Hoppa till innehållet

Moldavien: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Martin Macha 2111 (Diskussion | Bidrag)
464 redigeringar
Ingen redigeringssammanfattning
Märken: Mobilredigering Redigering via mobilsajten
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 894 812 redigeringar
m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(21 mellanliggande sidversioner av 13 användare visas inte)
Rad 54: Rad 54:
|sommartid_offset=+3
|sommartid_offset=+3
|nationaldag=[[27 augusti]]
|nationaldag=[[27 augusti]]
|nationalsång=[[Limba noastră]] <small>("Vårt språk")</small>
|nationalsång= {{lang|ro|[[Limba noastră]]}}<br />"Vårt språk"<br>{{center|[[File:Imnul Republicii Moldova US NAVY.ogg]]}}
|nationalitetsmärke=MD
|nationalitetsmärke=MD
|landsnummer=+373
|landsnummer=+373
Rad 60: Rad 60:
|fotnot=*) Enligt konstitutionen är [[moldaviska]] officiellt språk, men detta anses mer eller mindre identiskt med [[rumänska]], det officiella språket i grannlandet [[Rumänien]].<br>1) Den bofasta befolkningen i Moldavien den 1 januari 2016.
|fotnot=*) Enligt konstitutionen är [[moldaviska]] officiellt språk, men detta anses mer eller mindre identiskt med [[rumänska]], det officiella språket i grannlandet [[Rumänien]].<br>1) Den bofasta befolkningen i Moldavien den 1 januari 2016.
|bnp_totalt=42,483 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=World Economic Outlook database: April 2022 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 2 augusti 2022 }}</ref>|bnp_rank=129:e|bnp/invånare=16 719 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp/invånare_rank=92:a|bnp_nominell_totalt=13,811 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_år=2022|bnp_nominell_rank=143:e|bnp_nominell/invånare=5 435 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell/invånare_rank=124:e}}
|bnp_totalt=42,483 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=World Economic Outlook database: April 2022 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 2 augusti 2022 }}</ref>|bnp_rank=129:e|bnp/invånare=16 719 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp/invånare_rank=92:a|bnp_nominell_totalt=13,811 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_år=2022|bnp_nominell_rank=143:e|bnp_nominell/invånare=5 435 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell/invånare_rank=124:e}}
'''Moldavien''' ({{lang-ro|Moldova}}<ref>[http://ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=false&t_word=Moldavien Moldavien på NE.se]</ref> och historiskt ''Moldau''<ref>Svensk uppslagsbok, Malmö 1934</ref>), officiellt '''Republiken Moldavien''' ({{lang-ro|Republica Moldova}}), är en [[republik]] i [[Östeuropa]] som gränsar till [[Rumänien]] och [[Ukraina]]. I landet, som är Europas fattigaste, bor 4 miljoner invånare (inkl. [[Transnistrien]]) (2021). Huvudstaden heter [[Chișinău]]. Moldavien gör försök att närma sig [[Europeiska unionen]], men det politiska läget är instabilt.<ref>{{Webbref|titel=Tre länder i det östliga partnerskapet: Ukraina, Moldavien och Belarus {{!}} Faktablad om Europeiska unionen {{!}} Europaparlamentet|url=https://www.europarl.europa.eu/factsheets/sv/sheet/171/tre-lander-i-det-ostliga-partnerskapet-ukraina-moldavien-och-belarus|verk=www.europarl.europa.eu|hämtdatum=2022-01-13|språk=sv}}</ref> Beslut om att bevilja Moldavien kandidatstatus till EU togs sommaren 2022.<ref>{{Tidningsref|rubrik=EU-länder överens: Ukraina och Moldavien får kandidatstatus|url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/eu-lander-overens|tidning=SVT Nyheter|datum=2022-06-23|hämtdatum=2022-10-08|språk=sv|förnamn=Maja|efternamn=Nilsson|förnamn2=|efternamn2=}}</ref>
'''Moldavien''' ({{lang-ro|Moldova}}<ref>[http://ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=false&t_word=Moldavien Moldavien på NE.se]</ref> och historiskt ''Moldau''<ref>Svensk uppslagsbok, Malmö 1934</ref>), officiellt '''Republiken Moldavien''' ({{lang-ro|Republica Moldova}}), är en [[republik]] i [[Östeuropa]] som gränsar till [[Rumänien]] och [[Ukraina]]. I landet bor 4 miljoner invånare (inkl. [[Transnistrien]]) (2021). Huvudstaden heter [[Chișinău]]. Moldavien gör försök att närma sig [[Europeiska unionen]], men det politiska läget är instabilt.<ref>{{Webbref|titel=Tre länder i det östliga partnerskapet: Ukraina, Moldavien och Belarus {{!}} Faktablad om Europeiska unionen {{!}} Europaparlamentet|url=https://www.europarl.europa.eu/factsheets/sv/sheet/171/tre-lander-i-det-ostliga-partnerskapet-ukraina-moldavien-och-belarus|verk=www.europarl.europa.eu|hämtdatum=2022-01-13|språk=sv}}</ref> Beslut om att bevilja Moldavien kandidatstatus till EU togs sommaren 2022.<ref>{{Tidningsref|rubrik=EU-länder överens: Ukraina och Moldavien får kandidatstatus|url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/eu-lander-overens|tidning=SVT Nyheter|datum=2022-06-23|hämtdatum=2022-10-08|språk=sv|förnamn=Maja|efternamn=Nilsson|förnamn2=|efternamn2=}}</ref>


== Historia ==
== Historia ==
=== Medeltiden ===
=== Medeltiden ===
Under [[antiken]] beboddes Moldavien av [[dakerna]]. På grund av sitt läge i östra [[Europa]] nära [[Asien]] har området som nu är Moldavien utstått ett flertal invasioner.
Under [[antiken]] beboddes Moldavien av [[Daker|dakerna]]. På grund av sitt läge i östra [[Europa]] nära [[Asien]] har området som nu är Moldavien utstått ett flertal invasioner.


På [[medeltiden]] invaderades området först av [[Kievriket]] (Kievskaja Rus) och senare av [[mongolväldet]]. Omkring 1350 uppstod [[furstendömet Moldau]]. Detta blev på 1500-talet underställt och tributskyldigt till det [[Osmanska riket]], men fick behålla sin politiska autonomi, från 1513 och fram till 1812, då området kom under rysk överhöghet som [[Guvernementet Bessarabien]]. Furstendömet kom att bestå fram till 1859, då Moldova, undantaget dess nordöstra del, vilken kom att stå kvar under rysk överhöghet, gick samman med grannstaten [[Valakiet]] och år 1861 utropade nationalstaten [[Rumänien]].
På [[medeltiden]] invaderades området först av [[Kievrus|Kievriket]] (Kievskaja Rus) och senare av [[mongolväldet]]. Omkring 1350 uppstod [[Moldova (historisk region)|furstendömet Moldau]]. Detta blev på 1500-talet underställt och tributskyldigt till det [[Osmanska riket]], men fick behålla sin politiska [[autonomi]], från 1513 och fram till 1812, då området kom under rysk överhöghet som [[Guvernementet Bessarabien]]. Furstendömet kom att bestå fram till 1859, då Moldova, undantaget dess nordöstra del, vilken kom att stå kvar under rysk överhöghet, gick samman med grannstaten [[Valakiet]] och år 1861 utropade nationalstaten [[Rumänien]].


