Vårbrodd

Vårbrodd
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae
Ordning	Gräsordningen Poales
Familj	Gräs Poaceae
Släkte	Vårbroddar Anthoxanthum
Art	Vårbrodd A. odoratum
Vetenskapligt namn
§ Anthoxanthum odoratum
Auktor	L., 1753
Synonymer
Anthoxanthum alpinum Schur, 1866 pro syn. Anthoxanthum asperum W.Mann ex Opiz, 1824 Anthoxanthum maderense Teppner, 1998 Anthoxanthum nebrodense Lojac, 1909 Anthoxanthum ovatum var. montanum Asch. & Graebn. Anthoxanthum ovatum var. strictum Asch. & Graebn. Anthoxanthum ovatum var. tenerum Asch. & Graebn. Anthoxanthum pauciflorum Adamović, 1904 Anthoxanthum pilosum Döll Anthoxanthum sommierianum Ricei, 1881 Anthoxanthum villosum Dumort., 1824 Phalaris ciliata Pourr., 1788 Phalaris ciliata Lag., 1816 Xanthonanthos odoratus (L.) St.-Lag.​ subsp. alpinum (Á.Löve & D.Löve) Tzvelev Anthoxanthum alpinum Á.Löve & D.Löve, 1948 Anthoxanthum alpinum Schur, 1866 nom. inval. subs. nipponicum (Honda) Tzvelev Anthoxanthum nipponicum Honda, 1926
Från Otto Wilhelm Thomé: Flora von Deutschland Till vänster Bothriochloa ischaemum (L.) Keng (syn. Dichanthium ischaemum (L.) Roberty, Andropogon ischaemum L.) Till höger Anthoxanthum odoratum L.

Vårbrodd, Anthoxanthum odoratum L. är en flerårig, men kortlivad ört tillhörande familjen gräs, Poaceae.

Beskrivning

Ax
Ett småax har liknande upp-byggnad

Plantan blir normalt 10 — 40 cm hög. I något fall kan den nå 80 cm.

Strået har 2 à 4 knutar, nodier där blad parvis är fästade. Bladen blir 2 — 10 sm långa och 2 — 6 mm breda. På fuktiga växtplatser kan bladen bli större, upp till 30 cm × 8 mm.

I stråets topp en mycket kompakt vippa, som blir 2 — 4 cm lång och 6 — 15 mm bred. Den består av ett flertal 6 — 10 mm långa trinda småax,

Vårbrodd växer i tuvor och blommar mellan maj och juni. Mogna frukter finns från juni till augusti.

Vårbroddens snärp

Vippa

Varje småax har exakt 1 blomma med 2 ståndare och 1 pistill. Blomman har ett tunt, maximalt 1  mm långt borst. Vårbrodd har även ett vanligen 2 – 3 mm, max 5 mm långt snärp i bladvecken.

Varje småax har exakt 3 blommor. Det är bara den ensamma blomman i toppen på småaxet, som är fertil. Två mindre sidoblommor längre ner på huvudaxeln är sterila.

Pollineringen sker genom vindspridning av frömjöl. Pistillen mognar före ståndarna, och därmed hindras självbefruktning inom samma småax. Denna mekanism motverkar degeneration av arten genom inavel.

Roten kan tränga 15 cm djupt ner i marken. Från roten kan utlöpare komma, som ger upphov till vegetativ förökning.

Alla växter och djur strävar efter att bevara sin art genom många generationer. Evolutionen gör att varje art utvecklar sin egen mekanism för att uppnå detta. Vårbrodddens metod är följande:

När frukten är mogen faller den i stort sett rakt ner, varvid de sterila småblommorna och snärpen följer med. Väl nere på marken rör sig snärpen hygroskopiskt, d v s påverkas av variationer i luftfuktigheten. Detta medför att frön långsamt grävs ner i marken, där de så småningom gror. Eftersom fröna faller i närheten av den planta de kom från, blir det små ruggar, tuvor kring värdväxten. Till tuvbildningen bidrar den vegetativa förökningen med utlöpare från roten. Det storskaliga resultatet på en växtplats där vårbrodd trivs, är att det efter hand blir alldeles fullt med tuvor.

