Hoppa till innehållet

Lärkfalk: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Ainali (Diskussion | Bidrag)
Administratörer
24 797 redigeringar
+video
 
(21 mellanliggande sidversioner av 6 användare visas inte)
Rad 3: Rad 3:
| status = LC
| status = LC
| status_ref = <ref name="IUCN">{{IUCN2013.1|assessors=[[BirdLife International]]|år=2013|id=22696460|titel=Falco subbuteo|hämtdatum=6 januari 2014}}</ref>
| status_ref = <ref name="IUCN">{{IUCN2013.1|assessors=[[BirdLife International]]|år=2013|id=22696460|titel=Falco subbuteo|hämtdatum=6 januari 2014}}</ref>
| sverigestatus = LC
| sverigestatus_ref = <ref name=artfakta/>
| status Finland = LC
| status Finland ref = <ref name = "ADBfi">{{webbref |url=http://tun.fi/MX.26811 |författare = Jari Valkama |titel= Finsk rödlistning av lärkfalk – ''Falco subbuteo'' |språk=svenska/finska |hämtdatum= 22 mars 2022 |år=2019 |utgivare=[[Finlands Artdatacenter]] }}</ref>
| image = Eurasian Hobby (Falco subbuteo) (6045599673).jpg
| image = Eurasian Hobby (Falco subbuteo) (6045599673).jpg
| image_caption =
| image_caption =
Rad 33: Rad 37:
}}
}}


'''Lärkfalk''' (''Falco subbuteo'') är en medelstor [[falkfåglar|falk]] som häckar över stora delar av [[Palearktiska regionen|Palearktis]]. Den är en snabb och skicklig flygare som lever av stora insekter och småfåglar som den fångar i luften. För sitt födosök är den beroende av vatten varför den ofta uppträder vid sjöar, myrar eller vid kusten. Den placerar ofta sitt bo i ett övergivet kråkbo, gärna i en hög tall.
'''Lärkfalk''' (''Falco subbuteo'') är en medelstor [[falkfåglar|falk]] som häckar över stora delar av [[Palearktiska regionen|Palearktis]]. Den är en snabb och skicklig flygare som lever av stora insekter och småfåglar som den fångar i luften. För sitt födosök är den beroende av vatten varför den ofta uppträder vid sjöar, myrar eller vid kusten. Den placerar ofta sitt bo i ett övergivet kråkbo, gärna i en hög tall. Beståndet anses vara livskraftigt.


== Utseende ==
== Utseende ==
⚫
Lärkfalken är 29–35&nbsp;cm lång och har ett vingspann på 70–84&nbsp;cm.<ref name="FG">{{bokref| efternamn = Svensson| förnamn = Lars| medförfattare = Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström| titel = Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält | upplaga = andra upplagan | år = 2009| utgivare = Bonnier Fakta | utgivningsort = Stockholm| isbn = 978-91-7424-039-9 | sid = 118-119}}</ref> Den är ungefär stor som en [[tornfalk]] men med längre spetsigare vingar och kortare stjärt.<ref name="Staav">{{bokref |författare=Roland Staav och Thord Fransson |år=1991 |titel=Nordens fåglar |upplaga=andra upplagan |utgivningsort=Stockholm |utgivare=Norstedts |sid= 136-137|id={{ISBN|91-1-913142-9}}}}</ref> Översidan är mörkt skiffergrå och den har röda "byxor" och undergump. Den mörka ansiktsmasken är kraftfull, med tydlig men kort falkmustasch. Lärkfalken har gul [[vaxhud]] och gula fötter. Undersidan är ljus med distinkta strimmor eller fläckar.<ref name="FG"/>
⚫
[[Fil:Falco subbuteo flying.jpg|thumb|left|[[Adult]] i flykten.]]

