Hoppa till innehållet

Sidensvans: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
mIngen redigeringssammanfattning
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 895 888 redigeringar
m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(22 mellanliggande sidversioner av 14 användare visas inte)
Rad 6: Rad 6:
| image_caption = Hane
| image_caption = Hane
| image_width = 240px
| image_width = 240px
| range_map =
| range_map = Bombycillagarrulusmap2.png
| range_map_caption = Gult – häckningsutbredning <br />Blå – vinterutbredning <br />Grönt – Utbredning året runt
| range_map_caption =
| image2 =
| image2 =
| image2_caption =
| image2_caption =
Rad 39: Rad 39:
== Utseende och läte ==
== Utseende och läte ==
[[Fil:Cedar Wax Wing.jpg|thumb|vänster|[[Adult]] hane. Notera de gula och vita partierna på vingspetsarna.]]
[[Fil:Cedar Wax Wing.jpg|thumb|vänster|[[Adult]] hane. Notera de gula och vita partierna på vingspetsarna.]]
[[File:Bombycilla garrulus - Bohemian Waxwing XC132884.ogg|thumb|left|Sidensvansens läte.]]
Sidensvansen är stor som en [[stare]] men upplevs större då den har en kompakt kropp med tjock hals och stort huvud. Den är 18-21 centimeter lång,<ref name="Fågelguiden"/> har ett vingspann på 32-36 centimeter och väger ca 60 gram.{{källa behövs|datum=2011-10-28}} Sidensvansen är rödgrå, med svart strupe, ett svart band genom vardera ögat och gul stjärtspets. Fjäderbeklädnaden, som är mjuk och fin, bildar på huvudet en mycket lång tofs. Sidensvansen har en kort, vid roten nedtryckt, näbb. Vingarna är långa och spetsiga. [[fågeltopografi|Tarsens]] framsida har tydligt åtskilda sköldar. Vingarnas armpennor, ibland också stjärtpennorna, har lackröda pergamentartade bihang.<ref name="Fågelguiden"/>
Sidensvansen är stor som en [[stare]] men upplevs större då den har en kompakt kropp med tjock hals och stort huvud. Den är 18–21 centimeter lång,<ref name="Fågelguiden"/> har ett vingspann på 32–36 centimeter och väger cirka 60 gram.{{källa behövs|datum=2011-10-28}} Sidensvansen är rödgrå, med svart strupe, ett svart band genom vardera ögat och gul stjärtspets. Fjäderbeklädnaden, som är mjuk och fin, bildar på huvudet en mycket lång tofs. Sidensvansen har en kort, vid roten nedtryckt, näbb. Vingarna är långa och spetsiga. [[fågeltopografi|Tarsens]] framsida har tydligt åtskilda sköldar. Vingarnas armpennor, ibland också stjärtpennorna, har lackröda pergamentartade bihang.<ref name="Fågelguiden"/>