Hela växten luktar kumarin. Om man tuggar på ett strå känner man smaken tydligt. Detta bör dock inte göras allt för mycket, ty kumarin i stora mängder är hälsovådligt. (LD₅₀ = 293 mg/kg kroppsvikt (nersväljt) )

Det är bland annat kumarinet i vårbrodd, som ger nyslaget gräs och torkat hö dess goda doft. Rotsystemet luktar också starkt, men inte lika gott som de ovanjordiska delarna.

Kromosomtal 2n = 20. I Europa är vårbrodd tetraplpod.

Ibland räknar man fjällvårbrodd (kromosomtal 2n = 10) som en underart till vårbrodd.

Habitat

Vårbrodd är allmän i hela Europa. Ett undantag är Mecklenburg-Vorpommern, där den är rödlistad som hotad.

Österut förekommer vårbrodd i begränsade områden fram till Mongoliet.

Vidare finns den i nordvästra Afrika och på öarna i Makaronesien.

I Sverige är den vanlig från Skåne och norrut upp till i höjd med Umeå, mindre vanlig norr därom.

I de norska kustområdena förekommer arten ända upp till och med Lofoten. I Jotunheimen upp till 1 960 m ö h. I norra Norge upp till 600 m ö h.

I Finland sträcker sig utbredningen ungefär lika långt norrut som i Sverige.

Bland södra Europas bergtrakter kan vårbrodd förekomma upp uill 2 000 m ö h.

Arten finns inte alls på Island. I de områden där vårbrodd inte finns hittar man istället ofta fjällvårbrodd. Det gäller bl a Island.

Ett något udda område är Falklandsöarna i Sydamerika. Måhända är det utvandrare från Europa som fört växten med sig på samma sätt som i Nordamerika.

De två arterna har dock på andra håll till viss del överlappande utbredningsområden.

Utbredningskartor

• Norden [1]
• Norra halvklotet [2]
  • Ej ursprunglig i Nordamerika.

Biotop

Magra och ej alltför torra gräsängar, i gles skog, på berghällar och längs vägkanter.

Gärna lerbunden och sandig mark med pH <7. Klarar lägre pH än andra gräsarter, och blir därmed en indikatorväxt för marker med lågt pH.

Skyr basiska jordarter (pH >7).

Etymologi

• Släktets namn härleds från grekiska anthos = blomma och xanthos = gul syftande på axen, som med tiden kan glänsa i gult.
• Artepitetet odoratum kommer från latin odor som betyder lukt av alla slag, såväl vällukt som svenska ordet odör = elak lukt (jämför latinets odor!), stank. Tillämpat på vårbrodd är det tolkningen väldoft som gäller.

Vårbrodd har tidigare klassificerats som Anthoxanthum nitens. Ibland används namnet vanlig vårbrodd för att betona att menar just Anthoxanthum odoratum och inte fjällvårbrodd, Anthoxanthum alpinum, speciellt i de sammanhang då fjällvårbrodd räknas som underart) till vårbrodd.

Användning

Hö till vinterföda åt boskap. Som bete ratas dock vårbrodd av många djur, men ungt gräs tidig vår kan i brist på bättre godtas till nöds.

Odlas ibland inomhus för den goda doftens skull. Frön sprids löst över tillplattad jord. De gror på 4 à 5 dagar.

Några strån inlagda i en bordslåda kan hela vintern sprida väldoft var gång lådan öppnas.

Kan användas för smaksättning av drycker.

Bilder

• 
  Habitat
• 
  Blommande vippa
• 
  Vippa med blommande småax
• 
  Blommor
• 
  Snaärp på ett småax
• 
  Isärtaget småax
• 
  Omogen frukt
  Det ljusgröna i mitten

Källor

• Den nya nordiska floran. Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand 2003. ISBN 91-46-17584-9.
• Svensk flora: Fanerogamer och ormbunksväxter (28 upplagan). Th. O. B. N. Krok och S. Almquist. Liber 2001. ISBN 91-47-04992-8.
• Den virtuella floran: Vårbrodd

Se även

• Fjällvårbrodd

Externa länkar

• Den virtuella floran - Vårbrodd
• Vårbrodd i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)

Wikimedia Commons har media som rör Vårbrodd.

Bilder & media