⚫
[[Fil:Hobby (Falco subbuteo) (7).jpg|thumb|left|[[Juvenil]] i flykten.]]
⚫
[[Fil:Falco subbuteo flying.jpg|miniatyr|[[Adult]] i flykten.]]
⚫
Lärkfalken är 29–35&nbsp;cm lång och har ett vingspann på 70-84&nbsp;cm.<ref name="FG">{{bokref| efternamn = Svensson| förnamn = Lars| medförfattare = Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström| titel = Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält | upplaga = andra upplagan | år = 2009| utgivare = Bonnier Fakta | utgivningsort = Stockholm| isbn = 978-91-7424-039-9 | sid = 118-119}}</ref> Den är ungefär stor som en [[tornfalk]] men med längre spetsigare vingar och kortare stjärt.<ref name="Staav">{{bokref |författare=Roland Staav och Thord Fransson |år=1991 |titel=Nordens fåglar |upplaga=andra upplagan |utgivningsort=Stockholm |utgivare=Norstedts |sid= 136-137|id={{ISBN|91-1-913142-9}}}}</ref> Översidan är mörkt skiffergrå och den har röda "byxor" och undergump. Den mörka ansiktsmasken är kraftfull, med tydlig men kort falkmustasch. Lärkfalken har gul [[vaxhud]] och gula fötter. Undersidan är ljus med distinkta strimmor eller fläckar.<ref name="FG"/> [[Juvenil]]en är mörkbrun på ovansidan med ljusa [[bräm]], har krämfärgad undersida med tydliga mörka streck.<ref name="Staav"/> I flykten kan den på håll påminna om en [[seglare]].<ref name="Staav"/>

[[Juvenil]]en är mörkbrun på ovansidan med ljusa [[Bräm (fågelfjäder)|bräm]], har krämfärgad undersida med tydliga mörka streck.<ref name="Staav"/> I flykten kan den på håll påminna om en [[seglare]].<ref name="Staav"/>

⚫
[[Fil:Hobby (Falco subbuteo) (7).jpg|miniatyr|[[Juvenil]] i flykten.]]

== Läten ==
Lärkfalkens vanligaste läte är ett ihållande "kju-kju-kju-kju...", likt [[göktyta]]ns sång men inte lika gnälligt i tonen. Andra läten är vassa "ki-tjick" i flykten och enstaviga "kitt". Tigglätet är ett utdraget "pii-eh" likt stenfalkens motsvarande läte.<ref name="FG"/>
== Utbredning och taxonomi ==
== Utbredning och systematik ==
Lärkfalken är en [[flyttfågel]] som häckar i stora delar av [[Palearktis]], från Atlantkusten till [[Kamtjatka]]. Den övervintrar så långt som till södra [[Afrika]], södra [[Eurasien]] och [[Stora Sundaöarna]].<ref name="CC">Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2011) ''[http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/Clements%20Checklist%206.6.xls The Clements checklist of birds of the world, Version 6.6 (xls)] {{Wayback|url=http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/Clements%20Checklist%206.6.xls |date=20121116055654 }}'', <[http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist www.birds.cornell.edu/clementschecklist]>, läst 2012-04-14</ref>
Lärkfalken är en [[flyttfågel]] som häckar i stora delar av [[Palearktiska regionen]], från Atlantkusten till [[Kamtjatka]]. Den övervintrar så långt som till södra [[Afrika]], södra [[Eurasien]] och [[Stora Sundaöarna]].<ref name = "CC">Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 [http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download], läst 2019-08-11</ref>