Den har ett mycket karaktäristiskt läte som ofta hörs från överflygande flockar. Lätet beskrivs som ett plingande av silverklockor.<ref name="Fågelguiden">{{bokref| efternamn = Svensson| förnamn = Lars| medförfattare = Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström| titel = Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält | upplaga = andra upplagan | år = 2009| utgivare = Bonnier Fakta | utgivningsort = Stockholm| isbn = 978-91-7424-039-9 | sid = 272-273}}</ref>
Den har ett mycket karaktäristiskt läte som ofta hörs från överflygande flockar. Lätet beskrivs som ett plingande av silverklockor.<ref name="Fågelguiden">{{bokref| efternamn = Svensson| förnamn = Lars| medförfattare = Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström| titel = Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält | upplaga = andra upplagan | år = 2009| utgivare = Bonnier Fakta | utgivningsort = Stockholm| isbn = 978-91-7424-039-9 | sid = 272-273}}</ref>
Rad 45: Rad 46:
== Utbredning och systematik ==
== Utbredning och systematik ==
===Taxonomi===
===Taxonomi===
Sidensvansen beskrevs [[taxonomi]]skt första gången av [[Carl von Linné]] 1758 i tionde upplagan av hans ''[[Systema Naturae]]''. Han beskrev den som ''Lanius Garrulus'' och placerade den därmed i samma släkte som [[törnskata]]n.<ref>{{bokref|namn=Carl von Linné |titel=Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata. |utgivare=Holmiae. (Laurentii Salvii). |år=1758 |url=http://dz1.gdz-cms.de/index.php?id=img&no_cache=1&IDDOC=265100 |sid= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150319115418/http://dz1.gdz-cms.de/index.php?id=img&no_cache=1&IDDOC=265100 |arkivdatum=2015-03-19 }}</ref> Dess nuvarande släkte ''[[Bombycilla]]'' beskrevs 1808 av [[Louis Jean Pierre Vieillot]].<ref name=Larsson/>
Sidensvansen beskrevs [[taxonomi]]skt första gången av [[Carl von Linné]] 1758 i tionde upplagan av hans ''[[Systema Naturae]]''. Han beskrev den som ''Lanius Garrulus'' och placerade den därmed i samma släkte som [[törnskata]]n.<ref>{{bokref |namn=Carl von Linné |titel=Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata. |utgivare=Holmiae. (Laurentii Salvii). |år=1758 |url=http://dz1.gdz-cms.de/index.php?id=img&no_cache=1&IDDOC=265100 |sid= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150319115418/http://dz1.gdz-cms.de/index.php?id=img&no_cache=1&IDDOC=265100 |arkivdatum=2015-03-19 |hämtdatum=2012-06-05 }} {{Wayback|url=http://dz1.gdz-cms.de/index.php?id=img&no_cache=1&IDDOC=265100 |date=20150319115418 }}</ref> Dess nuvarande släkte ''[[Bombycilla]]'' beskrevs 1808 av [[Louis Jean Pierre Vieillot]].<ref name=Larsson/>