=== Dagens Moldavien grundas ===
=== Dagens Moldavien grundas ===
Efter den [[ryska revolutionen]] utropades [[Bessarabien]], som omfattade dagens Moldavien och en mindre del av Ukraina, till en självständig stat den [[2 december]] [[1917]]. I slutet av [[första världskriget]] tillföll detta Rumänien. År [[1918]] tog [[kommunist]]erna makten i Bessarabien, vilket föranledde en rumänsk militär invasion. Den [[27 mars]] 1918 röstades en förening med Rumänien igenom i ett underbemannat bessarabiskt parlament, med 86 ja-röster, 3 nej-röster och 36 blanka röster.<ref>http://depts.washington.edu/cartah/text_archive/clark/bc_17.shtml#bc_17</ref> Enligt vissa vittnesmål bemöttes beslutet om anslutning med hurrarop och glädje ute på gatorna.
Efter den [[ryska revolutionen]] utropades [[Bessarabien]], som omfattade dagens Moldavien och en mindre del av Ukraina, till en självständig stat den 2 december 1917. I slutet av [[första världskriget]] tillföll detta Rumänien. År 1918 tog [[Kommunism|kommunisterna]] makten i [[Bessarabien]], vilket föranledde en rumänsk militär invasion. Den 27 mars 1918 röstades en förening med Rumänien igenom i ett underbemannat bessarabiskt parlament, med 86 ja-röster, 3 nej-röster och 36 blanka röster.<ref>http://depts.washington.edu/cartah/text_archive/clark/bc_17.shtml#bc_17</ref> Enligt vissa vittnesmål bemöttes beslutet om anslutning med hurrarop och glädje ute på gatorna.


=== Andra världskriget ===
=== Andra världskriget ===
I enlighet med [[Molotov-Ribbentroppakten]]s hemliga tilläggsprotokoll tillföll [[Bessarabien]] Sovjet och den 2 augusti [[1940]] ockuperades Moldavien av sovjetiska styrkor och regionen [[Transnistrien]] införlivades i Moldavien. Med stöd från [[Tyskland]] kunde Rumänien driva tillbaka de sovjetiska styrkorna i juni 1941. Efter [[andra världskriget]]s slut blev Moldavien del av Sovjetunionen; 86&nbsp;% av de styrande ersattes med icke-rumäner (ryssar). Under [[Stalin]] deporterades ett stort antal [[moldaver]] till [[Sibirien]] och [[Kazakstan]], medan [[ryssar]] samtidigt deporterades till Moldavien.
I enlighet med [[Molotov-Ribbentroppakten]]s hemliga tilläggsprotokoll tillföll [[Bessarabien]] Sovjet och den 2 augusti [[1940]] ockuperades Moldavien av sovjetiska styrkor och regionen [[Transnistrien]] införlivades i Moldavien. Med stöd från [[Tyskland]] kunde Rumänien driva tillbaka de sovjetiska styrkorna i juni 1941. Efter [[andra världskriget]]s slut blev Moldavien del av Sovjetunionen; 86&nbsp;% av de styrande ersattes med icke-rumäner (ryssar). Under [[Stalin]] deporterades ett stort antal [[moldavier]] till [[Sibirien]] och [[Kazakstan]], medan [[ryssar]] samtidigt deporterades till Moldavien.


=== Självständighet från Sovjet ===
=== Självständighet från Sovjet ===
Landet var en av [[sovjetrepublik|delrepublikerna]] i [[Sovjetunionen]], [[Moldaviska SSR]], 1940–1941 samt från 1945 till 1991. Den 27 augusti 1991 förklarade sig Moldavien självständigt från Sovjet. I december 1991 förklarade [[Transnistrien]] sin självständighet från Moldavien, vilket ledde till ett kort men blodigt inbördeskrig. Efter intervention av den ryska 14:e armén uppnåddes en vapenvila som i praktiken innebär ett dödläge. Konflikten är således än idag inte löst och Moldavien är fortfarande ett delat land.
Landet var en av [[sovjetrepublik|delrepublikerna]] i [[Sovjetunionen]], [[Moldaviska SSR]], 1940–1941 samt från 1945 till 1991. Den 27 augusti 1991 förklarade sig Moldavien självständigt från Sovjet. I december 1991 förklarade [[Transnistrien]] sin självständighet från Moldavien, vilket ledde till ett kort men blodigt [[inbördeskrig]]. Efter [[Intervention (folkrätt)|intervention]] av den ryska 14:e armén uppnåddes en vapenvila som i praktiken innebär ett dödläge. Konflikten är således än idag inte löst och Moldavien är fortfarande ett delat land.


Efter [[Sovjetunionens fall]] styrdes Moldavien först av icke-kommunister, men mellan 2001 och 2009 åter av en [[Kommunism|kommunistisk]] president och ett kommunistiskt [[parlament]]. Valen ses överlag som grundläggande fria och demokratiska av världssamfundet, även om landet uppvisar brister vad gäller mediefrihet och mänskliga rättigheter. Till en början stödde folkopinionen planer på en återförening med Rumänien, men i en folkomröstning [[1994]] röstade en stor majoritet mot detta (endast tio procent röstade för). Moldavien har tidigare isolerat sig från andra länder, men har under senare år allt mer närmat sig [[EU]] och [[USA]] samt sökt distansera sig från [[Ryssland]].{{källa behövs|datum=2020-12}}
Efter [[Sovjetunionens fall]] styrdes Moldavien först av icke-kommunister, men mellan 2001 och 2009 åter av en [[Kommunism|kommunistisk]] president och ett kommunistiskt [[parlament]]. Valen ses överlag som grundläggande fria och demokratiska av [[världssamfundet]], även om landet uppvisar brister vad gäller mediefrihet och mänskliga rättigheter. Till en början stödde folkopinionen planer på en återförening med [[Rumänien]], men i en [[folkomröstning]] [[1994]] röstade en stor majoritet mot detta (endast tio procent röstade för). Moldavien har tidigare isolerat sig från andra länder, men har under senare år allt mer närmat sig [[EU]] och [[USA]] samt sökt distansera sig från [[Ryssland]].{{källa behövs|datum=2020-12}}


===Separatism och rysk påverkan===
===Separatism och rysk påverkan===
Ryskspråkiga separatister har i [[Transnistrien]] utropat en självständig stat, och i söder har [[gagauzer]]na, ett kristet [[turkspråk]]igt folk, erhållit [[autonomi]]. I och med att den serbiska provinsen [[Kosovo]] fick internationellt erkännande som självständig [[stat]], anser man i [[Transnistrien]] att ett nytt folkrättsligt [[prejudikat]] bildats, enligt vilket även andra europeiska utbrytarstater, exempelvis Transnistrien, har rätt att hävda nationell självständighet.
Ryskspråkiga [[Separatism (statsvetenskap)|separatister]] har i [[Transnistrien]] utropat en självständig stat, och i söder har [[gagauzer]]na, ett kristet [[turkspråk]]igt folk, erhållit [[autonomi]]. I och med att den serbiska provinsen [[Kosovo]] fick internationellt erkännande som självständig [[stat]], anser man i [[Transnistrien]] att ett nytt folkrättsligt [[prejudikat]] bildats, enligt vilket även andra europeiska utbrytarstater, exempelvis Transnistrien, har rätt att hävda nationell självständighet.