Den delas ofta upp i två till tre [[underart]]er:<ref name="CC"/>
Den delas ofta upp i två till tre [[underart]]er med följande utbredning:<ref name="CC"/><ref name=IOC>Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.2.</ref>
* ''Falco subbuteo subbuteo'', inkl. ''centralasiae'' ([[Buturlin]], [[1911]]) – merparten av världspopulationen tillhör [[nominatform]]en.
* '''vanlig lärkfalk'''<ref name=Sverigelistan>[https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2024/02/sverigelista-9-med-underarter-2024.pdf Sverigelistan med underarter], BirdLife Sverige, läst 2024-02-18</ref> ''Falco subbuteo subbuteo'', inkl. ''centralasiae'' ([[Sergei Buturlin|Buturlin]], [[1911]]) – merparten av världspopulationen tillhör [[Nominat|nominatformen]].
* ''Falco subbuteo streichi'' ([[Hartert]] & [[Neumann]] [[1907]]) – häckar från södra och östra [[Kina]] till [[Burma]] och norra [[Indokina]].
* ''Falco subbuteo streichi'' ([[Ernst Hartert|Hartert]] & [[Oscar Rudolph Neumann|Neumann]] [[1907]]) – häckar från södra och östra [[Kina]] till [[Myanmar]] och norra [[Indokina]].


=== Förekomst i Sverige ===
=== Förekomst i Sverige ===
I [[Sverige]] är den ovanlig men förekommer som häckfågel över hela landet utom på [[Sveriges västkust|västkusten]] och i det inre av [[Norrland]]. Det svenska beståndet flyttar vintertid till [[Afrika]].
I [[Sverige]] är lärkfalken ovanlig men vida spridd, förekommande som häckfågel över hela landet utom på [[Sveriges västkust|västkusten]] och i det inre av [[Norrland]]. Det svenska beståndet flyttar vintertid till [[Afrika]].

=== Släktskap ===
Enligt genetiska studier från 2015 är lärkfalken systerart till [[afrikansk lärkfalk]] (''Falco cuvierii'').<ref>Fuchs J, JA Johnson & DP Mindell. 2015. Rapid diversification of falcons (Aves: Falconidae) due to expansion of open habitats in the Late Miocene. Molecular Phylogenetics and Evolution 82: 166–182.</ref> De två står vidare närmast [[sotfalk]]en (''F. concolor'') och dessa utgör systergrupp till [[eleonorafalk]]en (''F. eleonorae''). [[Australisk lärkfalk]] (''F. longipennis'') och [[orientlärkfalk]] (''F. severus'') är trots namnen mer avlägset släkt.


== Ekologi ==
== Ekologi ==
Lärkfalken föredrar öppna marker som ändå inte är helt utan träd. Den häckar i flera olika [[biotop]]er som jordbrukslandskap med insprängda sjöar, gles tallskog med myrar och älvar, och bergsskogar.<ref name="FG"/> Lärkfalken är beroende av vattenytor för sitt födosök varför den ofta uppträder vid sjöar, myrar och kuster.<ref name="Staav"/> Den häckar gärna i [[kråkfåglar]]s övergivna bon och föredrar boplatser i höga [[tall]]ar med öppna ytor runt omkring.<ref name="Wahlberg">{{bokref|författare=Wahlberg, Tage |år=1993 |titel=Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige |upplaga=första upplagan |utgivningsort=Stockholm |utgivare=Rabén & Sjögren |sid= 118|id= 91-29-61772-3}}</ref> Honan lägger 2–4 ägg i juni, vilka huvudsakligen ruvas av henne i cirka fyra veckor.<ref name="Wahlberg"/> Äggen har bruna fläckar på gul bakgrund. Ungarna blir flygfärdiga på en månad, men matas av huvudsakligen honan ytterligare en tid.<ref name="Wahlberg"/>
Lärkfalken föredrar öppna marker som ändå inte är helt utan träd. Den häckar i flera olika [[biotop]]er som jordbrukslandskap med insprängda sjöar, gles tallskog med myrar och älvar, och bergsskogar.<ref name="FG"/> Lärkfalken är beroende av vattenytor för sitt födosök varför den ofta uppträder vid sjöar, myrar och kuster.<ref name="Staav"/> Den häckar gärna i [[kråkfåglar]]s övergivna bon och föredrar boplatser i höga [[tall]]ar med öppna ytor runt omkring.<ref name="Wahlberg">{{bokref|författare=Wahlberg, Tage |år=1993 |titel=Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige |upplaga=första upplagan |utgivningsort=Stockholm |utgivare=Rabén & Sjögren |sid= 118|id= 91-29-61772-3}}</ref> Honan lägger två till fyra ägg i juni, vilka huvudsakligen ruvas av henne i cirka fyra veckor.<ref name="Wahlberg"/> Äggen har bruna fläckar på gul bakgrund. Ungarna blir flygfärdiga på en månad, men matas av huvudsakligen honan ytterligare en tid.<ref name="Wahlberg"/>


