statschef som suttit längst och den längsta regerande monarken i Thailands historia.[20] Kungen har officiellt titeln statschef, chefen för de väpnade styrkorna, upprätthållare av den buddhistiska religionen och försvarare av alla trosriktningar. Sedan en statskupp i maj 2014 styrs Thailand av en militärjunta.[21]

Maha Vajiralongkorn är formellt Thailands kung från 1 december 2016 och kommer att få titeln kung Rama X.[22] Han är ende son till framlidne kung Bhumibol.

Geografi

Huvudartikel: Thailands geografi

Thailand har ett tropiskt monsunklimat, förutom på Malackahalvön i söder där det råder ett tropiskt regnskogsklimat. Landet utgörs i norr av berg och i öster breder Koratplatån ut sig. I de södra delarna finns öst–västliga höjdryggar som har en del höga bergstoppar. Centrala delen består av backland och bördiga lågslätter. Thailandviken, som ligger i söder, har på flera ställen sandbukter med kända badplatser. Den högsta punkten är Doi Inthanon, 2 565 meter över havet.[19]

I landet möts tre olika floraområden, vilket har medfört att det finns en artrik flora med 10 000 till 15 000 arter. Antalet arter som är endemiska är dock relativt lågt. Då det centrala slättlandet kring floden Chao Phraya utnyttjas för risodling har det medfört att den ursprungliga sumpskogsvegetationen har försvunnit. Thailands fauna är artrik med 270 arter däggdjur (varav 110 arter fladdermöss), cirka 600 arter sötvattensfiskar, 300 arter kräldjur, 110 arter groddjur och mer än 900 arter observerade fåglar, varav cirka 615 av dem häckar. På grund av skogsavverkningar, annan biotopförstörelse och hård jakt har djurlivet drabbats mycket hårt.[19]

Naturtillgångarna i Thailand är bland annat trä, bly, gips, volfram, brunkol, tenn, gummi, fisk och naturgas.[23]

  • Norra Thailand
    Norra Thailand
  • Västra Thailand
    Västra Thailand
  • Södra Thailand
    Södra Thailand
  • Nordöstra Thailand
    Nordöstra Thailand

Styre och politik

King Rama IX är populärt och respekterat av folket.

Thailand är en konstitutionell monarki. Landets kung har sedan avskaffandet av den absoluta monarkin 1932 oftast enbart givits ceremoniella uppgifter i de olika författningarna, även om regenten har en stor symbolisk makt. Till exempel ingrep den tidigare kungen Bhumibol Adulyadej flertalet gånger vid politiska kriser och hans ekonomiska filosofi haft ett inflytande på Thailands utrikespolitik. Den nuvarande grundlagen som började gälla år 2017 gav kungen utökad formell makt. Sedan kalla kriget har militären ett stort inflytande över Thailands politik och har flera gånger tagit makten genom statskupper. Till följd av den politiska turbulensen är partiväsendet i landet ganska svagt.[19]

Thailändska parlamentet

Thailands parlament utgörs av en senat och ett representanthus. Senaten ska enligt den senaste författningen bestå av 250 partipolitiskt obundna senatorer, som utses av landets armé och representanter för alla samhällssektorer. Mandatperioden i senaten är fem år. Representanthuset består av 500 ledamöter som utses i allmänna och direkta val. De väljs på fyraåriga mandatperioder.[19]

Allmänna val hölls senaste i mars 2019 efter nästan fem års militärstyre. Inget av partierna vann en klar majoritet, men i början av juni valde parlamentet Prayut Chan-o-cha till premiärminister. Han är ledare för partiet Palang Pracharat (Folkets statsmaktsparti) som blev det näst största i representanthuset efter valet med 116 mandat.[19]

Thailand är medlem i den regionala ASEAN och de internationella FN, APEC, IMF, WHO, WTO och ILO.

