Djuphavsgruvdrift: Skillnad mellan sidversioner
Utseende
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Addbot (Diskussion | Bidrag) |
Ulkl (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Bild:USNS Glomar Explorer (T-AG-193).jpg|mini|USNS Glomar Explorer var ursprungligen byggd för att sänka en sovjetisk ubåt, men byggdes sedan om för djuphavsgruvdrift.]] |
|||
'''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på [[havsbottnen]]. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av [[mangannodul|mangannoduler]] eller vid aktiva eller slocknade [[hydrotermisk öppning|hydrotermiska öppningar]] ungefär 1 400 - 3 700 meter under havsytan. Öppningarna skapar massiva [[sulfid]]fyndigheter på havsbottnen som innehåller [[ädelmetaller]] som [[silver]], [[guld]], [[koppar]], [[mangan]], [[kobolt]] och [[zink]]. Dessa fyndigheter bryts antingen genom [[hydraulik|hydrauliska]] pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om [[miljöförstöring]] på det kringliggande området. |
'''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på [[havsbottnen]]. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av [[mangannodul|mangannoduler]] eller vid aktiva eller slocknade [[hydrotermisk öppning|hydrotermiska öppningar]] ungefär 1 400 - 3 700 meter under havsytan. Öppningarna skapar massiva [[sulfid]]fyndigheter på havsbottnen som innehåller [[ädelmetaller]] som [[silver]], [[guld]], [[koppar]], [[mangan]], [[kobolt]] och [[zink]]. Dessa fyndigheter bryts antingen genom [[hydraulik|hydrauliska]] pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om [[miljöförstöring]] på det kringliggande området. |
||
==Externa länkar== |
|||
* [http://www.bbc.com/news/world-40248866 BBC News: Why are countries laying claim to the deep-sea floor?] |
|||
{{geologistub}} |
{{geologistub}} |
Versionen från 18 maj 2018 kl. 21.58
Djuphavsgruvdrift är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på havsbottnen. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av mangannoduler eller vid aktiva eller slocknade hydrotermiska öppningar ungefär 1 400 - 3 700 meter under havsytan. Öppningarna skapar massiva sulfidfyndigheter på havsbottnen som innehåller ädelmetaller som silver, guld, koppar, mangan, kobolt och zink. Dessa fyndigheter bryts antingen genom hydrauliska pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om miljöförstöring på det kringliggande området.