[[Fil:Falco subbuteo MHNT.ZOO.2010.11.105.6.jpg|miniatyr|Lärkfalkens ägg.]]
⚫
Den lever mestadels av flygande större insekter och småfågel upp till [[stare|starstorlek]]. Den fångar även [[svala|svalor]], [[tornseglare]] och [[fladdermöss]].<ref name="Staav"/> Bytena slås i flykten och fångade insekter förtärs också ofta i flykten. Viktigaste insektsfödan utgörs av [[trollsländor]]. Ungarna matas uteslutande med småfågel, gärna [[lärkor]] och [[ärlor]].<ref name="Staav"/> Den är mycket snabb och en skicklig flygare.<ref name="FG"/>

⚫
Lärkfalken lever mestadels av flygande större insekter och småfågel upp till [[stare|starstorlek]]. Den fångar även [[svala|svalor]], [[tornseglare]] och [[fladdermöss]].<ref name="Staav"/> Bytena slås i flykten och fångade insekter förtärs också ofta i flykten. Viktigaste insektsfödan utgörs av [[trollsländor]]. Ungarna matas uteslutande med småfågel, gärna [[lärkor]] och [[ärlor]].<ref name="Staav"/> Den är mycket snabb och en skicklig flygare.<ref name="FG"/>

[[Fil:Boomvalk-4961638.webm|miniatyr|Video med lärkfalkar, först en som flyger bärandes ett byte, och sedan en som cirklar.]]


== Status och hot ==
== Status och hot ==
Lärkfalken har ett mycket stort häckningsområde och den globala populationen är stor. Den europeiska populationen uppskattas till 92&nbsp;100–147&nbsp;000 par, vilket innebär 184&nbsp;000–295&nbsp;000 adulta individer.<ref name="IUCN"/> Eftersom Europa utgör cirka 30% av det globala häckningsomrpdet uppskattas den globala populationen uppgå till 613&nbsp;000–983&nbsp;000 adulta individer. Dessa siffror är osäkra varför [[IUCN]] väljer att uppskatta den globala populationen till 500&nbsp;000–999&nbsp;999 adulta individer.<ref name="IUCN"/> Den globala trenden är minskande, men den europeiska bedöms som stabil. Alla dessa faktorer sammanräknat gör att [[IUCN]] inte bedömer arten som hotad utan kategoriserar den som [[livskraftig]] (LC).<ref name="IUCN"/>
Lärkfalken har ett mycket stort häckningsområde och den globala populationen är stor. Den europeiska populationen uppskattas till 140&nbsp;000–219&nbsp;000 par, vilket innebär 284&nbsp;000–437&nbsp;000 adulta individer.<ref name="IUCN"/> Eftersom Europa utgör cirka 30&nbsp;% av det globala häckningsomrpdet uppskattas den globala populationen uppgå till 933&nbsp;000–1&nbsp;457&nbsp;000 adulta individer. Dessa siffror är osäkra varför [[IUCN]] väljer att uppskatta den globala populationen till mellan 900&nbsp;000 och 1,5 miljoner adulta individer.<ref name="IUCN"/> Den globala trenden är minskande till följd av habitatförlust,<ref>del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.</ref> baserat på lokala minskningar. Exempelvis i [[Nordafrika]] tros beståndet minska på grund av dokumenterad degradering av öppna skogsmiljöer och sentida uppskattningar.<ref>Garrido, J. R., Numa, C., Barrios, V. et al. In prep. The conservation status and distribution of the breeding birds of prey in Northern Africa. The IUCN Red List of Threatened Species - Regional Assessment.</ref> I Europa uppskattas dock populationen vara stabil. Alla dessa faktorer sammanräknat gör att [[IUCN]] inte bedömer arten som hotad utan kategoriserar den som [[livskraftig]] (LC).<ref name="IUCN"/>