Valsystem

Huvudartikel: Thailands valsystem

Valsystemet till det thailändska parlamentet sker enligt principen för enmansvalkretsar och enkel (relativ) majoritet, även kallat "first past the post".[24]

Försvar

En kunglig thailändsk flygvapen Saab 39 Gripen.
Huvudartikel: Thailands försvarsmakt

Thailands försvarsmakt (thai: กองทัพไทย: Kongthap Thai) består av försvarsgrenarna armé (กองทัพบกไทย), flotta (กองทัพเรือไทย, ราชนาวีไทย) och flygvapen (กองทัพอากาศไทย). Landet har värnplikt för alla män över 21 år, man kan välja mellan en kortare frivillig utbildning eller en längre utbildning som lottas ut. Flottans flaggskepp är hangarfartyget HTMS Chakri Nareubet även om fartygets flygplan av typen AV-8S Matador togs ur tjänst 2006.

Administrativ indelning

Huvudartikel: Thailands administrativa indelning

Thailand är indelat i 75 provinser (djangwat, singular och plural) uppdelade på 6 regioner. Huvudstaden Bangkok är ett speciellt administrativt område snarare än en provins men räknas ofta som en 76:e provins då det är på samma administrativa nivå.[19]

Ekonomi

Huvudartikel: Thailands ekonomi
Bangkok, huvudstaden i Thailand. Det lockar över 22 miljoner besökare varje år.


Thailand upplevde en snabb ekonomisk tillväxt mellan 1985 och 1995 och är ett nyligen industrialiserat land och export som i hög grad bidrar till ekonomin.[25][26]

Thailand är den näst största exportören av ris i världen.

Under decenniet från 1985 till 1995 upplevde Thailand världens högsta ekonomiska tillväxt, i genomsnitt en ökning med 9 procent per år. Ökande spekulation mot den thailändska valutan baht förde landet i en ekonomisk kris år 1997 som orsakade stora svagheter i finanssektorn. Bahten föll dramatiskt i kurs och kollapsen förde i sin tur till en större finansiell kris i hela den asiatiska regionen. Landet stabiliserade ekonomin år 1999, huvudsakligen tack vare en stark exportnäring (som upplevde en ökning på 20 procent år 2000). Tillväxten år 2003 och 2004 nådde över sex procent per år. År 2000 hade Thailand en BNP per capita på 1 954 amerikanska dollar.

Landets naturtillgångar innefattar bland annat timmer, bly, gips, zink, naturgas, gummi, tenn och safirer. Industrin omfattar elektronik, bilar och textilindustri. Skogsproduktion, mestadels teakavverkning var en viktig inkomstkälla men 1998 förbjöds den eftersom teakbeståndet minskade i betydligt högre takt än nyplanteringen.

Valutan baht delas upp i 100 satang.[19]

Turism

Ett kulturminne som lockar många turister till Thailand
Wat Arun, Bangkok
Wat Phra Kaew, Bangkok
Wat Phrathat Doi Suthep, Chiang Mai

Turismen står för runt 5 procent av Thailands BNP. Landet har även ett stort och välkänt nöjesliv. Detta förekommer främst i Bangkok och de största turistorterna, exempelvis Pattaya och Phuket. Viktiga exportvaror är ris, fisk och skaldjur, datorer, elektriska apparater, andra lättare industrivaror och kläder. Thailand är världens största exportör av ris. Ungefär 55 procent av den odlingsbara arealen används för risodling. Landets BNP består till 40 procent av industri, till 10,5 procent av jordbruk och till 49,5 procent av service och övrigt (2000). med turism, på grund av kända turistmål som till exempel Ayutthaya, Pattaya, Bangkok, Phuket, Krabi, Chiang Mai och Ko Samui.

Infrastruktur

Thailands snabba ekonomiska tillväxt sedan 1980-talet har inneburit att utbyggnaden av trafikleder och annan infrastruktur har varit eftersatt. Bangkok var i början av 2000-talet en av världens mest förorenade livsmiljöer, bland annat på grund av luftföroreningar från en nästan stillastående biltrafik. Trafikproblemen har under den senare delen av 00-talet minskat genom utbyggnaden av en ny storhamn, ny storflygplats och stadsmotorvägar. I landets centrala delar har transportnätet hög standard och vägar och järnvägar till alla delar av Thailand utgår från Bangkok.[19]

