Censor

Romarriket
Romarrikets statsskick och förvaltning
Historiska perioder
Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken 509–27 f.Kr. Romerska kejsardömet 27 f.Kr.–395 e.Kr.
Västromerska riket 395–476	Östromerska riket 395–1453
Ordinära magistrater
Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor	Edil Kvestor Tribun Censor Curator
Extraordinära magistrater
Diktator Magister Equitum	Ståthållare triumviri Decemvir
Ämbeten, titlar och hederstitlar
Kejsare
Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator	Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen	Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet

Censor är en yrkestitel på en som har till uppgift att upprätthålla ett lands censur.

Det var ursprungligen ett ämbete under antikens Rom. De valdes vart fjärde, senare vart femte år. De två censorernas uppgifter var främst:

• registrering och taxering av medborgarna
• övervakning av moralen och bestraffningen i samband därmed
• revidering av listan över senatorerna
• uppgifter i samband med tullar och skatter

Censorerna såg till att folket betalade skatter och gjorde krigstjänst. De hade också uppgiften att uppta nya senatorer och avsätta de som ansågs ha misskött sig.

Efter 22 f.Kr. övertogs censorernas befogenheter av kejsaren, vilket starkt bidrog till enväldets införande då dessa omfattade rättigheter som att stöta ut senatorer på moralisk grund samt uppta nya senatorer.