Hoppa till innehållet

Fredrik IV av Danmark: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
m Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(25 mellanliggande sidversioner av 19 användare visas inte)
Rad 7: Rad 7:
| regeringstid = 25 augusti 1699–12 oktober 1730<br />({{Ålder i år och dagar|1699|8|25|1730|10|12}})
| regeringstid = 25 augusti 1699–12 oktober 1730<br />({{Ålder i år och dagar|1699|8|25|1730|10|12}})
| efterträdare = [[Kristian VI av Danmark|Kristian VI]]
| efterträdare = [[Kristian VI av Danmark|Kristian VI]]
| kröning = Välsignelse: 1700 i [[Frederiksborgs slottskyrka]] i [[Hillerød]]<ref group="not">Under det danska enväldets tid (1660–1848) blev regenterna inte krönta, utan välsignade ({{Lang-da|salvede}}) av kyrkan, eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden.</ref>
| kröning = [[Smörjelse]]: 1700 i [[Frederiksborgs slottskyrka]] i [[Hillerød]]{{efn|Under det danska [[envälde]]ts tid (1660–1848) blev regenterna formellt inte [[kröning|krönta]], utan bara [[Smörjelse|smorda]] ({{Lang-da|salvede}}) av [[kyrkan]], eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden. I dagligt tal kallades dock denna ceremonin också då för [[kröning]].<ref>{{Bokref|efternamn=Monrad Møller |förnamn=Anders |titel=Enevældens kroninger. Syv salvinger - ceremoniellet, teksterne og musikken |år=2012 |utgivningsort=Köpenhamn |utgivare=Forlaget Falcon |isbn=978-87-88802-29-0 |sid=7-8 |språk=da }}</ref>}}
| valspråk = Herren varde min räddare ({{Lang-la|Dominus mihi adiutor}})
| valspråk = Herren varde min räddare ({{Lang-la|Dominus mihi adiutor}})
| succession2 = [[Lista över Norges regenter|Kung av Norge]]
| succession2 = [[Lista över Norges regenter|Kung av Norge]]
Rad 21: Rad 21:
| födelseplats = [[Christiansborgs slott]] i Köpenhamn
| födelseplats = [[Christiansborgs slott]] i Köpenhamn
| dödsdatum = 12 oktober 1730<br />({{Ålder i år och dagar|1671|10|11|1730|10|12}})
| dödsdatum = 12 oktober 1730<br />({{Ålder i år och dagar|1671|10|11|1730|10|12}})
| dödsplats = Slottet i Odense på Fyn
| dödsplats = [[Odense slott]][[Fyn]]
| begravddatum =
| begravddatum =
| begravningsplats = [[Roskilde domkyrka]]
| begravningsplats = [[Roskilde domkyrka]]
}}
}}


'''Fredrik IV''', född [[11 oktober]] [[1671]] i [[Köpenhamn]], död [[12 oktober]] [[1730]] i [[Odense]], var [[Lista över Danmarks regenter|kung]] av [[Danmark]] och [[Norge]] [[1699]]-[[1730]]. Han var son till [[Kristian V av Danmark|Kristian V]] och dennes [[gemål]] [[Charlotta Amalia av Hessen-Kassel]] samt [[kusin]] till [[Karl XII|Karl XII av Sverige]] och dennes syster [[Ulrika Eleonora]].
'''Fredrik IV''' ({{lang-da|Frederik 4.}}), född [[11 oktober]] [[1671]] i [[Köpenhamn]], död [[12 oktober]] [[1730]] i [[Odense]], var [[kung av Danmark]] och [[Danmark-Norge|Norge]] från 1699 till sin död 1730.


== Biografi ==
== Biografi ==

=== Kronprinstiden ===
=== Kronprinstiden ===
Han var son till [[Kristian V av Danmark|Kristian V]] och dennes [[gemål]] [[Charlotta Amalia av Hessen-Kassel]] samt [[kusin]] till [[Karl XII|Karl XII av Sverige]] och dennes systrar Hedvig Sofia respektive [[Ulrika Eleonora]].