September 2014 kom rapporter att "små gröna män" ägnat sig åt hemliga värvningskampanjer bland Moldaviens ungdomar.<ref>[http://www.unian.ua/world/960306-zeleni-cholovichki-zyavilisya-na-teritoriji-moldovi-rnbo.html "Зелені чоловічки" з'явилися на території Молдови - РНБО".] Unian.ua, 2014-09-08. Läst 12 oktober 2014. {{uk ikon}}</ref><ref>InfoTag (2014-09-05): [http://www.infotag.md/politics-en/192740/ "LITTLE GREEN MEN" RECRUIT AND TRAIN YOUNG PEOPLE FROM MOLDOVA, TOO – EX-DEPUTY MINISTER".]. Infotag.md. Läst 12 oktober 2014. {{en}}</ref> Liknande neutralt klädda paramilitärer syntes flitigt på [[Krim]] i mars 2014 (senare medaljerade av [[Vladimir Putin]]), i samband med [[Krimkrisen]] då [[Ryska federationen]] annekterade [[Krim]].<ref>Luhn, Alec (2014-09-05): [http://www.theguardian.com/world/2014/may/05/vladimir-putin-pro-kremlin-journalists-medals-objective-crimea "Pro-Kremlin journalists win medals for 'objective' coverage of Crimea".] Theguardian.com. Läst 12 oktober 2014. {{en}}</ref>
September 2014 kom rapporter att "små gröna män" ägnat sig åt hemliga värvningskampanjer bland Moldaviens ungdomar.<ref>[http://www.unian.ua/world/960306-zeleni-cholovichki-zyavilisya-na-teritoriji-moldovi-rnbo.html "Зелені чоловічки" з'явилися на території Молдови - РНБО".] Unian.ua, 2014-09-08. Läst 12 oktober 2014. {{uk ikon}}</ref><ref>InfoTag (2014-09-05): [http://www.infotag.md/politics-en/192740/ "LITTLE GREEN MEN" RECRUIT AND TRAIN YOUNG PEOPLE FROM MOLDOVA, TOO – EX-DEPUTY MINISTER".]. Infotag.md. Läst 12 oktober 2014. {{en}}</ref> Liknande neutralt klädda [[paramilitär]]er syntes flitigt på [[Krim]] i mars 2014 i samband med [[Krimkrisen]] då [[Ryska federationen]] annekterade [[Krim]], varvid [[Vladimir Putin]] utdelade medaljer åt dessa efter annekteringen.<ref>Luhn, Alec (2014-09-05): [http://www.theguardian.com/world/2014/may/05/vladimir-putin-pro-kremlin-journalists-medals-objective-crimea "Pro-Kremlin journalists win medals for 'objective' coverage of Crimea".] Theguardian.com. Läst 12 oktober 2014. {{en}}</ref>


== Geografi ==
== Geografi ==
Rad 88: Rad 88:
[[Fil:Unnamed Road, Vertiujeni, Moldova - panoramio (25).jpg|miniatyr|Landskap längs floden [[Dnjestr]].]]
[[Fil:Unnamed Road, Vertiujeni, Moldova - panoramio (25).jpg|miniatyr|Landskap längs floden [[Dnjestr]].]]


Moldavien är beläget nordöst om Balkanhalvön i sydöstra [[Europa]], nordöst om bergsområdet [[Karpaterna]] och nordväst om [[Svarta havet]], i utkanten av det [[ukrainska slättlandet]] som breder ut sig åt nordöst. Det gränsar i väster till [[Rumänien]] och i öster, norr och söder till [[Ukraina]]. Moldavien sträcker sig drygt 350&nbsp;kilometer i nord–sydlig riktning och drygt 150&nbsp;kilometer i öst–västlig och har en yta på 33&nbsp;843&nbsp;km². Större delen av landet ligger mellan floderna [[Dnjestr]] och [[Prut]]. Landets västgräns utgörs av den senare, som sedan förenar sig med [[Donau]] innan den mynnar ut i [[Svarta havet]]. I nordöst är Dnjestr huvudfloden; denna genomkorsar landet från norr till söder och skiljer regionen [[Transnistrien]] (cirka 12&nbsp;% av landets yta) på dess östra strand från övriga Moldavien på dess västra. Mindre floder är [[Răut]] (Reut), [[Kogolnik]], [[Bîc]] och [[Botna (vattendrag i Moldavien)|Botna]]. I norr gränsar landet till den [[podoliska platån]] ([[Podolien]]) i västra Ukraina. Landet har ingen kust då en smal ukrainsk landremsa skiljer det från det närbelägna Svarta havet.
Moldavien är beläget nordöst om Balkanhalvön i sydöstra [[Europa]], nordöst om bergsområdet [[Karpaterna]] och nordväst om [[Svarta havet]], i utkanten av det [[ukrainska slättlandet]] som breder ut sig åt nordöst. Landet gränsar i väster till [[Rumänien]] och i öster, norr och söder till [[Ukraina]]. Moldavien sträcker sig drygt 350&nbsp;kilometer i nord–sydlig riktning, drygt 150&nbsp;kilometer i öst–västlig och har en yta på 33&nbsp;843&nbsp;km². Större delen av landet ligger mellan floderna [[Dnjestr]] och [[Prut]]. Landets västgräns utgörs av den senare, som sedan förenar sig med [[Donau]] innan den mynnar ut i [[Svarta havet]]. I nordöst är Dnjestr huvudfloden; denna genomkorsar landet från norr till söder och skiljer regionen [[Transnistrien]] (cirka 12&nbsp;% av landets yta) på dess östra strand från övriga Moldavien på dess västra. Mindre floder är [[Răut]] (Reut), [[Kogolnik]], [[Bîc]] och [[Botna (vattendrag i Moldavien)|Botna]]. I norr gränsar landet till den [[podoliska platån]] ([[Podolien]]) i västra Ukraina. Landet har ingen kust då en smal ukrainsk landremsa skiljer det från det närbelägna Svarta havet.


