Kvinnokonventionen: Skillnad mellan sidversioner
EmausBot (Diskussion | Bidrag) |
Sjö (Diskussion | Bidrag) m Sjö flyttade sidan FN:s kvinnokonvention till Kvinnokonventionen: POMMF |
(Ingen skillnad)
| |
Versionen från 16 januari 2013 kl. 16.42
| Undertecknad | 19 december 1979 |
|---|---|
| I kraft | 3 september 1981 |
| Parter | 183 nationer |
Kvinnokonventionen eller CEDAW, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor, antogs av FN:s generalförsamling 1979. Konventionen trädde i kraft i september 1981 och hittills har 173 stater ratificerat den. En av de få stater som fortfarande inte har skrivit på är USA.
FN:s kvinnokommission som grundades 1946 började på 1960-talet inrikta sitt arbete på all slags diskriminering av kvinnor. Tidigare hade kommissionen arbetat med kvinnors politiska och medborgerliga rättigheter. Gruppen arbetade fram en deklaration som FN:s generalförsamling accepterade 1967. Denna deklaration blev grunden till 1979 års konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, inklusive könsroll, skydd från människohandel och prostitution. (även kallad Kvinnokonventionen)
Kvinnokonventionen innehåller 30 artiklar som rör kvinnans rättigheter inom alla områden. Kvinnodiskrimineringskommittén (Committee on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, CEDAW) övervakar hur Kvinnokonventionen följs.
De länder som ratificerat Kvinnokonventionen måste rapportera vart fjärde år till kommittén om hur man lever upp till Kvinnokonventionens olika artiklar. Kommittén rapporterar till ECOSOC (det ekonomiska och sociala rådet) och generalförsamlingen. Dessa rapporter skickas sedan vidare till kvinnokommissionen. Utifrån vad rapporterna säger och vad man får veta av konventionsstaterna kan kommittén lägga fram förslag och allmänna rekommendationer.
1998 kom det ett tilläggsprotokoll till Kvinnokonventionen som trädde i kraft i december år 2000. Tilläggsprotokollet innebär att kvinnor som har utsatts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter enligt Kvinnokonventionen, kan framföra sina klagomål till FN för att få upprättelse och kompensation. Tidigare har inga enskilda klagomål varit möjliga till FN:s kvinnodiskrimineringskommitté. Nu blir det också möjligt att undersöka grova eller systematiska kränkningar.
Se även
Externa länkar
Wikisource har originalverk som rör Kvinnokonventionen.