Hoten mot arten utgörs främst av habitatförstörelse, jakt och störningar från människan under häckningstid.<ref name=Sergio/> I Ukraina tros avverkning av gammelskog lika bakom lokala minskningar,<ref>Orta, J. and Kirwan, G.M. 2015. Eurasian Hobby (Falco subbuteo). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. and de Juana, E. (eds), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.</ref> medan jordbrukets intensifiering minskat tillgången på bohål och föda.<ref name=Sergio>Sergio, F., Bijlsma, R. G., Bogliani, G. and Willie, I. 2001. Falco subbuteo Hobby. BWP Update 3(3): 133-156.</ref> Under flyttningen skjuts mellan 500 och 600 individer varje år bara på Malta.<ref name=Sergio/> Lärkfalken är också mycket sårbar för utbyggnad av vindkraften.<ref>STRIX. 2012. Developing and testing the methodology for assessing and mapping the sensitivity of migratory birds to wind energy development. BirdLife International, Cambridge.</ref> I vissa länder har växande bestånd av [[duvhök]] lett till högre predation av både lärkfalk och kråkfåglar, vilket lett till direkt dödlighet och minskad tillgång på häckplatser.<ref name=Sergio/>

=== Status i Sverige ===
I Sverige anses populationen vara [[livskraftig]]. Beståndet ökar i antal och uppskattas till mellan 3&nbsp;400 och 6&nbsp;000 reproduktiva individer<ref name=artfakta>[https://artfakta.se/artbestamning/taxon/falco-subbuteo-102943 Artfakta om lärkfalk], ArtDatabanken.</ref> eller 3&nbsp;500 par<ref>Wirdheim, A & Green, M. 2022. [https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/01/Sverigesfaglar_2021.pdf Sveriges fåglar 2022. Hur går det för Sveriges fåglar med särskilt fokus på läget i fjällvärlden?] Rapport från [[BirdLife Sverige]] och Svensk fågeltaxering, hämtad 2023-02-20</ref>.

== Taxonomi och namn ==
[[Carl von Linné]] beskrev arten 1758 som ''Falco Subbuteo'' i tionde upplagan av ''[[Systema naturae]]''.


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 66: Rad 92:
== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
* [http://www.dofbasen.dk/ART/art.php?art=03100 Dansk ornitologisk forening]
* [http://www.dofbasen.dk/ART/art.php?art=03100 Dansk ornitologisk forening]
{{Wiktionary}}
* {{Wiktionary}}
* {{Svalanrapporter|102943}}
* {{Svalanrapporter|102943}}
* {{wikispecies|Falco subbuteo|lärkfalk}}
* {{commonscat|Falco subbuteo|lärkfalk}}
* [https://www.xeno-canto.org/species/Falco-subbuteo Läten på xeno-canto.org]
* [https://www.flickr.com/search/?text=falco%20subbuteo Fler bilder på Flickr]


{{taxonbar}}
{{taxonbar}}

Nuvarande version från 2 december 2024 kl. 09.28

Lärkfalk
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Livskraftig[2]
Status i Finland: Livskraftig[3]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningFalkfåglar
Falconiformes
FamiljFalkfåglar
Falconidae
UnderfamiljEgentliga falkar
Falconinae
SläkteFalco
ArtLärkfalk
F. subbuteo
Vetenskapligt namn
§ Falco subbuteo
AuktorLinné, 1758
Utbredning