Landskapet är mestadels låglänt, flackt och böljande. I norr och söder finns [[stäpp]]. Den norra delen av landet är kuperad. Moldaviens högsta berg är [[Dealul Bălănești]], 429&nbsp;meter högt. Den lägsta punkten är floden Dnjestr, som ligger två meter över havet. Moldaviens bördiga jord, framför allt [[svartjord]]en på stäppen i söder, och kontinentala klimat har gjort landet till en av de mest produktiva [[jordbruksregion]]erna i området, med storodling av frukt och vin. Drygt tre fjärdedelar av marken är uppodlad. Skog täcker endast cirka sju procent av landets yta, mestadels björk- och ekskog i landets centrala del, kallad ''Codrii'' (”skogarna”). Bland den inhemska faunan märks rådjur, vildsvin, hare, räv, vessla, iller, lodjur och gnagare.
Landskapet är mestadels låglänt, flackt och böljande. I norr och söder finns [[stäpp]]. Den norra delen av landet är kuperat. Moldaviens högsta berg är [[Dealul Bălănești]], 429&nbsp;meter högt. Den lägsta punkten är floden Dnjestr, som ligger två meter över havet. Moldaviens bördiga jord, framför allt [[svartjord]]en på stäppen i söder, och dess kontinentala klimat har gjort landet till en av de mest produktiva [[jordbruksregion]]erna i området, med storodling av [[Fruktträd|frukt]] och [[vin]]. Drygt tre fjärdedelar av marken är uppodlad. Skog täcker endast cirka sju procent av landets yta, mestadels [[Björkar|björk]]- och [[Ek|ekskog]] i landets centrala del, kallad ''Codrii'' (”skogarna”). Bland den inhemska [[Fauna|faunan]] märks [[rådjur]], [[vildsvin]], [[hare]], [[Rävar|räv]], [[vessla]], [[iller]], [[lodjur]] och [[gnagare]].


Bland naturtillgångar märks bördig jord, [[petroleum]], [[naturgas]], [[kalk]], [[lera]] och [[brunkol]].
Bland [[naturtillgångar]] märks bördig jord, [[petroleum]], [[naturgas]], [[kalk]], [[lera]] och [[brunkol]].


Moldavien har ett torrt, [[tempererat]] [[kontinentalt klimat]] med varma somrar och milda vintrar. I landets norra och västra delar råder snarast [[kustklimat]], medan torrare förhållanden är förhärskande i de södra och östra delarna. I september och oktober ökar [[nederbörd]]en, men antalet soldagar är fortfarande betydande. November och december innebär större mängder dimma och regn. Vintern varar ungefär från mitten av december in i april och är i öster och söder till följd av den östliga vinden relativt sträng med mycket snöfall. Under den långa, varma sommarperioden stiger temperaturen till över 25&nbsp;°C; under vintern dalar den snabbt ner till under 0&nbsp;°C. I bergen är det minusgrader cirka 130 dagar om året. Den genomsnittliga temperaturen i juli är 20&nbsp;°C; i januari varierar genomsnittet regionalt från −1&nbsp;°C till −6&nbsp;°C.
Moldavien har ett torrt, [[tempererat]] [[kontinentalt klimat]] med varma somrar och milda vintrar. I landets norra och västra delar råder snarast [[kustklimat]], medan torrare förhållanden är förhärskande i de södra och östra delarna. I september och oktober ökar [[nederbörd]]en, men antalet soldagar är fortfarande betydande. November och december innebär större mängder dimma och regn. Vintern varar ungefär från mitten av december in i april och är i öster och söder, till följd av den östliga vinden, relativt sträng med mycket snöfall. Under den långa, varma sommarperioden stiger temperaturen till över 25&nbsp;°C och under vintern dalar den snabbt ner till under 0&nbsp;°C. I bergen är det minusgrader cirka 130 dagar om året. Den genomsnittliga temperaturen i juli är 20&nbsp;°C; i januari varierar genomsnittet regionalt från −1&nbsp;°C till −6&nbsp;°C.


Den högsta temperatur som registrerats i Moldavien är +41,5&nbsp;°C i Camenca och den lägsta −35,5&nbsp;°C i Brătușeni.
Den högsta temperatur som registrerats i Moldavien är +41,5&nbsp;°C i [[Camenca]] och den lägsta −35,5&nbsp;°C i [[Brătușeni]].
===Skyddade områden===
===Skyddade områden===
* [[Orhei National Park]]
* [[Orhei nationalpark]]
* [[Codrii National Park]]
* [[Codrii National Park]]
* Naturreservat [[Plaiul Fagului]]
* Naturreservat [[Plaiul Fagului]]
Rad 164: Rad 164:
=== Administrativ indelning ===
=== Administrativ indelning ===
[[Fil:moldadm.png|miniatyr|stående|Karta över den administrativa indelningen (notera att [[Transnistrien]] ej är utsatt som autonomt såsom [[Gagauzien]] är).]]
[[Fil:moldadm.png|miniatyr|stående|Karta över den administrativa indelningen (notera att [[Transnistrien]] ej är utsatt som autonomt såsom [[Gagauzien]] är).]]
Moldavien är indelat i 32 distrikt ([[rajon]]er), tre städer (''[[municipiu|municipii]]'') [[Bălți]], [[Bender]] (Tighina), [[Chișinău]] med administrativ status likvärdig landets rajoner och två halvautonoma regioner ([[Gagauzien]] och det separatistiska [[Transnistrien]] med staden Bender, vars status fortfarande är omstridd: Transnistrien är ''de jure'' en del av Moldavien, då dess självständighet inte erkänts av någon stat, men ''[[de facto]]'' kontrolleras det inte av den moldaviska regeringen).
Moldavien är indelat i 32 distrikt ([[rajon]]er), tre städer (''[[municipiu|municipii]]'') [[Bălți]], [[Bender]] (Tighina), [[Chișinău]] med administrativ status likvärdig landets rajoner och två halvautonoma regioner ([[Gagauzien]] och det separatistiska [[Transnistrien]] med staden Bender, vars status fortfarande är omstridd: Transnistrien är ''[[de jure]]'' en del av Moldavien, då dess självständighet inte erkänts av någon stat, men ''[[de facto]]'' styrs det inte av den moldaviska regeringen).


Moldaviens rajoner:
Moldaviens rajoner:
Rad 204: Rad 204:
== Politik ==
== Politik ==
{{Huvudartikel|Moldaviens politik}}
{{Huvudartikel|Moldaviens politik}}
Moldavien är en [[parlamentarism|parlamentarisk]] [[republik]]. [[Parlament]]et har [[enkammarsystem|en kammare]] med 101 ledamöter som väljs i allmänna val vart fjärde år. Parlamentet väljer sedan [[president]], som fungerar som [[statschef]], genom sluten omröstning. Sedan den konstitutionella reformen år 2000 krävs en majoritet på tre femtedelar av de 101 ledamöternas röster, vilket vill säga sextioen röster. Presidenten utser en [[premiärminister]] som i sin tur bildar en [[regering]]. För båda krävs parlamentets godkännande.
Moldavien är en [[parlamentarism|parlamentarisk]] [[republik]]. [[Parlament]]et har [[enkammarsystem|en kammare]] med 101 ledamöter som väljs i allmänna val vart fjärde år. Parlamentet väljer sedan, genom sluten omröstning, [[president]] som fungerar som [[statschef]]. Sedan den konstitutionella reformen år 2000 krävs en majoritet på tre femtedelar av de 101 ledamöternas röster, dvs sextioen röster. Presidenten utser en [[premiärminister]] som i sin tur bildar [[regering]]. För båda krävs parlamentets godkännande.