De statliga järnvägarna i Thailand omfattar nästan 4 500 kilometer. I Bangkok finns därtill också en tunnelbana samt en högbana. För godstransporterna inom landet spelar floderna och kanalerna en viktig roll. Tidigare fanns den viktigaste hamnen i Bangkok, men då den är belägen i den inre delen av ett floddelta är den olämplig för större oceangående fartyg. Den största hamnen ligger därför i Laem Chabang vid Thailandviken, 100 kilometer sydost om Bangkok.[19]

Bangkok-Suvarnabhumis flygplats är landets största internationella flygplats. Den ligger sydost om staden och öppnades 2007, då den ersatte den tidigare flygplatsen Don Mueang som blev en inrikesflygplats. Internationella flygplatser finns utöver i Bangkok även i Chiang Mai, Chiang Rai, Hat Yai, Phuket, Udon Thani samt i U-Tapao vid Pattaya. Thai Airways är det statliga bolaget som flyger till runt 50 länder och även driver inrikesflyg. Några mindre flygbolag finns också därtill.[19]

Demografi

Huvudartikel: Thailands demografi

De 65 miljoner invånarna i Thailand utgörs av cirka 80 procent etniska thailändare, 10 procent kineser, 4 procent malaysier och 6 procent övriga. Landet är ett av de minst urbaniserade, nära 50 procent av invånarna bor fortfarande på landsbygden.[19]

Lärarceremonin (Wai Kru)

Förväntad medellivslängd vid födsel är 72,4 år för män och 78,9 år för kvinnor (2020).[23] Andel HIV-smittade är 1,1 procent (2018).[23]

Språk

Landets officiella språk är thai, som talas av över 80 procent av befolkningen som modersmål.[19]

Invandring och utvandring

Det finns cirka 2,2 miljoner legala och illegala invandrare i Thailand.[27] Thailand har också lockat ett antal landsförvisade från utvecklingsländer.[28]

Religion

Barnmunk mediterar i skogen

Den största religionen i landet är buddhism, som utövas av cirka 85 procent av alla thailändare. Den dominerande varianten är theravada som spreds till landet på 200-talet f.Kr. Utöver buddhismen är drygt 6 procent av thailändarna muslimer och drygt 2 procent utövar traditionella inhemska religioner, ofta en bland av buddhism, kristendom, daoism och andetro. Dessutom är 1 procent av befolkning kristna.[19]

Kultur

Thailändska köket

Huvudartikel: Thailändska köket

Thailändska köket har sin matbas i ris, fisk och grönsaker. Thailands långa kust och många vattendrag har gjort att fisk och skaldjur är mer vanliga i matlagningen än exempelvis fläsk eller nötkött. Vanliga kryddor i maten är lök, chili, vitlök, galangarot, basilika, koriander, ingefära och sojasås. Sältan i maträtter kommer ofta från den speciella fisksåsen. Det är vanligt med kryddblandningar i form av currypastor, till exempel röd eller grön currypasta.

Det thailändska köket har hämtat influenser från många länder. Exempelvis kommer nudlarna troligen från Kina. Från såväl Kina som Indien har många kryddor hämtats. Portugiser förde med sig chili från Sydamerika till Thailand på 1500-talet och det var då den kryddstarka maten började tillredas. I nordöstra Thailand finns influenser från det laotiska köket.

Sala Thai på Sankt Eriksplan i Stockholm var enligt egen utsago först i Sverige med att servera thaimat, året ska ha varit 1987.

  • Phat thai
    Phat thai
  • Phat kaphrao Kai
    Phat kaphrao Kai
  • Khao lam
    Khao lam
  • Tom yum
    Tom yum
  • Tom yum Kway teow
    Tom yum Kway teow
  • Panang
    Panang
  • Som tum
    Som tum

Stridskonst

Huvudartikel: Thaiboxning

Muay Thai (thai: มวยไทย), är en thailändsk fullkontakts kampsport. Kampsporten har sitt ursprung från den forntida thailändska arméns närstridssystem, kallat Muay Boran. Självförsvar, vapen och så vidare har dock skalats bort under åratal av hårt urval då stilen optimerats för ringen och de tävlingsregler som gäller i dag.

Muay thai
Ram Muay, ritualer före kampen.
Muay Thai-match i Bangkok.
Buakaw, kända internationella utövare av muay thai.