Det [[vetenskapligt namn|vetenskapliga släktnamn]]et ''Bombycilla'' härstammar från [[latin]]ets ''Bombyx'', som betyder "[[silke]]" eller "silkeslen", och ''cilla'', vilket är [[Latin#Nylatin|nylatin]] för "stjärt". Detta är en direktöversättning av svenskans ''sidensvans'' och refererar till fågelns silkeslena fjäderdräkt. Dess [[artepitet]], ''garrulus'', betyder "pratsam" och refererar till dess utseendemässiga likheter med [[nötskrika]] (''Glandularius garrulus'').<ref name=Holloway>{{Bokref |efternamn = Holloway |förnamn = Joel Ellis |år = 2003 |titel = Dictionary of Birds of the United States: Scientific and Common Names |utgivare = Timber Press |sid = 39 |isbn = 0-88192-600-0 |url = http://books.google.com/books?id=O07_W9NF39MC&pg=PA39#v=onepage&q&f=false |hämtdatum = 28 maj 2010 }}</ref>
Det [[vetenskapligt namn|vetenskapliga släktnamn]]et ''Bombycilla'' härstammar från [[latin]]ets ''Bombyx'', som betyder "[[silke]]" eller "silkeslen", och ''cilla'', vilket är [[Latin#Nylatin|nylatin]] för "stjärt". Detta är en direktöversättning av svenskans ''sidensvans'' och refererar till fågelns silkeslena fjäderdräkt. Dess [[artepitet]], ''garrulus'', betyder "pratsam" och refererar till dess utseendemässiga likheter med [[nötskrika]] (''Glandularius garrulus'').<ref name=Holloway>{{Bokref |efternamn = Holloway |förnamn = Joel Ellis |år = 2003 |titel = Dictionary of Birds of the United States: Scientific and Common Names |utgivare = Timber Press |sid = 39 |isbn = 0-88192-600-0 |url = http://books.google.com/books?id=O07_W9NF39MC&pg=PA39#v=onepage&q&f=false |hämtdatum = 28 maj 2010 }}</ref>
Rad 51: Rad 52:
===Utbredning===
===Utbredning===
[[Fil:Sidensvans (Bombycilla garrulus) - Ystad 2015.jpg|thumb|Sidensvansen är en flockfågel, och ses ofta i stora flockar i toppen på höga träd.]]
[[Fil:Sidensvans (Bombycilla garrulus) - Ystad 2015.jpg|thumb|Sidensvansen är en flockfågel, och ses ofta i stora flockar i toppen på höga träd.]]
[[Fil:Bombycilla garrulus 9625 (30316741372).jpg|thumb|Avmagrade sidensvansar på hösten som just anlänt Stockholmstrakten efter lång flytt norrifrån.]]
[[Fil:Bombycilla garrulus 9625 (30316741372).jpg|thumb|Avmagrade sidensvansar på hösten som just anlänt till Stockholmstrakten efter lång flytt norrifrån.]]
[[Fil:Sidensvans i talltopp.jpg|miniatyr|Sidensvansens huvud har en tydlig tofs.]]
[[Fil:Bombycilla garrulus, Sweden 2015 01.jpg|stående|thumb|Välfödd sidensvans vintertid.]]
[[Fil:PA300704ed.jpg|thumb|stående|Vintertid livnär sig sidensvansen av bär och frukt.]]
[[Fil:Sidensvans (Bombycilla garrulus), Sverige PA300704ed.jpg|thumb|stående|Vintertid livnär sig sidensvansen av bär och frukt.]]
⚫
Sidensvansen häckar i [[Taiga|barrskogsbältets]] nordligare delar i nordvästra [[Nordamerika]], [[Europa]] och [[Asien]]. Vintertid är den en så kallad strykfågel, det vill säga en [[partiell flyttfågel]], och drar då omkring i stora nomadiska flockar. Mängden fåglar varierar beroende på tillgången på föda, exempelvis [[rönnbär]]. Om bärtillgången är låg i häckningsområdet, drar den söderut.