Fredrik IV var [[kronprins]] från födseln. Hans uppfostran försummades. Några gedigna kunskaper förvärvade han inte. Han saknade i det stora hela intresse för utbildning, även om han senare som kung visade stort intresse för utbyggnaden av folkundervisningen. Den nödtvungna overksamheten som tronföljare utövade ett skadligt inflytande på Fredrik, som använde större delen av sin tid till [[Nöje|nöjen]], [[Fest|festande]] och kärleksäventyr, något som senare kom att hindra hans [[Politik|politiska]] agerande även som kung.<ref name="SU">''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>
Fredrik IV var [[kronprins]] från födseln. Hans uppfostran försummades. Några gedigna kunskaper förvärvade han inte. Han saknade i det stora hela intresse för utbildning, även om han senare som kung visade stort intresse för utbyggnaden av folkundervisningen. Den nödtvungna overksamheten som tronföljare utövade ett skadligt inflytande på Fredrik, som använde större delen av sin tid till [[Nöje|nöjen]], [[Fest|festande]] och kärleksäventyr, något som senare kom att hindra hans [[Politik|politiska]] agerande även som kung.<ref name="SU">''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>


Rad 36: Rad 37:


=== Äktenskap ===
=== Äktenskap ===
Fredrik fick välja en framtida hustru bland ett antal furstliga döttrar i norra [[Tyskland]]. Han besökte [[1695]] [[Hov (uppvaktning)|hovet]] i [[Güstrow]], men hans tid där blev kortvarig, då han fick reda på att hans yngre bror Christian var illa sjuk, och Fredrik ville då vara sin bror till hands. Faktum var att Christian redan hade avlidit och Fredrik återvände snart till Güstrow, där han blev tvungen att äkta den äldsta av de då ännu ogifta prinsessorna. Han blev [[5 december]] gift med [[Louise av Mecklenburg-Güstrow]] på [[Köpenhamns slott (1370-1731)|Köpenhamns slott]].
Fredrik fick välja en framtida hustru bland ett antal furstliga döttrar i norra [[Tyskland]]. Han besökte [[1695]] [[Hov (uppvaktning)|hovet]] i [[Güstrow]], men hans tid där blev kortvarig, då han fick reda på att hans yngre bror Christian var illa sjuk. Faktum var att Christian redan hade avlidit och Fredrik återvände snart till Güstrow, där han blev tvungen att äkta den äldsta av de då ännu ogifta prinsessorna. Han gifte sig [[5 december]] 1695 med [[Louise av Mecklenburg-Güstrow]] på [[Christiansborgs slott#Historik|Köpenhamns slott]].


Fredrik hade ett stort antal [[Mätress|mätresser]], bland andra [[Charlotte Helene von Schindel]]. Han begick dessutom [[bigami]] två gånger, först med [[Elisabeth Helene von Vieregg]], som han gifte sig med [[1703]]. Hon dog i barnsäng året därpå. Andra gången med [[Anna Sophie Reventlow]], [[1712]], som han fick flera barn med och [[1721]], efter Louises död, även lät upphöja till drottning, trots kungafamiljens motstånd.<ref name="SU" />
Fredrik hade ett stort antal [[Mätress|mätresser]], bland andra [[Charlotte Helene von Schindel]]. Han begick dessutom [[bigami]] två gånger, först med [[Elisabeth Helene von Vieregg]], som han gifte sig med [[1703]] men som dog i barnsäng året därpå. Hans andra mätress var [[Anna Sophie Reventlow]], som han gifte sig med [[1712]] fastän han redan var gift och som han fick flera barn med. År [[1721]], efter drottning Louises död, lät han upphöja Reventlow till drottning trots kungafamiljens motstånd.<ref name="SU" />


=== Regent ===
=== Regent ===
Rad 48: Rad 49:


