Hoppa till innehållet

Tea Party-rörelsen: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m internlänkar "galjonsfigur"
DIEXEL (Diskussion | Bidrag)
 
(48 mellanliggande sidversioner av 30 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:9.12 tea party in DC.jpg|thumb|250px|Tea Party-demonstration i [[Washington DC]].]]
[[Fil:9.12 tea party in DC.jpg|thumb|250px|Tea Party-demonstration i [[Washington DC]].]]


'''Tea Party-rörelsen''' ([[engelska|eng.]] ''Tea Party Movement'') är en [[konservativ]]/[[libertarian]]sk proteströrelse i [[USA]] som uppstod [[2009]], när en serie lokalt och nationellt koordinerade demonstrationer genomfördes. Protesterna gällde främst räddningspaketet till banksektorn ([[Emergency Economic Stabilization Act of 2008]] och [[American Recovery and Reinvestment Act of 2009]]), men har senare även kommit att omfatta president [[Barack Obama]]s sjukvårdsreform som den samlade kongressen antog 2010.<ref>[http://denverteaparty.ning.com/forum/topics/u-s-appeals-court-rules-against-obama-s-health-care-law?xg_source=activity "U.S. Appeals Court Rules Against Obama's Health Care Law"], ''denverteaparty.ning.com'' 2011-08-12, hämtad 2011-08-15</ref><ref>[http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article13450313.ab "Rösten i radion leder nya ultrahögerns revolt"], ''aftonbladet.se'' 2011-08-11, hämtad 2011-08-16</ref>
'''Tea Party-rörelsen''' ([[engelska|eng.]] ''Tea Party movement'') är en [[konservativ]]/[[libertarian]]sk och [[högerpopulism|högerpopulistisk]] proteströrelse inom det [[republikanska partiet]] i [[USA]]. Tea Party-rörelsen uppstod [[2009]], när en serie lokalt och nationellt koordinerade demonstrationer genomfördes. Rörelsen har från början varit finansierad av bland annat tobaksindustrin och andra politiskt aktiva industriintressen.<ref>[http://tobaccocontrol.bmj.com/content/early/2013/02/07/tobaccocontrol-2012-050815.abstract "The tobacco industry and the Tea Party"].</ref>


Protesterna var från början inriktade på bland annat räddningspaketet till banksektorn ([[Emergency Economic Stabilization Act of 2008]] och [[American Recovery and Reinvestment Act of 2009]]), men har senare även kommit att omfatta [[USA:s president|USA:s dåvarande president]] [[Barack Obama]]s sjukvårdsreform [[Patient Protection and Affordable Care Act]] som den samlade [[USA:s kongress|kongressen]] antog 2010.<ref>[http://denverteaparty.ning.com/forum/topics/u-s-appeals-court-rules-against-obama-s-health-care-law?xg_source=activity "U.S. Appeals Court Rules Against Obama's Health Care Law"] {{Wayback|url=http://denverteaparty.ning.com/forum/topics/u-s-appeals-court-rules-against-obama-s-health-care-law?xg_source=activity |date=20120316115622 }}. ''denverteaparty.ning.com''. 2011-08-12. Läst 2011-08-15.</ref><ref>[http://www.aftonbladet.se/ekonomi/article13450313.ab "Rösten i radion leder nya ultrahögerns revolt"]. ''[[Aftonbladet]]''. 2011-08-11. Läst 2011-08-16.</ref>
Proteströrelsen hämtar sitt namn från det så kallade [[Tebjudningen i Boston]], som ägde rum 1773 i [[Boston]], vilket blev en symbol för de amerikanska koloniernas revolt mot den brittiska centralmaktens ökande skatter och pålagor. "Tea" fungerar dessutom som en [[akronym]] för ''taxed enough already'' (ung. "vi är redan beskattade nog").<ref>[http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3423887 Konservativa aktivister formerar sig], ''sr.se'' 2010-02-06</ref>