Lärkfalk (Falco subbuteo) är en medelstor falk som häckar över stora delar av Palearktis. Den är en snabb och skicklig flygare som lever av stora insekter och småfåglar som den fångar i luften. För sitt födosök är den beroende av vatten varför den ofta uppträder vid sjöar, myrar eller vid kusten. Den placerar ofta sitt bo i ett övergivet kråkbo, gärna i en hög tall. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Lärkfalken är 29–35 cm lång och har ett vingspann på 70–84 cm.[4] Den är ungefär stor som en tornfalk men med längre spetsigare vingar och kortare stjärt.[5] Översidan är mörkt skiffergrå och den har röda "byxor" och undergump. Den mörka ansiktsmasken är kraftfull, med tydlig men kort falkmustasch. Lärkfalken har gul vaxhud och gula fötter. Undersidan är ljus med distinkta strimmor eller fläckar.[4]

Adult i flykten.

Juvenilen är mörkbrun på ovansidan med ljusa bräm, har krämfärgad undersida med tydliga mörka streck.[5] I flykten kan den på håll påminna om en seglare.[5]

Juvenil i flykten.

Läten

[redigera | redigera wikitext]

Lärkfalkens vanligaste läte är ett ihållande "kju-kju-kju-kju...", likt göktytans sång men inte lika gnälligt i tonen. Andra läten är vassa "ki-tjick" i flykten och enstaviga "kitt". Tigglätet är ett utdraget "pii-eh" likt stenfalkens motsvarande läte.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Lärkfalken är en flyttfågel som häckar i stora delar av Palearktiska regionen, från Atlantkusten till Kamtjatka. Den övervintrar så långt som till södra Afrika, södra Eurasien och Stora Sundaöarna.[6]

Den delas ofta upp i två till tre underarter med följande utbredning:[6][7]

Förekomst i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är lärkfalken ovanlig men vida spridd, förekommande som häckfågel över hela landet utom på västkusten och i det inre av Norrland. Det svenska beståndet flyttar vintertid till Afrika.

Släktskap

[redigera | redigera wikitext]

Enligt genetiska studier från 2015 är lärkfalken systerart till afrikansk lärkfalk (Falco cuvierii).[9] De två står vidare närmast sotfalken (F. concolor) och dessa utgör systergrupp till eleonorafalken (F. eleonorae). Australisk lärkfalk (F. longipennis) och orientlärkfalk (F. severus) är trots namnen mer avlägset släkt.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Lärkfalken föredrar öppna marker som ändå inte är helt utan träd. Den häckar i flera olika biotoper som jordbrukslandskap med insprängda sjöar, gles tallskog med myrar och älvar, och bergsskogar.[4] Lärkfalken är beroende av vattenytor för sitt födosök varför den ofta uppträder vid sjöar, myrar och kuster.[5] Den häckar gärna i kråkfåglars övergivna bon och föredrar boplatser i höga tallar med öppna ytor runt omkring.[10] Honan lägger två till fyra ägg i juni, vilka huvudsakligen ruvas av henne i cirka fyra veckor.[10] Äggen har bruna fläckar på gul bakgrund. Ungarna blir flygfärdiga på en månad, men matas av huvudsakligen honan ytterligare en tid.[10]

Lärkfalkens ägg.

Lärkfalken lever mestadels av flygande större insekter och småfågel upp till starstorlek. Den fångar även svalor, tornseglare och fladdermöss.[5] Bytena slås i flykten och fångade insekter förtärs också ofta i flykten. Viktigaste insektsfödan utgörs av trollsländor. Ungarna matas uteslutande med småfågel, gärna lärkor och ärlor.[5] Den är mycket snabb och en skicklig flygare.[4]