⚫
Sidensvansen häckar i [[barrskogsbältet]]s nordligare delar i nordvästra [[Nordamerika]], [[Europa]] och [[Asien]]. Vintertid är den en så kallad strykfågel, det vill säga en [[partiell flyttfågel]], och drar då omkring i stora nomadiska flockar. Mängden fåglar varierar beroende på tillgången på föda, exempelvis [[rönnbär]]. Om bärtillgången är låg i häckningsområdet, drar den söderut.


===Underarter===
===Underarter===
Den delas vanligtvis upp i tre underarter:<ref name = "CC">Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 [http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download], läst 2016-02-11</ref>
Arten delas vanligtvis upp i tre underarter:<ref name = "CC">Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 [http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download], läst 2016-02-11</ref>
* ''Bombycilla garrulus pallidiceps'' (Reichenow, 1908) - häckar i nordvästra Nordamerika. Den är mycket nomadisk under vinterhalvåret.
* ''Bombycilla garrulus pallidiceps'' (Reichenow, 1908) – häckar i nordvästra Nordamerika. Den är mycket nomadisk under vinterhalvåret.
* ''Bombycilla garrulus garrulus'' - häckar från i [[Fennoskandia]] till västra Sibirien. Övervintrar så långt söderut som Centraleuropa och ibland till Sydeuropa.
* ''Bombycilla garrulus garrulus'' – häckar från i [[Fennoskandia]] till västra Sibirien. Övervintrar så långt söderut som Centraleuropa och ibland till Sydeuropa.
* ''Bombycilla garrulus centralasiae'' (Poliakov, 1915) - häckar från centrala Sibirien till [[Ochotska havet]]. Övervintrar så långt söderut som [[Kina]] och [[Japan]].
* ''Bombycilla garrulus centralasiae'' (Poliakov, 1915) – häckar från centrala Sibirien till [[Ochotska havet]]. Övervintrar så långt söderut som [[Kina]] och [[Japan]].