"Muay Thai är en åttapunkters kampsport, det vill säga; Fötter, knän, händer och armbågar."

I Thailand omges tävlingarna av ritualer, som att de tävlande framför en dans före matchen som sedan ackompanjeras av thailändsk musik. Denna dans kallas wai kru ram muay (boxardans). Under dansen har thaiboxarna en huvudbonad som kallas för Mongkol, vilken till formen påminner lite om en tennisracket utan nät. Dansen som utförs syfte dels till att driva bort onda andar, dels till att hedra boxarnas läromästare.

En annan ritual som utförs före matchen är wai kru, där boxaren hedrar sin kung, sin gud och sin tränare genom att går tre varv runt boxningsringen och sedan buga tre gånger.

Wai kru kan se olika ut beroende på vilken Camp man tävlar för. De flesta Campen eller "klubbarna" har oftast sina egna Wai kru:s och de kan variera mycket i utseende.

Kända utövare: Buakaw Banchamek, Samart Payakaroon, Dieselnoi Chor Thanasukarn, Apidej Sit-Hirun, Namkabuan Nongkee Pahuyuth, Saenchai.

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 43 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 136 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 99 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 77 av 189

Se även

Referenser

  1. ^ ”Thailand; Befolkning och språk”. Landguiden. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/thailand/befolkning-och-sprak/. Läst 25 april 2020. 
  2. ^ Jan-Olof Svantesson (u.å.). ”Språk”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/thailand/spr%C3%A5k. Läst 6 januari 2020. 
  3. ^ ”International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination; Reports submitted by States parties under article 9 of the Convention: Thailand” (på engelska och thai) ( PDF). FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. 5 oktober 2011. sid. 95. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161009184727/http://www.rlpd.go.th/rlpdnew/images/rlpd_1/HRC/CERD%201_3.pdf. Läst 6 januari 2020. 
  4. ^ ”แผนแม่บท การพัฒนากลุ่มชาติพันธุ์ใ ประเทศไทย (พ.ศ.2558-2560)” (på thai) ( PDF). Ministry of Social Development and Human Security. sid. 27. http://www.harvardasia.co.th/wp-content/uploads/2016/09/503.pdf. Läst 6 januari 2020. 
  5. ^ John Misachi (18 juli 2019). ”Largest Ethnic Groups In Thailand” (på engelska). worldatlas.com. https://www.worldatlas.com/articles/largest-ethnic-groups-in-thailand.html. Läst 6 januari 2020. 
  6. ^ ”COUNTRY COMPARISON :: THAILAND” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. (u.å.). https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2147rank.html. Läst 6 januari 2020. 
  7. ^ ”"Overall total population" – World Population Prospects: The 2019 Revision” (på engelska). Department of Economic and Social Affairs of the United Nations Secretariat. https://population.un.org/wpp/Download/Files/1_Indicators%20(Standard)/EXCEL_FILES/1_Population/WPP2019_POP_F01_1_TOTAL_POPULATION_BOTH_SEXES.xlsx. Läst 7 januari 2020. 
  8. ^ ”ร่วมฉลองหนึ่งร้อยปีสำมะโนประชากรประเทศไทย: สำมะโนประชากรและเคหะ ปี พ.ศ. 2553 : นับคนในประเทศครั้งที่ 11” (på thai). National Statistics Office of Thailand. (u.å.). Arkiverad från originalet den 12 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120712002347/http://popcensus.nso.go.th/doc/8-thailand%20census.doc. Läst 7 januari 2020. 
  9. ^ [a b c d] ”Thailand” (på engelska). Internationella valutafonden. 2019. https://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2019/01/weodata/weorept.aspx?pr.x=51&pr.y=17&sy=2017&ey=2024&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=578&s=NGDPD%2CPPPGDP%2CNGDPDPC%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 7 januari 2020. 
  10. ^ ”GINI index (World Bank estimate) - Thailand” (på engelska). Världsbanken. https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI?locations=TH. Läst 8 januari 2020. 