== Barn ==
== Barn ==
[[Fil:Frederick IV by Le Coffre.jpg|miniatyr|vänster|Fredrik IV, porträtterad av [[Benoît le Coffre]].]]
'''Med Louise av Mecklenburg-Güstrow:'''
'''Med Louise av Mecklenburg-Güstrow:'''
# Christian (1697–1698) <ref>{{tidningsref|tidning=Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender|rubrik=Helsingör den 3 October|datum=1698-10-10|sid=8|url=https://tidningar.kb.se/2979645/1698-10-10/edition/145134/part/1/page/8/}}</ref>
# Christian (1697-1698)
# [[Kristian VI av Danmark|Kristian VI]] (1699-1746), kung av Danmark och Norge 1730-1746, gift med [[Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach]][[File:Frederick IV by Le Coffre.jpg|thumb|Fredrik IV, porträtterad av [[Benoît le Coffre]].]]
# [[Kristian VI av Danmark|Kristian VI]] (1699–1746),<ref>{{tidningsref|tidning=Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender|rubrik=Copenhagen den 30 Novemb.|datum=1699-12-11|sid=8}}</ref> kung av Danmark och Norge 1730–1746, gift med [[Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach]]
# Frederik Karl (1701-1702)
# Frederik Karl (1701–1702)
# Georg (1703-1704)
# Georg (1703–1704)
# [[Charlotte Amalie av Danmark|Charlotte Amalie]] (1706-1782)
# [[Charlotte Amalie av Danmark|Charlotte Amalie]] (1706–1782)
'''Med Elisabeth Helene von Vieregg:'''
'''Med Elisabeth Helene von Vieregg:'''
# Frederik Gyldenløve (1704-1705)
# Frederik Gyldenløve (1704–1705)
'''Med Charlotte Helene von Schindel:'''
'''Med Charlotte Helene von Schindel:'''
# Dotter med okänt namn (1710-1711)
# Dotter med okänt namn (1710–1711)
'''Med Anna Sophie Reventlow:'''
'''Med Anna Sophie Reventlow:'''
# Frederica Sofia
# Frederica Sofia
# Frederica Conradine
# Frederica Conradine
# Dödfött barn
# Dödfött barn
# Christiane Amalie (1723-1724)
# Christiane Amalie (1723–1724)
# Frederik Christian (1726-1727)
# Frederik Christian (1726–1727)
# Karl (1728-1729)
# Karl (1728–1729)


== Anfäder ==
== Anfäder ==
{{Anfäder
{{Anfäder|far = [[Kristian V av Danmark]]|farfar = [[Fredrik III av Danmark]]|farfarsfar = [[Kristian IV av Danmark]]|farfarsmor = [[Anna Katarina av Brandenburg]]|farmor = [[Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg]]|farmorsfar = [[Georg av Braunschweig-Lüneburg]]|farmorsmor = [[Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt]]|mor = [[Charlotta Amalia av Hessen-Kassel]]|morfar = [[Wilhelm VI av Hessen-Kassel]]|morfarsfar = [[Wilhelm V av Hessen-Kassel]]|morfarsmor = [[Amalie Elisabeth av Hanau-Münzenberg]]|mormor = [[Hedvig Sofia av Brandenburg]]|mormorsfar = [[Georg Vilhelm av Brandenburg]]|mormorsmor = [[Elisabeth Charlotta av Pfalz]]|namn = '''Fredrik IV'''}}
|namn=1. '''Kung Fredrik IV'''
|far=2. [[Kristian V av Danmark|Kung Kristian V]]
|farfar=4. [[Fredrik III av Danmark|Kung Fredrik III]]
|farfarsfar=8. [[Kristian IV av Danmark|Kung Kristian IV]]
|farfarsmor=9. [[Anna Katarina av Brandenburg]]
|farmor=5. [[Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg]]
|farmorsfar=10. [[Georg av Braunschweig-Lüneburg|Hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg]]
|farmorsmor=11. [[Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt]]
|mor=3. [[Charlotta Amalia av Hessen-Kassel]]
|morfar=6. [[Wilhelm VI av Hessen-Kassel|Lantgreve Wilhelm VI av Hessen-Kassel]]
|morfarsfar=12. [[Wilhelm V av Hessen-Kassel|Lantgreve Wilhelm V av Hessen-Kassel]]
|morfarsmor=13. [[Amalie Elisabeth av Hanau-Münzenberg]]
|mormor=7. [[Hedvig Sofia av Brandenburg]]
|mormorsfar=14. [[Georg Vilhelm av Brandenburg|Kurfurst Georg Vilhelm av Brandenburg]]
|mormorsmor=15. [[Elisabeth Charlotta av Pfalz]]
}}