Kommunistpartiet, som var proryskt och förespråkade bättre relationer med Ryssland vid tiden för valet 2001, gjorde efter Rysslands svala bemötande en helomvändning till valet den 6 mars 2005 och blev proeuropeiskt. Kommunistpartiet fick i det valet 46 procent av rösterna och intog således 56 av de 101 sätena i parlamentet. Det näst största partiet är det demokratiska blocket, som fick 28,5 % av rösterna och 34 säten; detta block är en koalition bestående av tre partier: "Alliansen vårt Moldavien" under ledning av [[Serafim Urechean]], borgmästaren i Chișinău, Demokratiska partiet under ledning av [[Dumitru Diacov]], tidigare talman i parlamentet, och det [[Socialliberala partiet]] under ledning av nationalekonomen [[Oleg Serebrian]]. Det kristdemokratiska högerpartiet under ledning av [[Iurie Rosca]] fick 9,1 % av rösterna och intog 11 säten.
[[Kommunistpartiet]], som var proryskt och förespråkade bättre relationer med [[Ryssland]] vid tiden för valet 2001, gjorde efter Rysslands svala bemötande en helomvändning till valet den 6 mars 2005 och blev [[Pro-europeisk|proeuropeiskt]]. Kommunistpartiet fick i det valet 46 procent av rösterna och intog således 56 av de 101 sätena i parlamentet. Det näst största partiet är det demokratiska blocket, som fick 28,5 % av rösterna och 34 säten; detta block är en koalition bestående av tre partier: "Alliansen vårt Moldavien" under ledning av [[Serafim Urechean]], borgmästaren i Chișinău, Demokratiska partiet under ledning av [[Dumitru Diacov]], tidigare talman i parlamentet, och det [[Socialliberala partiet]] under ledning av nationalekonomen [[Oleg Serebrian]]. Det kristdemokratiska högerpartiet under ledning av [[Iurie Rosca]] fick 9,1 % av rösterna och intog 11 säten.


Sedan kommunisterna segrat även i valet 2005 omvaldes [[Vladimir Voronin]] som president den 4 april 2005. Eftersom Kommunistpartiet inte hade mer än 56 parlamentsledamöter var Voronin tvungen att samla röster utanför det egna partiet. Det demokratiska blocket och kristdemokraterna underlät att utse egna presidentkandidater; den ende utmanaren till Voronin, Gheorghe Duca, Vetenskapsakademins ordförande, fick endast en röst, och Voronin kunde slutligen få ihop 75 röster, vilket är 14 mer än minimikravet för omval. Tjugotre parlamentariker i partialliansen [[Vårt Moldavien]] följde partiledaren [[Serafim Urechean]]s uppmaning att bojkotta presidentvalet. De 22 ledamöterna i de två övriga partierna i det demokratiska blocket, samt de kristdemokratiska ledamöterna, deltog i valet. Två röster ogiltigförklarades.
Sedan kommunisterna segrat även i valet 2005 omvaldes [[Vladimir Voronin]] som president den 4 april 2005. Eftersom Kommunistpartiet inte hade mer än 56 parlamentsledamöter var Voronin tvungen att samla röster utanför det egna partiet. Det demokratiska blocket och kristdemokraterna underlät att utse egna presidentkandidater; den ende utmanaren till Voronin, Gheorghe Duca, vetenskapsakademins ordförande, fick endast en röst. Voronin kunde slutligen få ihop 75 röster, vilket är 14 mer än minimikravet för omval. Tjugotre parlamentariker i partialliansen [[Vårt Moldavien]] följde partiledaren [[Serafim Urechean]]s uppmaning att bojkotta presidentvalet. De 22 ledamöterna i de två övriga partierna i det demokratiska blocket, samt de kristdemokratiska ledamöterna, deltog i valet. Två röster ogiltigförklarades.


Efter valet 2009 fick Kommunistpartiet återigen egen majoritet i parlamentet, med 60 mandat gentemot övriga partiers 41 mandat. Rykten och anklagelser om manipulation och röstfusk (exempelvis hävdade flera rumänska tidningar att även avlidna människor hade "röstat" för kommunisterna)<ref>{{Webbref|url=http://www.cotidianul.ro/cum_voteaza_mortii_in_republica_moldova-79772.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-04-08 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090410144603/http://cotidianul.ro/cum_voteaza_mortii_in_republica_moldova-79772.html |arkivdatum=2009-04-10 }} - "Hur de döda röstar i Republiken Moldavien", en artikel i den rumänska dagstidningen "Cotidianul"</ref> vann inget större gehör utomlands; däremot utbröt våldsamma kravaller i centrala [[Chișinău]] då tiotusentals människor protesterade mot kommunisternas valseger. Många av demonstranterna var så kallade "unionister", förespråkare för Moldaviens anslutning till Rumänien som före Sovjets ockupation av området år 1940.
Efter valet 2009 fick Kommunistpartiet återigen egen majoritet i parlamentet, med 60 mandat gentemot övriga partiers 41 mandat. Rykten och anklagelser om manipulation och röstfusk (exempelvis hävdade flera rumänska tidningar att även avlidna människor hade "röstat" för kommunisterna)<ref>{{Webbref|url=http://www.cotidianul.ro/cum_voteaza_mortii_in_republica_moldova-79772.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-04-08 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090410144603/http://cotidianul.ro/cum_voteaza_mortii_in_republica_moldova-79772.html |arkivdatum=2009-04-10 }} - "Hur de döda röstar i Republiken Moldavien", en artikel i den rumänska dagstidningen "Cotidianul"</ref> vann inget större gehör utomlands; däremot utbröt våldsamma kravaller i centrala [[Chișinău]] då tiotusentals människor protesterade mot kommunisternas valseger. Många av demonstranterna var så kallade "unionister", förespråkare för Moldaviens anslutning till Rumänien såsom var fallet innan [[Sovjetunionen|Sovjetunionens]] ockupation av området år 1940.


Polisen tog till brutala metoder för att bekämpa protesterna, vilket uppmärksammades av Amnesty<ref>https://archive.is/20120524191734/www.amnesty.org/en/appeals-for-action/protect-peaceful-moldovan-protesters-police-ill-treatment</ref>. Nyval utlystes, och här fick således en koalition av fyra högerliberala partier en större procentandel av rösterna än Voronins kommunistparti.<ref>http://www.guardian.co.uk/world/2009/jul/30/moldova-votes-communists-out</ref>
Polisen tog till brutala metoder för att bekämpa protesterna, vilket uppmärksammades av [[Amnesty International|Amnesty]]<ref>https://archive.is/20120524191734/www.amnesty.org/en/appeals-for-action/protect-peaceful-moldovan-protesters-police-ill-treatment</ref>. Nyval utlystes, och här fick en koalition av fyra högerliberala partier en större procentandel av rösterna än Voronins kommunistparti.<ref>http://www.guardian.co.uk/world/2009/jul/30/moldova-votes-communists-out</ref>