  11. ^ ”Human Development Report 2019” (på engelska) ( PDF). FN:s utvecklingsprogram. 2019. sid. 301. http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf. Läst 7 januari 2020. 
  12. ^ ”Inequalities in Human Development in the 21st Century” (på engelska) ( PDF). hdr.undp.org. 2019. sid. 3. http://hdr.undp.org/sites/all/themes/hdr_theme/country-notes/THA.pdf. Läst 8 januari 2020. 
  13. ^ ”Thailand Map and Satellite Image” (på engelska). Geology.com. (u.å.). https://geology.com/world/thailand-satellite-image.shtml. Läst 5 januari 2020. 
  14. ^ ”FAKTA OM ALLA PROVINSER I THAILAND”. thailandsfakta.se. (u.å.). http://www.thailandsfakta.se/provinser_thailand/provinser_thailand.html. Läst 5 januari 2020. 
  15. ^ ”COUNTRY COMPARISON :: AREA” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. (u.å.). https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2147rank.html. Läst 5 januari 2020. 
  16. ^ ”Country profile: Thailand”. Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. (u.å.). http://data.un.org/en/iso/th.html. Läst 5 januari 2020. 
  17. ^ Samuel Taub (5 oktober 2014). ”Thailand”. Säkerhetspolitik.se. http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Thailand/. Läst 5 januari 2020. 
  18. ^ Staffan Dickson (22 maj 2014). ”Militärkupp i Thailand”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6n5wWQ/militarkupp-i-thailand. Läst 5 januari 2020. 
  19. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Thailand - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/thailand. Läst 19 januari 2020. 
  20. ^ ”A Royal Occasion speeches” (på engelska). Worldhop.com Journal. 31 oktober 1996. Arkiverad från originalet den 12 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060512194220/http://www.worldhop.com/Journals/J5/ROYAL.HTM. Läst 5 juli 2006. 
  21. ^ ”Thailand's Junta Chief Chosen as Prime Minister”. http://www.bangkoknews.net/index.php/sid/224959611. Läst 17/9 2014. 
  22. ^ Dagens nyheter 1 december 2016
  23. ^ [a b c] ”Thailand” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/resources/the-world-factbook/geos/print_th.html. Läst 25 april 2020. 
  24. ^ Hague, Rod et al (2000). Styrelseskick och politik. Nya Doxa, Falun.
  25. ^ ”Thailand and the World Bank” (på engelska). Världsbanken. Arkiverad från originalet den 9 juni 2011. http://archive.wikiwix.com/cache/20110609024025/http://www.worldbank.or.th/WBSITE/EXTERNAL/COUNTRIES/EASTASIAPACIFICEXT/THAILANDEXTN/0,,menuPK:333304~pagePK:141132~piPK:141121~theSitePK:333296,00.html. Läst 10 november 2011. 
  26. ^ ”Country profile: Thailand” (på engelska). The Guardian. 25 april 2009. http://www.guardian.co.uk/country-profile/thailand. Läst 10 november 2011. 
  27. ^ ”THAILAND: Burmese migrant children missing out on education” (på engelska). IRIN Asia. 15 juni 2009. http://www.irinnews.org/Report.aspx?ReportId=84844. Läst 10 november 2011. 
  28. ^ ”Hard lessons in expat paradise” (på engelska). BBC News. 14 december 2006. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/6176647.stm. Läst 10 november 2011. 

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Thailand.

v • r
Kultur i Thailand
v • r
Thailand i olympiska spelen
Sommarspelen
1896-1948 • 1952 • 1956 • 1960 • 1964 • 1968 • 1972 • 1976 • 1980 • 1984 • 1988 • 1992 • 1996 • 2000 • 2004 • 2008 • 2012 • 2016 • 2020
Vinterspelen
1924-1998 • 2002 • 2006 • 2010 • 2014 • 2018 • 2022
v • r
000Thailands trupp – VM i fotboll 2019000
Thailand
v • r
Thailändska hundraser
FCI-erkända
Lista över hundraser efter ursprungsland · Asiatiska hundraser
v • r
Thailand Masters
Asian Open
1989 • 1990 • 1992 • 1993
Thailand Open
1994 • 1995 • 1996 • 1997
Thailand Masters
1998 • 1999 • 2000 • 2001 • 2002
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Thailand&oldid=48892027”