Vissa inkluderar ''centralasiae'' i nominatformen.<ref name=IOC>Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. [http://www.worldbirdnames.org/ioc-lists/master-list-2/ IOC World Bird List (v 8.1)]. doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.</ref><ref name=H&M>Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K. </ref>
⚫
=== Förekomst i Sverige ===

I Sverige häckar den främst i [[Lappland, Sverige|Lappland]]s barrskogar men även utmed norrlandskusten och förekommer regelbundet som häckfågel så långt söderut som [[Värmland]].<ref name=artportalen>Artpotalen (2012) ''[http://www.artportalen.se/birds/uttag_sverige_hela.asp?art=550&art_leaf=True&aktiv=typ2 Sidensvans, troliga och säkra häckningar]{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}'', läst 2012-06-05</ref>
⚫
=== Förekomst i Sverige och Finland ===
I Sverige häckar den främst i norra [[Norrland]]s barrskogar men även utmed [[Norrbotten]]s och [[Västerbotten]]s kust. Den har observerats så långt söderut som [[Västmanland]], [[Närke]], [[Uppland]] och norra [[Småland]], och kan även undantagsvis tänkas häcka där.<ref name=artfakta>Artdatabanken, Artbestämning (2012, 2015) [https://artfakta.se/artbestamning/taxon/102121 Sidensvans ''Bombycilla garrulus''], läst 2022-10-22</ref>

I [[Finland]], där den är mycket vanlig, har den blivit observerad i hela landet<ref name="FAC">{{webbref |url=https://laji.fi/sv/taxon/MX.32608 |titel= Sidensvans – ''Bombycilla garrulus'' |författare=Jari Valkama |hämtdatum=22 oktober 2022 |år=2019 |utgivare=Finlands artdatacenter }}</ref>.


==Ekologi==
==Ekologi==
=== Föda ===
=== Föda ===
Sidensvansen är insektsätare under häckningssäsongen men livnär sig mest av bär och frukt, exempelvis [[rönnbär]], [[hagtorn]] och [[äpplen]], under vinterhalvåret. Det har i många texter beskrivits hur sidensvans blir berusad av den alkohol som bildas i jästa bär och frukter, men detta är omdiskuterat. Sidensvansen har en exceptionellt stor [[lever]] som kan utgöra 9,5% av dess kroppsvikt vilket gör att den har en mycket god och snabb förmåga att bryta ned alkohol, och nedbrytningstakten har uppmätts till 900 mg/kg i timmen.<ref name=Pulliainen>Pulliainen, E., Helle, P. & Tunkkari, P. (1981) ''Adaptive radiation of the digestive system, heart and wings of Turdus pilaris, Bombycilla garrulus, Sturnus vulgaris, Pyrrhula pyrrhula, Pinicola enucleator and Loxia pytopsittacus.'', Ornis Fennice, vol.58, sid: 21-28</ref><ref name=Eriksson>Eriksson, K. & Nummi, H. (1983) ''Alcohol accumulation from ingested berries and alcohol meatbolism in passerine birds.'', Ornis Fennica, vol.60, sid: 2-9</ref><ref name=Glutz>Glutz von Blotzheim, U.N. (1985) ''Bombycilla garrulus (Linnaeus 1785) - Seidenschwanz'' in: Glutz von Blotzheim, U.N. (ed.): Handbuch der Vögel Mitteleuropas. Vol. 10/II. AULA, Wiesbanden: sid: 927-956</ref> Under kliniska experiment av sidensvansar har man aldrig uppmätt en så pass hög koncentration av alkohol i blodet att det skulle kunna ha påverkat deras beteende eller rörelseförmåga.<ref name=Eriksson/> Det finns dock studier av sidensvansar som hittats döda i naturen vars alkoholhalt i blod och lever var så pass höga, 730mg/kg respektive 989 mg/kg, att det kan ha påverkat deras koordination.<ref name=AD>SD Fitzgerald, JM Sullivan & RJ Everson (1990) ''[http://www.jstor.org/pss/1591442 Suspected ethanol toxicosis in two wild cedar waxwings]'' Avian Diseases, American Association of Avian Pathologists, Inc. Vol. 34, Nr. 2, sid: 347-348</ref>
Sidensvansen är insektsätare under häckningssäsongen men livnär sig mest av bär och frukt, exempelvis [[rönnbär]], [[hagtorn]] och [[äpplen]], under vinterhalvåret. Det har i många texter beskrivits hur sidensvansar blir berusade av den alkohol som bildas i jästa bär och frukter, men detta är omdiskuterat. Sidensvansen har en exceptionellt stor [[lever]] som kan utgöra 9,5% av dess kroppsvikt vilket gör att den har en mycket god och snabb förmåga att bryta ned alkohol, och nedbrytningstakten har uppmätts till 900 mg/kg i timmen.<ref name=Pulliainen>Pulliainen, E., Helle, P. & Tunkkari, P. (1981) ''Adaptive radiation of the digestive system, heart and wings of Turdus pilaris, Bombycilla garrulus, Sturnus vulgaris, Pyrrhula pyrrhula, Pinicola enucleator and Loxia pytopsittacus.'', Ornis Fennice, vol.58, sid: 21-28</ref><ref name=Eriksson>Eriksson, K. & Nummi, H. (1983) ''Alcohol accumulation from ingested berries and alcohol meatbolism in passerine birds.'', Ornis Fennica, vol.60, sid: 2-9</ref><ref name=Glutz>Glutz von Blotzheim, U.N. (1985) ''Bombycilla garrulus (Linnaeus 1785) - Seidenschwanz'' in: Glutz von Blotzheim, U.N. (ed.): Handbuch der Vögel Mitteleuropas. Vol. 10/II. AULA, Wiesbanden: sid: 927-956</ref> Under kliniska experiment av sidensvansar har man aldrig uppmätt en så pass hög koncentration av alkohol i blodet att det skulle kunna ha påverkat deras beteende eller rörelseförmåga.<ref name=Eriksson/> Det finns dock studier av sidensvansar som hittats döda i naturen vars alkoholhalt i blod och lever var så pass höga, 730mg/kg respektive 989 mg/kg, att det kan ha påverkat deras koordination.<ref name=AD>SD Fitzgerald, JM Sullivan & RJ Everson (1990) ''[http://www.jstor.org/pss/1591442 Suspected ethanol toxicosis in two wild cedar waxwings]'' Avian Diseases, American Association of Avian Pathologists, Inc. Vol. 34, Nr. 2, sid: 347-348</ref>