Proteströrelsen hämtar sitt namn från den så kallade [[Tebjudningen i Boston]], som ägde rum 1773 i [[Boston]], vilket blev en symbol för de amerikanska koloniernas revolt mot den brittiska centralmaktens ökande skatter och pålagor. "Tea" fungerar dessutom som en [[akronym]] för ''taxed enough already'' (ung. "vi är redan beskattade nog").<ref>[http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3423887 "Konservativa aktivister formerar sig"]. ''[[Sveriges Radio]]''. 2010-02-06.</ref>
En av rörelsens främsta [[Galjonsfigur#.C3.96verf.C3.B6rda_betydelser|galjonsfigurer]] är den förra vicepresidentkandidaten och [[Alaska]]-guvernören [[Sarah Palin]].


Tea Party-rörelsen har kritiserats för sin ofta hetsiga och konfliktinriktade [[retorik]],<ref>[http://www.dn.se/nyheter/varlden/hatisk-politisk-retorik-ges-skuld "Hatfylld politisk retorik ges skuld"]. ''[[Dagens Nyheter]]''.<br>http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8384729.ab</ref> till exempel med den karta med kikarsikten inritade över politiska motståndare som [[Sarah Palin]] under en tid hade på sin [[Facebook]]-sida, med uppmaningen att "ladda om och sikta".{{förtydliga|datum=2013-03}}<ref>[http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12466747.ab "Palins 'dödskarta' kvar på facebook"]. ''[[Aftonbladet]]''. 2011-01-09. Läst 2011-08-16.<br>http://www.huffingtonpost.com/2010/03/24/sarah-palins-pac-puts-gun_n_511433.html</ref> Detta plockades snart därefter bort efter mordförsöket på den [[Demokratiska partiet|demokratiska]] kongressledamoten [[Gabrielle Giffords]] 2011. Tea Party-rörelsen i [[USA:s representanthus|representanthuset]] har beskyllts vara ansvariga för den delvisa nedstängningen av den amerikanska staten mellan den 1 och 16 oktober 2013.<ref>{{webbref |url=http://www.huffingtonpost.com/2013/10/10/john-mccain-tea-party_n_4075052.html |titel=John McCain Blames Tea Party For Government Shutdown |hämtdatum=17 oktober 2013 |författare=Ashley Alman |datum=10 oktober 2013 |verk=''[[Huffington Post]]'' |utgivare=}}</ref>
Vid kongressvalet 2010 vann Tea party-rörelsen vissa framgångar, bland annat med en senatorsplats (för republikanerna) genom [[Rand Paul]].<ref>[http://www.svd.se/nyheter/utrikes/forsta-tea-party-senatorn-invald_5612969.svd "Första Tea Party-senatorn inröstad], ''svd.se'' 2010-22-03, hämtad 2010-11-09</ref>


==Ledarskap==
[[Fil:Obama-Nazi comparison - Tea Party protest.jpg|250px|thumb|En demonstrant håller upp ett plakat som likställer president Obamas förslag till sjukvårdsreform med fascism och nazism under en demonstration i [[Washington, D.C.]] 2009.]]
[[Republikanska partiet|Republikanen]] [[Ron Paul]] var en inspiratör till den tidiga Tea Party-rörelsen och har kallats "hjärnan bakom rörelsen", samt rörelsens "gudfader".<ref>{{Webbref |url = http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2010/11/the-tea-party-8217-s-brain/8280/a |titel = The Tea Party’s Brain – Magazine |utgivare = The Atlantic |datum = October 5, 2010}}</ref> Numera saknar han dock en tydlig koppling till rörelsen och hans son, den republikanska [[USA:s senat|senatorn]] [[Rand Paul]], anses istället ha större inflytande.<ref name="randpaul"></ref> En av rörelsens främsta [[Galjonsfigur#Överförda_betydelser|galjonsfigurer]] är även den förra republikanska [[USA:s vicepresident|vicepresidentkandidaten]] (till [[John McCain]] i [[presidentvalet i USA 2008|presidentvalet 2008]]) och [[Alaska]]-[[Guvernörer i USA|guvernören]] [[Sarah Palin]].<ref>Scott Rasmussen and Doug Schoen ''Mad As Hell'' (2010), s. 154</ref> Vid kongressvalet 2010 vann Tea Party-rörelsen vissa framgångar, bland annat med en senatorsplats (för republikanerna) genom [[Rand Paul]].<ref name="randpaul">[http://www.svd.se/nyheter/utrikes/forsta-tea-party-senatorn-invald_5612969.svd "Första Tea Party-senatorn inröstad"]. ''[[Svenska Dagbladet]]''. 2010-22-03. Läst 2010-11-09</ref>