Video med lärkfalkar, först en som flyger bärandes ett byte, och sedan en som cirklar.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Lärkfalken har ett mycket stort häckningsområde och den globala populationen är stor. Den europeiska populationen uppskattas till 140 000–219 000 par, vilket innebär 284 000–437 000 adulta individer.[1] Eftersom Europa utgör cirka 30 % av det globala häckningsomrpdet uppskattas den globala populationen uppgå till 933 000–1 457 000 adulta individer. Dessa siffror är osäkra varför IUCN väljer att uppskatta den globala populationen till mellan 900 000 och 1,5 miljoner adulta individer.[1] Den globala trenden är minskande till följd av habitatförlust,[11] baserat på lokala minskningar. Exempelvis i Nordafrika tros beståndet minska på grund av dokumenterad degradering av öppna skogsmiljöer och sentida uppskattningar.[12] I Europa uppskattas dock populationen vara stabil. Alla dessa faktorer sammanräknat gör att IUCN inte bedömer arten som hotad utan kategoriserar den som livskraftig (LC).[1]

Hoten mot arten utgörs främst av habitatförstörelse, jakt och störningar från människan under häckningstid.[13] I Ukraina tros avverkning av gammelskog lika bakom lokala minskningar,[14] medan jordbrukets intensifiering minskat tillgången på bohål och föda.[13] Under flyttningen skjuts mellan 500 och 600 individer varje år bara på Malta.[13] Lärkfalken är också mycket sårbar för utbyggnad av vindkraften.[15] I vissa länder har växande bestånd av duvhök lett till högre predation av både lärkfalk och kråkfåglar, vilket lett till direkt dödlighet och minskad tillgång på häckplatser.[13]

Status i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige anses populationen vara livskraftig. Beståndet ökar i antal och uppskattas till mellan 3 400 och 6 000 reproduktiva individer[2] eller 3 500 par[16].

Taxonomi och namn

[redigera | redigera wikitext]

Carl von Linné beskrev arten 1758 som Falco Subbuteo i tionde upplagan av Systema naturae.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2013 Falco subbuteo Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [a b] Artfakta om lärkfalk, ArtDatabanken.
  3. ^ Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning av lärkfalk – Falco subbuteo” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. http://tun.fi/MX.26811. Läst 22 mars 2022. 
  4. ^ [a b c d e] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 118-119. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b c d e f] Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 136-137. ISBN 91-1-913142-9 
  6. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  7. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.2.
  8. ^ Sverigelistan med underarter, BirdLife Sverige, läst 2024-02-18
  9. ^ Fuchs J, JA Johnson & DP Mindell. 2015. Rapid diversification of falcons (Aves: Falconidae) due to expansion of open habitats in the Late Miocene. Molecular Phylogenetics and Evolution 82: 166–182.
  10. ^ [a b c] Wahlberg, Tage (1993). Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige (första upplagan). Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 118. 91-29-61772-3 
  11. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  12. ^ Garrido, J. R., Numa, C., Barrios, V. et al. In prep. The conservation status and distribution of the breeding birds of prey in Northern Africa. The IUCN Red List of Threatened Species - Regional Assessment.
  13. ^ [a b c d] Sergio, F., Bijlsma, R. G., Bogliani, G. and Willie, I. 2001. Falco subbuteo Hobby. BWP Update 3(3): 133-156.
  14. ^ Orta, J. and Kirwan, G.M. 2015. Eurasian Hobby (Falco subbuteo). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. and de Juana, E. (eds), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.
  15. ^ STRIX. 2012. Developing and testing the methodology for assessing and mapping the sensitivity of migratory birds to wind energy development. BirdLife International, Cambridge.
  16. ^ Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2022. Hur går det för Sveriges fåglar med särskilt fokus på läget i fjällvärlden? Rapport från BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2023-02-20

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Katalogdata
​​​ • BioLib: 8547​ • Dyntaxa: 102943​ • EoL: 45510793​ • GBIF: 2481035​​​ • Inaturalist: 4643​ • ITIS: 175654​ • IUCN: 22696460​ • NCBI: 344233​ • Fossilworks: 369307​ • WoRMS: 558553​​​​​​​​​​​ • ZooBank: 07B0E751-31F9-499E-A221-AB5E7B9DB26F​​​​ • Fauna Europaea: 96742​​​​ • Avibase: E91E287A2946B0C9​​ • Species+: 3900​ • Xeno-canto: Falco-subbuteo​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lärkfalk&oldid=56379855”