== Noter ==
== Noter ==
[[Fil:RoskildeDomkirke-Hoejkoret.jpg|miniatyr|höger|Fredrik IV:s sarkofag (till höger) i [[Roskilde domkyrka]].]]
<references group="not" />
<references group="not" />


Rad 76: Rad 95:


==Externa länkar==
==Externa länkar==
* {{commonscat WD}}
*{{wikisource|Christian Heinrich Heineken|Christian Heinrich Heinekens audiens 1724}}
* {{wikisource|Konung Fredriks smörjelseakt|smörjelseakten 1700}}

* {{wikisource|Christian Heinrich Heineken|Christian Heinrich Heinekens audiens 1724}}


{{Danmarks regenter}}
{{Danmarks regenter}}
Rad 89: Rad 109:
[[Kategori:Personer i stora nordiska kriget]]
[[Kategori:Personer i stora nordiska kriget]]
[[Kategori:Personer i Danmark under 1600-talet]]
[[Kategori:Personer i Danmark under 1600-talet]]
[[Kategori:Personer i Danmark under 1700-talet]]
[[Kategori:Danska politiker under 1700-talet]]
[[Kategori:Födda 1671]]
[[Kategori:Födda 1671]]
[[Kategori:Avlidna 1730]]
[[Kategori:Avlidna 1730]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Deltagare i slaget vid Gadebusch]]
[[Kategori:Mottagare av Elefantorden]]

Nuvarande version från 5 september 2024 kl. 17.08

Fredrik IV
Samtida porträtt av kung Fredrik
Regeringstid 25 augusti 1699–12 oktober 1730
(31 år och 48 dagar)
Kröning Smörjelse: 1700 i Frederiksborgs slottskyrka i Hillerød[a]
Företrädare Kristian V
Efterträdare Kristian VI
Valspråk Herren varde min räddare (latin: Dominus mihi adiutor)
Regeringstid 25 augusti 1699–12 oktober 1730
(31 år och 48 dagar)
Företrädare Kristian V
Efterträdare Kristian VI
Gemåler Louise av Mecklenburg-Güstrow
Elisabeth Helene von Vieregg
Anna Sophie Reventlow
Barn Christian
Kristian VI
Fredrik Karl
Georg
Charlotte Amalie
Frederik Gyldenløve
En dotter med okänt namn
Frederica Sophia
Frederica Conradine
Dödfött barn
Christiane Amalie
Frederik Christian
Karl
Ätt Oldenburgska ätten
Far Kristian V
Mor Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
Född 11 oktober 1671
Christiansborgs slott i Köpenhamn
Död 12 oktober 1730
(59 år och 1 dag)
Odense slottFyn
Begravd Roskilde domkyrka


Fredrik IV (danska: Frederik 4.), född 11 oktober 1671 i Köpenhamn, död 12 oktober 1730 i Odense, var kung av Danmark och Norge från 1699 till sin död 1730.

Kronprinstiden

[redigera | redigera wikitext]

Han var son till Kristian V och dennes gemål Charlotta Amalia av Hessen-Kassel samt kusin till Karl XII av Sverige och dennes systrar Hedvig Sofia respektive Ulrika Eleonora.

Fredrik IV var kronprins från födseln. Hans uppfostran försummades. Några gedigna kunskaper förvärvade han inte. Han saknade i det stora hela intresse för utbildning, även om han senare som kung visade stort intresse för utbyggnaden av folkundervisningen. Den nödtvungna overksamheten som tronföljare utövade ett skadligt inflytande på Fredrik, som använde större delen av sin tid till nöjen, festande och kärleksäventyr, något som senare kom att hindra hans politiska agerande även som kung.[2]

Som ung reste han dock runt i Europa och blev på denna resa särskilt intresserad av den italienska arkitekturen, varför han bad sin far om lov att bygga Frederiksbergs slott i Valby, som så småningom blev den danska kungafamiljens sommarresidens.