Vid det republikanska partiets provval 2011, inför 2012 års [[primärval|primär-]] och [[presidentvalet i USA 2012|presidentval]], vann kongressledamoten och Tea Party-företrädaren [[Michele Bachmann]] med 29 procent av rösterna.<ref>[http://www.dn.se/nyheter/varlden/teapartydrottningen-i-stark-medvind "Teapartydrottningen i stark medvind"], ''dn.se'' 2011-08-15, hämtad 2011-08-15</ref> [[USA:s president]] [[Donald Trump]] hyllade Tea Party-rörelsen genom sin [[presidentvalet i USA 2016|presidentkampanj 2016]] och hade utbrett stöd från rörelsen såväl under [[primärval]]en som [[presidentval i USA|presidentvalet]].<ref name="auto1">Lee, MJ (29 augusti 2015). [http://www.cnn.com/2015/08/29/politics/donald-trump-tea-party-nashville/ "Donald Trump courts tea party at Nashville straw poll"]. ''[[CNN]]''. Läst 1 december 2016.</ref>
Tea party-rörelsen har kritiserats för sin ofta hetsiga och konfliktinriktade retorik<ref>[http://www.dn.se/nyheter/varlden/hatisk-politisk-retorik-ges-skuld Dagens nyheter: Hatfylld politisk retorik ges skuld]</ref><ref>http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8384729.ab</REF>, till exempel den karta med kikarsikten inritade över motståndare som [[Sarah Palin]] under en tid hade på sin [[facebook]]-sida,<ref>http://www.huffingtonpost.com/2010/03/24/sarah-palins-pac-puts-gun_n_511433.html</ref> med uppmaningen att "ladda om och sikta"<ref>[http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12466747.ab "Palins 'dödskarta' kvar på facebook"] ''aftonbladet.se'' 2011-01-09, hämtad 2011-08-16</ref>, men som plockades bort efter mordförsöket på den demokratiska kongressledamoten [[Gabrielle Giffords]] 2011.


==Referenser==
Vid det republikanska partiets provval 2011, inför 2012 års primär- och presidentval, vann kongressledamoten och Tea Party-företrädaren [[Michele Bachmann]] med 29 procent av rösterna.<ref>[http://www.dn.se/nyheter/varlden/teapartydrottningen-i-stark-medvind "Teapartydrottningen i stark medvind"], ''dn.se'' 2011-08-15, hämtad 2011-08-15</ref>



==Källor==
<references/>
<references/>


{{politikstub-USA}}
{{Konservatism}}
{{Konservatism i USA}}

[[Kategori:Politik i USA]]