=== Häckning ===
=== Häckning ===
Sidensvansen lever i [[monogam]]a par. Den lägger vanligtvis fem till sex [[ägg]] som är vitaktiga med mörkare, ljusbruna eller violetta fläckar och punkter. Honan ruvar äggen i 14-15 dygn innan de kläcks. Båda föräldrarna tar sedan hand om ungarna som blir [[flygg]]a efter 14-15 dygn efter kläckningen.<ref name=Larsson>Lars Larsson (2001) ''Birds of the World'', CD-rom</ref>
Sidensvansen lever i [[monogam]]a par. Den lägger vanligtvis fem till sex [[ägg]] som är vitaktiga med mörkare, ljusbruna eller violetta fläckar och punkter. Honan ruvar äggen i 14–15 dygn innan de kläcks. Båda föräldrarna tar sedan hand om ungarna som blir [[flygg]]a efter 14–15 dygn efter kläckningen.<ref name=Larsson>Lars Larsson (2001) ''Birds of the World'', CD-rom</ref>


== Sidensvansen och människan ==
== Sidensvansen och människan ==
Vintertid påträffas ibland påkörda sidensvansar utefter vägar. Detta förklaras ibland med att fåglarna blivit berusade av jäst frukt men studier indikerar att det istället kan bero på de höga koncentrationer av salt som fåglarna får i sig från smältvatten från saltade vintervägar vilket påverkar fåglarnas flygförmåga.<ref name=Topfer>Töpfer, T. (2010) ''[http://www.vertebrate-zoology.de/vz60-2/08_Vertebrate_Zoology_60-2_Toepfer.pdf Suspected road salt poisoning in Bohemian Waxwings Bombycilla garrulus (Aves: Passeriformes: Bombycillidae)]'', <[http://www.vertebrate-zoology.de vertebrate-zoology.de]>, läst 2011-10-28</ref>
Vintertid påträffas ibland påkörda sidensvansar utefter vägar. Detta förklaras ibland med att fåglarna blivit berusade av jäst frukt men studier indikerar att det istället kan bero på de höga koncentrationer av salt som fåglarna får i sig från smältvatten från saltade vintervägar vilket påverkar fåglarnas flygförmåga.<ref name=Topfer>Töpfer, T. (2010) ''[https://www.researchgate.net/publication/297564026_Suspected_road_salt_poisoning_in_Bohemian_Waxwings_Bombycilla_garrulus_Aves_Passeriformes_Bombycillidae/fulltext/63fa1598574950594542cbb1/Suspected-road-salt-poisoning-in-Bohemian-Waxwings-Bombycilla-garrulus-Aves-Passeriformes-Bombycillidae.pdf Suspected road salt poisoning in Bohemian Waxwings Bombycilla garrulus (Aves: Passeriformes: Bombycillidae)]'', <[http://www.vertebrate-zoology.de vertebrate-zoology.de]>, läst 2011-10-28</ref>


=== Status och hot ===
=== Status och hot ===
Sidensvansen har ett mycket stort utbredningsområde, en stor globala population och utvecklingstrenden är positiv. Utifrån dessa faktorer kategoriseras den av [[IUCN]] som [[livskraftig]] (LC).<ref name="IUCN"/>
Sidensvansen har ett mycket stort utbredningsområde, en stor global population och utvecklingstrenden är positiv. Utifrån dessa faktorer kategoriseras den av [[IUCN]] som [[livskraftig]] (LC).<ref name="IUCN"/>


== Noter ==
== Noter ==
Rad 83: Rad 87:


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
* [http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=3275 Sveriges Radio: P2-fågeln] [http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3275&grupp=6563&artikel=2777874 '''- sidensvans'''] [http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=1435539&BroadcastDate=&IsBlock=0 - Läte]
* [http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=3275 Sveriges Radio: P2-fågeln] [http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3275&grupp=6563&artikel=2777874 '''- sidensvans''']
* [http://www.dofbasen.dk/ART/art.php?art=10480 Dansk ornitologisk forening]
* [http://www.dofbasen.dk/ART/art.php?art=10480 Dansk ornitologisk forening]
{{commons|Bombycilla garrulus|sidensvans}}
* {{commons|Bombycilla garrulus|sidensvans}}
* {{Svalanrapporter|102121}}
* {{Svalanrapporter|102121}}

{{taxonbar}}


[[Kategori:Fåglar i palearktiska regionen]]
[[Kategori:Fåglar i palearktiska regionen]]

Nuvarande version från 26 juli 2024 kl. 11.46

Sidensvans
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSidensvansar
Bombycillidae
SläkteBombycilla
ArtSidensvans
B. garrulus
Vetenskapligt namn
§ Bombycilla garrulus
Auktor(Linné, 1758)
Utbredning
Gult – häckningsutbredning
Blå – vinterutbredning
Grönt – Utbredning året runt
Synonymer
  • Lanius Garrulus Linné 1758
  • Bombycilla garrula (grammatiskt felaktigt)
  • Ampelis garrulus

Sidensvans (Bombycilla garrulus) är en fågel som tillhör ordningen tättingar i familjen sidensvansar. Arten häckar i de nordligaste delarna av Eurasien och nordvästra Nordamerika. Vintertid kan den observeras i stora flockar längre söderut.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]
Adult hane. Notera de gula och vita partierna på vingspetsarna.
Sidensvansens läte.