Dock hade vare sig Kommunistpartiet eller "Alliansen för Europeisk integration" de 61 mandat som krävdes för att utse en president, och därför ägde ännu ett val rum år 2010. Här gick Kommunistpartiet back ännu mer, medan tre högerliberala partier nu bara var två mandat ifrån de 61 som krävdes för att utnämna en president. Moldaviens högsta domstol beslutade slutligen att regeringen kunde bestå utan den absoluta majoritet som krävs för att välja en president<ref>https://archive.is/20120524191741/www.monstersandcritics.com/news/europe/news/article_1618104.php/Council-of-Europe-official-upbeat-on-ending-Moldova-s-stalemate</ref>. I valet 2014 vann det Socialistiska partiet under Zinaida Greceanîi och även vid valet 2019 fick de med knapp marginal flest röster.<ref>{{webref|url=https://www.eurasian-research.org/publication/moldova-after-parliamentary-election/|titel=Moldova after Parliamentary Election|språk=engelska|hämtdatum=2022-03-20}}</ref>
Dock hade vare sig Kommunistpartiet eller "Alliansen för Europeisk integration" de 61 mandat som krävdes för att utse en president, och därför ägde ännu ett val rum år 2010. Här backade Kommunistpartiet ännu mer, medan tre högerliberala partier nu bara var två mandat ifrån de 61 som krävs för att utnämna en president. Moldaviens [[Högsta domstolen|högsta domstol]] beslutade slutligen att regeringen kunde bestå utan den absoluta majoritet som krävs för att välja en president<ref>https://archive.is/20120524191741/www.monstersandcritics.com/news/europe/news/article_1618104.php/Council-of-Europe-official-upbeat-on-ending-Moldova-s-stalemate</ref>. I valet 2014 vann det Socialistiska partiet under Zinaida Greceanîi och även vid valet 2019 fick de med knapp marginal flest röster.<ref>{{webref|url=https://www.eurasian-research.org/publication/moldova-after-parliamentary-election/|titel=Moldova after Parliamentary Election|språk=engelska|hämtdatum=2022-03-20}}</ref>


Vid extravalet 2021 fick det av president [[Maia Sandu]] grundade ''[[Partiet handling och solidaritet]]'' 52,8 % av rösterna och 63 platser i parlamentet. Valkoalitionen mellan kommunistpartiet och socialisterna fick 27,2 % av rösterna och 32 mandat medan [[Șor]] fick 5,7 % av rösterna och 6 mandat. Övriga tjugo partier som ställde upp i valet nådde inte över spärrgränsen.<ref>{{webref|url=https://www.europeanforum.net/countries/moldova|titel=Moldova|språk=engelska|hämtdatum=2022-03-20}}</ref>
Vid extravalet 2021 fick det av president [[Maia Sandu]] grundade ''[[Partiet handling och solidaritet]]'' 52,8 % av rösterna och 63 platser i parlamentet. Valkoalitionen mellan kommunistpartiet och socialisterna fick 27,2 % av rösterna och 32 mandat medan [[Șor]] fick 5,7 % av rösterna och 6 mandat. Övriga tjugo partier som ställde upp i valet nådde inte över spärrgränsen.<ref>{{webref|url=https://www.europeanforum.net/countries/moldova|titel=Moldova|språk=engelska|hämtdatum=2022-03-20}}</ref>
Rad 224: Rad 224:
== Ekonomi ==
== Ekonomi ==
[[Fil:Moldova Competitiveness Project, USAID Moldova (48121864807).jpg|250px|höger|miniatyr|[[Moldaviska viner]].]]
[[Fil:Moldova Competitiveness Project, USAID Moldova (48121864807).jpg|250px|höger|miniatyr|[[Moldaviska viner]].]]
Moldavien har ett gott klimat och bördig jord<ref>{{Webbref|titel=Moldavien – Jordbruk och fiske|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/moldavien/jordbruk/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2023-02-10|språk=sv}}</ref>, men saknar större [[naturresurs]]er<ref name=":0">{{Webbref|titel=Moldavien – Naturtillgångar och energi|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/moldavien/naturtillgangar-energi-och-miljo/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2023-02-10|språk=sv}}</ref>, vilket gör det till ett jordbruksland. Ekonomin baseras huvudsakligen på [[jordbruk]], med odling av frukt, grönsaker, [[vin]] och [[tobak]]. Av jordbruksprodukterna är vin och [[rosenolja]] (en komponent i [[Parfym|parfymtillverkning]]) viktiga exportvaror.<ref name=":1">{{Webbref|titel=Moldavien – Ekonomi|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/moldavien/oversikt/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2023-02-10|språk=sv}}</ref> [[Petroleum]], [[kol (bränsle)|kol]] och [[naturgas]] importeras från Ryssland.
Moldavien har ett gott klimat och bördig jord<ref>{{Webbref|titel=Moldavien – Jordbruk och fiske|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/moldavien/jordbruk/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2023-02-10|språk=sv}}</ref>, men saknar större [[naturresurs]]er<ref name=":0">{{Webbref|titel=Moldavien – Naturtillgångar och energi|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/moldavien/naturtillgangar-energi-och-miljo/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2023-02-10|språk=sv}}</ref>, vilket gör det till ett jordbruksland. Ekonomin baseras huvudsakligen på [[jordbruk]], med odling av [[Fruktträd|frukt]], [[grönsaker]], [[vin]] och [[tobak]]. Av jordbruksprodukterna är vin och [[rosenolja]] (en komponent i [[Parfym|parfymtillverkning]]) viktiga exportvaror.<ref name=":1">{{Webbref|titel=Moldavien – Ekonomi|url=https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/moldavien/oversikt/|verk=www.ui.se|hämtdatum=2023-02-10|språk=sv}}</ref> [[Petroleum]], [[kol (bränsle)|kol]] och [[naturgas]] importeras från Ryssland.


Under sovjettiden var Moldavien en stor leverantör av vin, grönsaker och frukt till de andra sovjetrepublikerna. Samtidigt kunde - den dåvarande - republiken importera billig gas och olja från Ryssland. I och med Sovjetunionens upplösning försvann både en viktig exportmarknad, samtidigt som Ryssland började ta betalt för naturgas och olja enligt världsmarknadspriser. Det ledde till en kraftig nedgång för den moldaviska ekonomin. I [[Transnistrien]], landets främsta industriregion, utbröt ett inbördeskrig vilket ledde till att området tillföll separatister, något som ytterligare bidrog till att försvaga den moldaviska ekonomin. Samtliga av dessa skeenden innebar ett dramatiskt fall i landets [[bruttonationalprodukt]]. Under hela 1990-talet sjönk BNP och ekonomin krympte, även om minskningen avtog mot decenniets slut.<ref name=":1" />
Under sovjettiden var Moldavien en stor leverantör av vin, grönsaker och frukt till de andra sovjetrepublikerna. Samtidigt kunde - den dåvarande - republiken importera billig gas och olja från Ryssland. I och med Sovjetunionens upplösning försvann både en viktig exportmarknad, samtidigt som Ryssland började ta betalt för naturgas och olja enligt världsmarknadspriser. Det ledde till en kraftig nedgång för den moldaviska ekonomin. I [[Transnistrien]], landets främsta industriregion, utbröt ett inbördeskrig vilket ledde till att området tillföll separatister, något som ytterligare bidrog till att försvaga den moldaviska ekonomin. Samtliga av dessa skeenden innebar ett dramatiskt fall i landets [[bruttonationalprodukt]]. Under hela 1990-talet sjönk BNP och ekonomin krympte, även om minskningen avtog mot decenniets slut.<ref name=":1" />
Rad 230: Rad 230:
En stor del av landets energi importeras: 2022 beräknades 70% av Moldaviens el komma från importerad gas och olja, medan resten av elen framför allt kommer från inhemsk [[vattenkraft]]. Den importerade energin kommer i stor utsträckning från Ryssland, något som Moldavien under 2010- och 2020-talet gradvis försökt röra sig bort från. År 2014 färdigställdes en gasledning mellan Moldavien och Rumänien, och som en följd av [[Rysslands invasion av Ukraina 2022]] kopplade Moldavien bort sig från det ryska elnätet och anslöt sig till det europeiska [[ENTSO-E|ENTSO-E-nätet]].<ref name=":0" />
En stor del av landets energi importeras: 2022 beräknades 70% av Moldaviens el komma från importerad gas och olja, medan resten av elen framför allt kommer från inhemsk [[vattenkraft]]. Den importerade energin kommer i stor utsträckning från Ryssland, något som Moldavien under 2010- och 2020-talet gradvis försökt röra sig bort från. År 2014 färdigställdes en gasledning mellan Moldavien och Rumänien, och som en följd av [[Rysslands invasion av Ukraina 2022]] kopplade Moldavien bort sig från det ryska elnätet och anslöt sig till det europeiska [[ENTSO-E|ENTSO-E-nätet]].<ref name=":0" />