Fredrik fick välja en framtida hustru bland ett antal furstliga döttrar i norra Tyskland. Han besökte 1695 hovet i Güstrow, men hans tid där blev kortvarig, då han fick reda på att hans yngre bror Christian var illa sjuk. Faktum var att Christian redan hade avlidit och Fredrik återvände snart till Güstrow, där han blev tvungen att äkta den äldsta av de då ännu ogifta prinsessorna. Han gifte sig 5 december 1695 med Louise av Mecklenburg-GüstrowKöpenhamns slott.

Fredrik hade ett stort antal mätresser, bland andra Charlotte Helene von Schindel. Han begick dessutom bigami två gånger, först med Elisabeth Helene von Vieregg, som han gifte sig med 1703 men som dog i barnsäng året därpå. Hans andra mätress var Anna Sophie Reventlow, som han gifte sig med 1712 fastän han redan var gift och som han fick flera barn med. År 1721, efter drottning Louises död, lät han upphöja Reventlow till drottning trots kungafamiljens motstånd.[2]

Vid stora nordiska krigets utbrott 1700 slöt Fredrik IV anfallsförbund med August II av Sachsen-Polen och Peter I av Ryssland mot Sverige och Karl XII. Danmarks mål i kriget var krossa det med Sverige allierade hertigdömet Holstein-Gottorp och dess regent Fredrik IV samt att vinna tillbaka Skåne och en del andra tidigare danska provinser som gått förlorade efter freden i Roskilde 1658. Danmark med Fredrik IV gjorde dock inga större framgångar i kriget utan gick med på fred med Sverige i Traventhal i augusti 1700.

Fredriks stora nöjeslusta fördröjde Danmarks återinträde i kriget efter förlusten vid Poltava av att kungen gjort sig otillgänglig genom en nöjesresa till Italien 1708-1709. Ideliga fester vid hovet hindrade även under vintern 1709-1710 kungen att ägna uppmärksamhet åt trupperna i Skåne. Han anförde de danska trupperna i slaget vid Gadebusch 1712.

Av Fredriks reformer märks främst upphävandet av Vornedskabet och inrättandet av landmilisen. För sin folklighet blev han dock mycket uppskattad av gemene man.[2]

Fredrik IV, porträtterad av Benoît le Coffre.

Med Louise av Mecklenburg-Güstrow:

  1. Christian (1697–1698) [3]
  2. Kristian VI (1699–1746),[4] kung av Danmark och Norge 1730–1746, gift med Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach
  3. Frederik Karl (1701–1702)
  4. Georg (1703–1704)
  5. Charlotte Amalie (1706–1782)

Med Elisabeth Helene von Vieregg:

  1. Frederik Gyldenløve (1704–1705)

Med Charlotte Helene von Schindel:

  1. Dotter med okänt namn (1710–1711)

Med Anna Sophie Reventlow:

  1. Frederica Sofia
  2. Frederica Conradine
  3. Dödfött barn
  4. Christiane Amalie (1723–1724)
  5. Frederik Christian (1726–1727)
  6. Karl (1728–1729)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Kung Kristian IV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Kung Fredrik III
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Anna Katarina av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kung Kristian V
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt
 
 
 
1. Kung Fredrik IV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Lantgreve Wilhelm V av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Lantgreve Wilhelm VI av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Amalie Elisabeth av Hanau-Münzenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Kurfurst Georg Vilhelm av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Hedvig Sofia av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Elisabeth Charlotta av Pfalz
 
 
 


Fredrik IV:s sarkofag (till höger) i Roskilde domkyrka.
  1. ^ Under det danska enväldets tid (1660–1848) blev regenterna formellt inte krönta, utan bara smorda (danska: salvede) av kyrkan, eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden. I dagligt tal kallades dock denna ceremonin också då för kröning.[1]
  1. ^ Monrad Møller, Anders (2012) (på danska). Enevældens kroninger. Syv salvinger - ceremoniellet, teksterne og musikken. Köpenhamn: Forlaget Falcon. sid. 7-8. ISBN 978-87-88802-29-0 
  2. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  3. ^ ”Helsingör den 3 October”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 8. 10 oktober 1698. https://tidningar.kb.se/2979645/1698-10-10/edition/145134/part/1/page/8/. 
  4. ^ ”Copenhagen den 30 Novemb.”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 8. 11 december 1699. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]