[[Kategori:Politiska organisationer i USA]]
[[als:Tea-Party-Bewegung]]
[[Kategori:Republikanska partiet]]
[[ar:حركة الشاي]]
[[Kategori:Högerpopulism]]
[[bg:Чаено парти (движение)]]
[[Kategori:Konservatism i USA]]
[[ca:Tea Party]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]
[[cs:Tea Party (hnutí)]]
[[da:Tea Party-bevægelsen]]
[[de:Tea-Party-Bewegung]]
[[et:Tea Party liikumine]]
[[en:Tea Party movement]]
[[es:Tea Party Movement]]
[[eu:Tea Party (mugimendua)]]
[[fa:جنبش اعتراضی چای]]
[[fr:Tea Party (mouvement politique)]]
[[ko:티파티 운동]]
[[hr:Pokret Tea Party]]
[[id:Gerakan Tea Party]]
[[is:Teboðshreyfingin]]
[[it:Tea Party (movimento)]]
[[he:תנועת מסיבת התה]]
[[hu:Tea Party mozgalom]]
[[nl:Tea Party-beweging]]
[[ja:ティーパーティー運動]]
[[no:Tea Party-bevegelsen]]
[[pl:Tea Party]]
[[pt:Movimento Tea Party]]
[[ru:Движение чаепития]]
[[simple:Tea Party movement]]
[[sr:Покрет чајанка]]
[[sh:Pokret Čajanke]]
[[fi:Teekutsuliike]]
[[ta:தேனீர் கட்சி இயக்கம்]]
[[uk:Рух Чаювання]]
[[zh:茶党运动]]

Nuvarande version från 24 augusti 2024 kl. 13.10

Tea Party-demonstration i Washington DC.

Tea Party-rörelsen (eng. Tea Party movement) är en konservativ/libertariansk och högerpopulistisk proteströrelse inom det republikanska partiet i USA. Tea Party-rörelsen uppstod 2009, när en serie lokalt och nationellt koordinerade demonstrationer genomfördes. Rörelsen har från början varit finansierad av bland annat tobaksindustrin och andra politiskt aktiva industriintressen.[1]

Protesterna var från början inriktade på bland annat räddningspaketet till banksektorn (Emergency Economic Stabilization Act of 2008 och American Recovery and Reinvestment Act of 2009), men har senare även kommit att omfatta USA:s dåvarande president Barack Obamas sjukvårdsreform Patient Protection and Affordable Care Act som den samlade kongressen antog 2010.[2][3]

Proteströrelsen hämtar sitt namn från den så kallade Tebjudningen i Boston, som ägde rum 1773 i Boston, vilket blev en symbol för de amerikanska koloniernas revolt mot den brittiska centralmaktens ökande skatter och pålagor. "Tea" fungerar dessutom som en akronym för taxed enough already (ung. "vi är redan beskattade nog").[4]

Tea Party-rörelsen har kritiserats för sin ofta hetsiga och konfliktinriktade retorik,[5] till exempel med den karta med kikarsikten inritade över politiska motståndare som Sarah Palin under en tid hade på sin Facebook-sida, med uppmaningen att "ladda om och sikta".[förtydliga][6] Detta plockades snart därefter bort efter mordförsöket på den demokratiska kongressledamoten Gabrielle Giffords 2011. Tea Party-rörelsen i representanthuset har beskyllts vara ansvariga för den delvisa nedstängningen av den amerikanska staten mellan den 1 och 16 oktober 2013.[7]

Republikanen Ron Paul var en inspiratör till den tidiga Tea Party-rörelsen och har kallats "hjärnan bakom rörelsen", samt rörelsens "gudfader".[8] Numera saknar han dock en tydlig koppling till rörelsen och hans son, den republikanska senatorn Rand Paul, anses istället ha större inflytande.[9] En av rörelsens främsta galjonsfigurer är även den förra republikanska vicepresidentkandidaten (till John McCain i presidentvalet 2008) och Alaska-guvernören Sarah Palin.[10] Vid kongressvalet 2010 vann Tea Party-rörelsen vissa framgångar, bland annat med en senatorsplats (för republikanerna) genom Rand Paul.[9]

Vid det republikanska partiets provval 2011, inför 2012 års primär- och presidentval, vann kongressledamoten och Tea Party-företrädaren Michele Bachmann med 29 procent av rösterna.[11] USA:s president Donald Trump hyllade Tea Party-rörelsen genom sin presidentkampanj 2016 och hade utbrett stöd från rörelsen såväl under primärvalen som presidentvalet.[12]