Landet präglas av fattigdom. Moldavien är Europas fattigaste land och omkring 1 miljon invånare har lämnat landet för att finna arbete annorstädes, och det beräknas att en tredjedel av de kvarvarande skulle resa utomlands om de fick chansen.
Landet präglas av [[fattigdom]]. Moldavien är Europas fattigaste land och omkring 1 miljon invånare har lämnat landet för att finna arbete annorstädes; det beräknas att en tredjedel av de kvarvarande skulle resa utomlands om de fick chansen.


De första tecknen på återhämtning år 2000 följdes av flera år av stark tillväxt (mer än 8 % under den första halvan av 2005). Dock har avsaknaden av strukturella reformer och en svart ekonomi på nästan 40 % av BNP orsakat tvåsiffrig inflation (mellan 12 % och 15 % per år) och ett betydande handelsunderskott (delvis uppvägt av de pengar moldaver arbetande i utlandet sänder hem).
De första tecknen på återhämtning år 2000 följdes av flera år av stark tillväxt, med mer än 8 % under den första halvan av 2005. Avsaknad av [[strukturella reformer]] och en [[svart ekonomi]] på nästan 40 % av BNP ([[Bruttonationalprodukt|bruttonationalprodukten]]), har dock orsakat en [[inflation]] mellan 12 % och 15 % per år, samt ett betydande [[handelsunderskott]] som delvis uppvägs av de pengar moldavier arbetande i utlandet sänder hem.


I förhållande till sin storlek har Moldavien världens största vinproduktion med över 100 000 hektar av [[Vinranka|vinrankor]].<ref>{{Webbref|titel=Moldova, A Wine Experience Out Of The Ordinary|url=https://www.forbes.com/sites/karlsson/2019/07/25/moldova-a-wine-experience-out-of-the-ordinary/|verk=Forbes|hämtdatum=2023-02-10|språk=en|förnamn=Per and Britt|efternamn=Karlsson}}</ref>
I förhållande till sin storlek har Moldavien världens största vinproduktion med över 100 000 hektar av [[Vinranka|vinrankor]].<ref>{{Webbref|titel=Moldova, A Wine Experience Out Of The Ordinary|url=https://www.forbes.com/sites/karlsson/2019/07/25/moldova-a-wine-experience-out-of-the-ordinary/|verk=Forbes|hämtdatum=2023-02-10|språk=en|förnamn=Per and Britt|efternamn=Karlsson}}</ref>


De begränsade naturtillgångar som Moldavien kan utvinna är cement, lera, gips, kalk, sten och grus, vilka främst går till byggnadsindustrin.<ref name=":0" />
De begränsade [[naturtillgångar]] som Moldavien kan utvinna är [[lera]], [[kalk]], [[gips]], [[sten]] och [[grus]], vilka främst går till [[Byggindustri|byggnadsindustrin]]. Av lera och kalk tillverkas cement.<ref name=":0" />


== Demografi ==
== Demografi ==
Rad 242: Rad 242:
[[Fil:Moldova demography.png|miniatyr|Demografisk utveckling 1992–2003 i tusental invånare (enligt [[FAO]]).]]
[[Fil:Moldova demography.png|miniatyr|Demografisk utveckling 1992–2003 i tusental invånare (enligt [[FAO]]).]]
Moldavien har cirka 3,5 miljoner invånare på en yta av 33&nbsp;800&nbsp;km². Enligt officiella siffror har omkring en fjärdedel av befolkningen (främst bland de ryska och ukrainska minoriteterna) utvandrat (främst till länder i Västeuropa, samt Ryssland och Ukraina) av ekonomiska skäl. Nästan alla i Moldavien är skriv- och läskunniga. Befolkningens medelålder är 32&nbsp;år.
Moldavien har cirka 3,5 miljoner invånare på en yta av 33&nbsp;800&nbsp;km². Enligt officiella siffror har omkring en fjärdedel av befolkningen (främst bland de ryska och ukrainska minoriteterna) utvandrat (främst till länder i Västeuropa, samt Ryssland och Ukraina) av ekonomiska skäl. Nästan alla i Moldavien är skriv- och läskunniga. Befolkningens medelålder är 32&nbsp;år.
Att definiera de etniska grupperna i Moldavien är kontroversiellt. Den huvudsakliga kontroversen gäller skillnaden mellan [[moldaver]] och [[rumäner]], och där även skillnaden mellan [[moldaviska]] och [[rumänska]]. Skillnaden mellan moldaver och rumäner är en mycket omdiskuterad politisk fråga där en sida argumenterar för att moldaver är en egen [[etnisk]] grupp separat från den rumänska etniciteten, medan den andra sidan hävdar att moldaver är en undergrupp till rumänerna. Problemets rötter ligger långt tillbaka i historien och frågan är politiskt mycket känslig på grund av att Rumänien har historiskt grundade territoriella anspråk på områden som numera hör till Moldavien. Försök att hävda den rumänska etniciteten och språket i Moldavien framkallar därför nationalistiska motreaktioner och ett avvisande av anspråken som ett led i förmenta rumänska expansionsstrategier. Det historiska området Moldavien omfattar delar som idag tillhör Rumänien (och därtill även delar som är ukrainska), och den moldaviska [[dialekt]]en av rumänska talas även på den rumänska sidan gränsen, men där görs ingen åtskillnad mellan rumäner och moldaver såsom är fallet i staten Moldavien.
Att definiera de etniska grupperna i Moldavien är kontroversiellt. Den huvudsakliga kontroversen gäller skillnaden mellan [[moldavier]] och [[rumäner]], och där även skillnaden mellan språken [[moldaviska]] och [[rumänska]]. Skillnaden mellan moldavier och rumäner är en mycket omdiskuterad politisk fråga där en sida argumenterar för att moldavier är en egen [[etnisk]] grupp separat från den rumänska etniciteten, medan den andra sidan hävdar att moldavier är en undergrupp till rumänerna. Problemets rötter ligger långt tillbaka i historien och frågan är politiskt mycket känslig på grund av att Rumänien har historiskt grundade territoriella anspråk på områden som numera hör till Moldavien. Försök att hävda den rumänska etniciteten och språket i Moldavien framkallar därför nationalistiska motreaktioner och ett avvisande av anspråken som ett led i förmenta rumänska expansionsstrategier. Det historiska området Moldavien omfattar delar som idag tillhör Rumänien (och därtill även delar som är ukrainska), och den moldaviska [[dialekt]]en av rumänska talas även på den rumänska sidan gränsen, men där görs ingen åtskillnad mellan rumäner och moldavier såsom är fallet i staten Moldavien.