Sidensvansen är stor som en stare men upplevs större då den har en kompakt kropp med tjock hals och stort huvud. Den är 18–21 centimeter lång,[2] har ett vingspann på 32–36 centimeter och väger cirka 60 gram.[källa behövs] Sidensvansen är rödgrå, med svart strupe, ett svart band genom vardera ögat och gul stjärtspets. Fjäderbeklädnaden, som är mjuk och fin, bildar på huvudet en mycket lång tofs. Sidensvansen har en kort, vid roten nedtryckt, näbb. Vingarna är långa och spetsiga. Tarsens framsida har tydligt åtskilda sköldar. Vingarnas armpennor, ibland också stjärtpennorna, har lackröda pergamentartade bihang.[2]

Den har ett mycket karaktäristiskt läte som ofta hörs från överflygande flockar. Lätet beskrivs som ett plingande av silverklockor.[2]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Sidensvansen beskrevs taxonomiskt första gången av Carl von Linné 1758 i tionde upplagan av hans Systema Naturae. Han beskrev den som Lanius Garrulus och placerade den därmed i samma släkte som törnskatan.[3] Dess nuvarande släkte Bombycilla beskrevs 1808 av Louis Jean Pierre Vieillot.[4]

Det vetenskapliga släktnamnet Bombycilla härstammar från latinets Bombyx, som betyder "silke" eller "silkeslen", och cilla, vilket är nylatin för "stjärt". Detta är en direktöversättning av svenskans sidensvans och refererar till fågelns silkeslena fjäderdräkt. Dess artepitet, garrulus, betyder "pratsam" och refererar till dess utseendemässiga likheter med nötskrika (Glandularius garrulus).[5]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]
Sidensvansen är en flockfågel, och ses ofta i stora flockar i toppen på höga träd.
Avmagrade sidensvansar på hösten som just anlänt till Stockholmstrakten efter lång flytt norrifrån.
Sidensvansens huvud har en tydlig tofs.
Vintertid livnär sig sidensvansen av bär och frukt.

Sidensvansen häckar i barrskogsbältets nordligare delar i nordvästra Nordamerika, Europa och Asien. Vintertid är den en så kallad strykfågel, det vill säga en partiell flyttfågel, och drar då omkring i stora nomadiska flockar. Mängden fåglar varierar beroende på tillgången på föda, exempelvis rönnbär. Om bärtillgången är låg i häckningsområdet, drar den söderut.

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Arten delas vanligtvis upp i tre underarter:[6]

  • Bombycilla garrulus pallidiceps (Reichenow, 1908) – häckar i nordvästra Nordamerika. Den är mycket nomadisk under vinterhalvåret.
  • Bombycilla garrulus garrulus – häckar från i Fennoskandia till västra Sibirien. Övervintrar så långt söderut som Centraleuropa och ibland till Sydeuropa.
  • Bombycilla garrulus centralasiae (Poliakov, 1915) – häckar från centrala Sibirien till Ochotska havet. Övervintrar så långt söderut som Kina och Japan.

Vissa inkluderar centralasiae i nominatformen.[7][8]

Förekomst i Sverige och Finland

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige häckar den främst i norra Norrlands barrskogar men även utmed Norrbottens och Västerbottens kust. Den har observerats så långt söderut som Västmanland, Närke, Uppland och norra Småland, och kan även undantagsvis tänkas häcka där.[9]

I Finland, där den är mycket vanlig, har den blivit observerad i hela landet[10].

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Sidensvansen är insektsätare under häckningssäsongen men livnär sig mest av bär och frukt, exempelvis rönnbär, hagtorn och äpplen, under vinterhalvåret. Det har i många texter beskrivits hur sidensvansar blir berusade av den alkohol som bildas i jästa bär och frukter, men detta är omdiskuterat. Sidensvansen har en exceptionellt stor lever som kan utgöra 9,5% av dess kroppsvikt vilket gör att den har en mycket god och snabb förmåga att bryta ned alkohol, och nedbrytningstakten har uppmätts till 900 mg/kg i timmen.[11][12][13] Under kliniska experiment av sidensvansar har man aldrig uppmätt en så pass hög koncentration av alkohol i blodet att det skulle kunna ha påverkat deras beteende eller rörelseförmåga.[12] Det finns dock studier av sidensvansar som hittats döda i naturen vars alkoholhalt i blod och lever var så pass höga, 730mg/kg respektive 989 mg/kg, att det kan ha påverkat deras koordination.[14]

