Guvernementet Taurien: Skillnad mellan sidversioner

	Guvernementet Taurien
	Таврическая губернiя
	Guvernement i Ryska imperiet
	Symbol
	Symbol
Land	Ryssland
Huvudstad	Simferopol
Area	63 450 km²
Folkmängd	2 059 000 (1914)
Befolkningstäthet	32 invånare/km²
Idag del av:	Autonoma republiken Krim, Cherson oblast
	Karta över Taurien, 1822. Karta över Taurien, 1822.

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 24 mars 2014 kl. 19.29

Guvernementet Taurien, var ett guvernement i Ukraina i södra delen av Ryska imperiet. Det omfattade halvön Krim och en del av fastlandet, mellan nedre Dnjepr samt Svarta havets och Azovska sjöns kuster, samt gränsar i norr till guvernementet Cherson och Jekaterinoslav. Ytan var 63 450 km², av vilka 25 140 km² på Krim.

Fastlandsdelen bestod av en vågig stäpp av "svartjord" (Nogaiska stäppen), endast på några ställen bestående av salthaltig lera, såsom vid Sivasjviken ("ruttna sjön"), eller av sand, vid Dnjeprs nedre lopp. Den vattnas av Dnjepr, som flyter längs nordvästra gränsen, och av två mindre floder, Molotjnaja och Berda. En mängd små sjöar och dammar förekommer i norr, särskilt i sandstäpperna vid Dnjepr, där salt produceras. Skog saknas, med undantag av planteringar i mennoniternas kolonier.

Jordbruk och boskapsskötsel (mest fåravel) var huvudnäringar. Vete var huvudsäden. Industrin var obetydlig, men exporthandeln med spannmål, salt, fisk, ull och talg var mycket livlig. Handelns huvudcentra var Kachovka vid Dnjepr, Berdjansk vid Azovska sjön samt sjöhamnarna Eupatoria, Sevastopol, Sudak och Feodosia.

Befolkningen, vars antal uppgick till omkring 2 miljoner personer (1914), bestod till större delen av ukrainare, ryssar och krimtatarer (omkring 100 000) samt för övrigt av armenier, judar, romer, greker och andra européer, i synnerhet tyskar (1897 78 300), i det sedan längre tid tillbaka nybyggare från Tyskland och Schweiz (mennoniter från Preussen) av ryska regeringen inbjudits såväl till Krim som till fastlandsdelen och där anlagt kolonier, de största i kretsen Berdjansk, kring Molotjnaja. Taurien låg inom det judiska bosättningsområdet i Ryska imperiet.

Guvernementet indelades i 8 kretsar (ujezd): Olesjki, Berdjansk, Melitopol, Eupatoria, Perekop, Simferopol, Feodosia och Jalta.^[1]

Källor

^ [a b] WHKMLA - Gubernia Taurida

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Taurien, 1904–1926.

[WHKMLA-1] [a b] WHKMLA - Gubernia Taurida

[1]

@@ Rad 50: / Rad 50: @@
 | area                  =63450
 <!-- *** Befolkning *** -->
-| population            = 2000000 | population_date = 1914
+| population            = 2059000| population_date = 1914| population_note=<ref name="WHKMLA">[http://www.zum.de/whkmla/region/russia/xgovtaurida.html WHKMLA - Gubernia Taurida]</ref>
 | population_density    =auto
 <!-- *** Historia och administration *** -->
@@ Rad 73: / Rad 73: @@
 | map                   =Taurida governorate 1822.jpg
 | map_size              =
-| map_caption           =
+| map_caption           =Karta över Taurien, 1822.
 | map_locator_x         =
 | map_locator_y         =
@@ Rad 86: / Rad 86: @@
 och av två mindre floder, [[Molotjnaja]] och [[Berda]]. En mängd små sjöar och dammar förekommer i norr, särskilt i [[sandstäpp]]erna vid Dnjepr, där salt produceras. Skog saknas, med undantag av planteringar i [[mennoniter]]nas kolonier.
-Jordbruk och boskapsskötsel (mest fåravel) var huvudnäringar. Vete är huvudsäden. Industrin var obetydlig, men exporthandeln med spannmål, salt, fisk, ull och talg var mycket livlig. Handelns huvudcentra var [[Kachovka]] vid Dnjepr, [[Berdjansk]] vid Azovska sjön samt sjöhamnarna [[Eupatoria]], [[Sevastopol]], [[Sudak]] och [[Feodosia]]. Befolkningen, vars antal uppgår till omkring 2 miljoner personer, består till större delen av ukrainare och ryssar och krimtatarer (omkring 100&nbsp;000) samt för övrigt av [[armenier]], [[judar]], [[romer]], [[greker]] och andra européer, i synnerhet tyskar (1897 78&nbsp;300), i det sedan längre tid tillbaka nybyggare från [[Tyskland]] och [[Schweiz]] (mennoniter från [[Preussen]]) av ryska regeringen inbjudits såväl till Krim som till fastlandsdelen och där anlagt kolonier, de största i kretsen Berdjansk, kring Molotjnaja. Guvernementet indelades i 8 kretsar.
+Jordbruk och boskapsskötsel (mest fåravel) var huvudnäringar. Vete var huvudsäden. Industrin var obetydlig, men exporthandeln med spannmål, salt, fisk, ull och talg var mycket livlig. Handelns huvudcentra var [[Kachovka]] vid Dnjepr, [[Berdjansk]] vid Azovska sjön samt sjöhamnarna [[Eupatoria]], [[Sevastopol]], [[Sudak]] och [[Feodosia]].
+Befolkningen, vars antal uppgick till omkring 2 miljoner personer (1914), bestod till större delen av [[ukrainare]], [[ryssar]] och [[krimtatarer]] (omkring 100&nbsp;000) samt för övrigt av [[armenier]], [[judar]], [[romer]], [[greker]] och andra européer, i synnerhet [[tyskar]] (1897 78&nbsp;300), i det sedan längre tid tillbaka nybyggare från [[Tyskland]] och [[Schweiz]] ([[mennoniter]] från [[Preussen]]) av ryska regeringen inbjudits såväl till Krim som till fastlandsdelen och där anlagt kolonier, de största i kretsen Berdjansk, kring Molotjnaja. Taurien låg inom det [[judiska bosättningsområdet i Ryska imperiet]].
+Guvernementet indelades i 8 kretsar (''[[ujezd]]''): [[Olesjki]], [[Berdjansk]], [[Melitopol]], [[Eupatoria]], [[Perekop]], [[Simferopol]], [[Feodosia]] och [[Jalta]].<ref name="WHKMLA"/>
 == Källor ==
+<references/>
 {{ugglan|artikel=Taurien|url=http://runeberg.org/nfch/0286.html|år=1919}}
 {{STANDARDSORTERING:Taurien}}