The Human League: Skillnad mellan sidversioner
Kubelsky (Diskussion | Bidrag) |
Kubelsky (Diskussion | Bidrag) |
||
Rad 83: | Rad 83: | ||
*1995 - ''One Man in My Heart'' (#13) |
*1995 - ''One Man in My Heart'' (#13) |
||
*1995 - ''Filling Up with Heaven'' (#36) |
*1995 - ''Filling Up with Heaven'' (#36) |
||
*1995 - ''[[Don't You Want Me]] (#16) |
*1995 - ''[[Don't You Want Me]]'' (#16) |
||
*1996 - ''Stay with Me Tonight'' (#40) |
*1996 - ''Stay with Me Tonight'' (#40) |
||
Versionen från 14 juli 2014 kl. 18.48
The Human League | |
The Human League 2007 Susan Ann Sulley, Philip Oakey, Joanne Catherall | |
Bakgrund | Sheffield, England, Storbritannien |
---|---|
Genrer | New wave, synthpop, elektronisk musik, |
År som aktiva | 1977- |
Skivbolag | Fast Product, EMI, Wall of Sound, Virgin Records, A&M Records, East West Records, Caroline Records |
Relaterade artister | Heaven 17, B.E.F. (British Electric Foundation), Giorgio Moroder, Jimmy Jam & Terry Lewis |
Medlemmar | |
Philip Oakey Joanne Catherall Susan Ann Sulley | |
Tidigare medlemmar | |
Ian Craig Marsh Martyn Ware Philip Adrian Wright Ian Burden Jo Callis |
The Human League är en brittisk new wave/synthpop-grupp bildad i Sheffield i september 1977 av Martyn Ware, Ian Craig Marsh och Philip Oakey. Gruppens mest kända inspelning "Don't You Want Me" kom 1981.
Historik
1977-79: De första åren
Martyn Ware och Ian Craig Marsh arbetade som datoroperatörer 1977 och kombinerade detta med ett intresse för popmusik och avantgardistisk elektronisk musik. De skaffade en Roland System 100 synthesizer och började skapa egen musik. De skapade en grupp kallad The Future tillsammans med Adi Newton. Newton lämnade gruppen och då Glenn Gregory (som senare blev sångare i Heaven 17) var upptagen föll valet på Phil Oakey som ny sångare. Oakey var en skolkamrat och hade inte tidigare varit med i något band. En kort tid senare tog de namnet The Human League, hämtat från science fiction-spelet Starforce: Alpha Centauri. Denna första bandformering var ganska framgångsrik med dess två album Reproduction (1979) och Travelogue (1980) som både nådde Topp 40 på den brittiska albumlistan. Man hade en hit 1978 med Being Boiled.
1980-85: Splittring och framgångar
Originaluppsättningen splittrades då Martyn Ware och Ian Craig Marsh lämnade varpå Wright och Oakey släppte singeln "Boys and Girls". Martyn Ware och Ian Craig Marsh bildade istället Heaven 17. För att uppfylla turnékontrakt i Europa rekryterade de basisten Ian Burden och två sångerskor, Susanne Sulley (Susan Ann Sulley) och Joanne Catherall. Sulley och Catherall hade Oakey träffat på en nattklubb i Sheffield. De var då två 17-åriga studenter utan någon som helst erfarenhet från musikbranschen.
1981 blev Martin Rushent gruppens producent och singeln "The Sound of the Crowd" gav äntligen framgångar på singellistan. Jo Callis (tidigare gitarrist i The Rezillos) anslöt till bandet och man kom att producerade sitt mest framgångsrika album Dare som släpptes 1981. Dare blev en stor framgång med hitsinglar som "Open Your Heart", "Love Action (I Believe in Love)" och framförallt "Don't You Want Me". "Don't You Want Me" rusade upp till Englandslistans förstaplats. Sommaren 1982 blev den etta i USA. Till dessa hits gjorde man välarbetade musikvideos, bland annat till "Love Action" där man lät sig inspireras från filmen Mandomsprovet. Human League blev en av de ledande grupperna inom synthpop-genren och en del av strömningen new romantic.
1982 hade Human League en hit med "Mirror Man" som nådde englandslistans andraplats. Man hade problem att följa upp Dare och bland annat lämnade producenten Martin Rushent projektet. 1983 fick de ännu en singelhit med "(Keep Feeling) Fascination" men det planerade albumet blev ständigt uppskjutet. 1984 kom singeln "The Lebanon" och albumet Hysteria.
1985 följde ett samarbete mellan Oakey och Giorgio Moroder under namnet Philip Oakey & Giorgio Moroder. Duon skapade låten "Together in Electric Dreams" som även Human League kommit att spela.
På albumet Crash 1986 samarbetade de med de amerikanska producenterna Jimmy Jam och Terry Lewis som tidigare producerat bland andra Janet Jackson. Från det fick gruppen sin sista stora hit med låten "Human" som överraskande nådde 1:a platsen på amerikanska singellistan och en 8:e plats på englandslistan.
Efter 1986
Efter 1986 har gruppen inte haft några större kommersiella framgångar. Idag består Human League av Philip Oakey, Susan Ann Sulley och Joanne Catherall. Bandet turnerar fortfarande. 2011 släpptes gruppens tionde album "Credo".
Diskografi
- Studioalbum
1979 – Reproduction 1980 – Travelogue 1981 – Dare 1984 – Hysteria 1986 – Crash 1990 – Romantic? 1995 – Octopus 2001 – Secrets 2011 – Credo
- Livealbum
- Samlingsalbum
- 1982 - Love and Dancing (remix album)
- 1988 - Greatest Hits
- 1995 - Greatest Hits
- 1996 - Soundtrack to a Generation
- 1997 - The Best Of
- 1998 - The Very Best of The Human League
- 2002 - The Golden Hour of the Future
- 2003 - The Very Best of The Human League
- 2005 - Original Remixes & Rarities
- 2011 - Essential
- 2012 - Dare / Fascination!
Singlar (topp 40 på UK Singles Chart)
- 1981 - The Sound of the Crowd (#12)
- 1981 - Love Action (I Believe in Love) (#3)
- 1981 - Open Your Heart (#6)
- 1981 - Don't You Want Me (#1)
- 1982 - Being Boiled (återutgåva) (#6)
- 1982 - Mirror Man (#2)
- 1983 - (Keep Feeling) Fascination (#2)
- 1984 - The Lebanon (#11)
- 1984 - Life on Your Own (#16)
- 1984 - Louise (#13)
- 1986 - Human (#8)
- 1990 - Heart Like a Wheel (#29)
- 1995 - Tell Me When (#6)
- 1995 - One Man in My Heart (#13)
- 1995 - Filling Up with Heaven (#36)
- 1995 - Don't You Want Me (#16)
- 1996 - Stay with Me Tonight (#40)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör The Human League.