Häckning

[redigera | redigera wikitext]

Sidensvansen lever i monogama par. Den lägger vanligtvis fem till sex ägg som är vitaktiga med mörkare, ljusbruna eller violetta fläckar och punkter. Honan ruvar äggen i 14–15 dygn innan de kläcks. Båda föräldrarna tar sedan hand om ungarna som blir flygga efter 14–15 dygn efter kläckningen.[4]

Sidensvansen och människan

[redigera | redigera wikitext]

Vintertid påträffas ibland påkörda sidensvansar utefter vägar. Detta förklaras ibland med att fåglarna blivit berusade av jäst frukt men studier indikerar att det istället kan bero på de höga koncentrationer av salt som fåglarna får i sig från smältvatten från saltade vintervägar vilket påverkar fåglarnas flygförmåga.[15]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Sidensvansen har ett mycket stort utbredningsområde, en stor global population och utvecklingstrenden är positiv. Utifrån dessa faktorer kategoriseras den av IUCN som livskraftig (LC).[1]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Bombycilla garrulus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 272-273. ISBN 978-91-7424-039-9 
  3. ^ Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata.. Holmiae. (Laurentii Salvii). 1758. Arkiverad från originalet den 19 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150319115418/http://dz1.gdz-cms.de/index.php?id=img&no_cache=1&IDDOC=265100. Läst 5 juni 2012  Arkiverad 19 mars 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  5. ^ Holloway, Joel Ellis (2003). Dictionary of Birds of the United States: Scientific and Common Names. Timber Press. sid. 39. ISBN 0-88192-600-0. http://books.google.com/books?id=O07_W9NF39MC&pg=PA39#v=onepage&q&f=false. Läst 28 maj 2010 
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  7. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  8. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  9. ^ Artdatabanken, Artbestämning (2012, 2015) Sidensvans Bombycilla garrulus, läst 2022-10-22
  10. ^ Jari Valkama (2019). ”Sidensvans – Bombycilla garrulus”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.32608. Läst 22 oktober 2022. 
  11. ^ Pulliainen, E., Helle, P. & Tunkkari, P. (1981) Adaptive radiation of the digestive system, heart and wings of Turdus pilaris, Bombycilla garrulus, Sturnus vulgaris, Pyrrhula pyrrhula, Pinicola enucleator and Loxia pytopsittacus., Ornis Fennice, vol.58, sid: 21-28
  12. ^ [a b] Eriksson, K. & Nummi, H. (1983) Alcohol accumulation from ingested berries and alcohol meatbolism in passerine birds., Ornis Fennica, vol.60, sid: 2-9
  13. ^ Glutz von Blotzheim, U.N. (1985) Bombycilla garrulus (Linnaeus 1785) - Seidenschwanz in: Glutz von Blotzheim, U.N. (ed.): Handbuch der Vögel Mitteleuropas. Vol. 10/II. AULA, Wiesbanden: sid: 927-956
  14. ^ SD Fitzgerald, JM Sullivan & RJ Everson (1990) Suspected ethanol toxicosis in two wild cedar waxwings Avian Diseases, American Association of Avian Pathologists, Inc. Vol. 34, Nr. 2, sid: 347-348
  15. ^ Töpfer, T. (2010) Suspected road salt poisoning in Bohemian Waxwings Bombycilla garrulus (Aves: Passeriformes: Bombycillidae), <vertebrate-zoology.de>, läst 2011-10-28

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Katalogdata
​​​ • BioLib: 8829​ • Dyntaxa: 102121​ • EoL: 45510953​ • GBIF: 2484605​​​ • Inaturalist: 7429​ • ITIS: 178529​ • IUCN: 22708146​ • NCBI: 125297​ • Fossilworks: 373096​​​​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 97152​​​​ • Avibase: AEF821EC4625150E​​​ • Xeno-canto: Bombycilla-garrulus​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sidensvans&oldid=55435992”