De senaste uppgifterna kommer från 2014 års [[folkräkning]], men siffrorna är omdiskuterade.<ref>[https://statistica.gov.md/public/files/publicatii_electronice/Anuar_Statistic/2017/2_AS.pdf Populația și structura demografică]</ref>
De senaste uppgifterna kommer från 2014 års [[folkräkning]], men siffrorna är omdiskuterade.<ref>[https://statistica.gov.md/public/files/publicatii_electronice/Anuar_Statistic/2017/2_AS.pdf Populația și structura demografică]</ref>
Rad 249: Rad 249:
! Folkgrupp !! Andel<br />(%)
! Folkgrupp !! Andel<br />(%)
|-
|-
| [[moldaver]]/[[rumäner]] || 82,0
| [[moldavier]]/[[rumäner]] || 82,0
|-
|-
| [[ukrainare]] || 6,5
| [[ukrainare]] || 6,5
Rad 263: Rad 263:
| övriga || 0,4
| övriga || 0,4
|}
|}
Den officiella folkräkningen visar att 75,0&nbsp;% är moldaver och 7,0&nbsp;% är rumäner, men på grund av debatten räknar de flesta organisationer dem som en etnicitet. Denna folkräkning berörde inte Transnistrien, med mellan {{formatnum:750000}} och {{formatnum:900000}} invånare, där den rumänsktalande befolkningen endast utgör en relativ majoritet på något mer än 40 % av befolkningen, mot 25 % ukrainare och 20&nbsp;% ryssar.
Den officiella folkräkningen visar att 75,0&nbsp;% är moldavier och 7,0&nbsp;% är rumäner, men på grund av debatten räknar de flesta organisationer dem som en etnicitet. Denna folkräkning berörde inte [[Transnistrien]], med mellan {{formatnum:750000}} och {{formatnum:900000}} invånare, där den rumänsktalande befolkningen endast utgör en relativ majoritet på något mer än 40 % av befolkningen, mot 25 % ukrainare och 20&nbsp;% ryssar.


Två tredjedelar av invånarna talar [[moldaviska]], en dialekt av [[rumänska]] (men som tidigare av de moldaviska myndigheterna förklarades vara ett separat språk). Andra språk som talas är [[ryska]] och [[ukrainska]]. Omkring 70 % av befolkningen kan tala både rumänska och ryska.
Två tredjedelar av invånarna talar [[moldaviska]], en dialekt av [[rumänska]], som tidigare av de moldaviska myndigheterna förklarats vara ett separat språk. Andra språk som talas är [[ryska]] och [[ukrainska]]. Omkring 70 % av befolkningen kan tala både rumänska och ryska.


De största religionerna i Moldavien är
De största religionerna i Moldavien är
Rad 274: Rad 274:
== Kultur ==
== Kultur ==
[[Fil:Eminescu.jpg|thumb|[[Mihai Eminescu]], Rumäniens och Moldaviens [[nationalskald]].]]
[[Fil:Eminescu.jpg|thumb|[[Mihai Eminescu]], Rumäniens och Moldaviens [[nationalskald]].]]
Moldaviens [[kultur]] härstammar från och är huvudsakligen influerad av den [[Rumänien|rumänska]] kulturen, vars rötter går tillbaka till [[200-talet]], tiden för den [[Romerska riket|romerska]] kolonisationen av [[Dakien]]. Den kulturella samhörigheten beror på att majoriteten av Moldaviens befolkning, [[moldaver]]na, är av samma etnicitet som [[rumäner]]na.
Moldaviens [[kultur]] härstammar från och är huvudsakligen influerad av den [[Rumänien|rumänska]] kulturen, vars rötter går tillbaka till [[200-talet]], tiden för den [[Romerska riket|romerska]] kolonisationen av [[Dakien]]. Den kulturella samhörigheten beror på att majoriteten av Moldaviens befolkning, [[moldavier]]na, är av samma etnicitet som [[rumäner]]na.


Under århundradena efter det romerska tillbakadragandet år [[271]], mottog invånarna i regionen influenser via kontakter med det [[bysantinska riket]], [[Slaver|slaviska]] och [[Ungrare|ungerska]] grannfolk, och senare från [[Osmaner (befolkning)|osmanska turkar]]. Från 1800-talet blev en stark västeuropeisk, särskilt [[Frankrike|fransk]], påverkan synbar i rumänsk litteratur och konst. Den uppkomna blandningen har gett upphov till en rik kulturtradition. Även om utländska kontakter var en ofrånkomlig följd av regionens geografi, har dessas inflytande endast bidragit till att förhöja en livskraftig [[populärkultur]].{{källa behövs||månad=2009-10}}
Under århundradena efter det romerska tillbakadragandet år [[271]], mottog invånarna i regionen influenser via kontakter med det [[bysantinska riket]], [[Slaver|slaviska]] och [[Ungrare|ungerska]] grannfolk, och senare från [[Osmaner (befolkning)|osmanska turkar]]. Från 1800-talet blev en stark västeuropeisk, särskilt [[Frankrike|fransk]], påverkan synbar i rumänsk litteratur och konst. Den uppkomna blandningen har gett upphov till en rik kulturtradition. Även om utländska kontakter var en ofrånkomlig följd av regionens geografi, har dessas inflytande endast bidragit till att förhöja en livskraftig [[populärkultur]].{{källa behövs||månad=2009-10}}


Befolkningen i regionen började allmänt identifiera sig som "moldaver" under [[1300-talet]], men upprätthöll fortsättningsvis nära kulturella band med andra rumänska grupper. Östmoldaverna, befolkningen i [[Bessarabien]] och [[Transnistrien]], mottog dock också influenser av slavisk kultur från det angränsande [[Ukraina]]. Under perioderna [[1812]]-[[1917]], och [[1944]]-[[1989]], påverkades östmoldaverna av [[Ryssland|rysk]] och [[Sovjetunionen|sovjetisk]] administrativ kontroll, såväl som av etnisk rysk immigration.
Befolkningen i regionen började allmänt identifiera sig som "moldavier" under [[1300-talet]], men upprätthöll fortsättningsvis nära kulturella band med andra rumänska grupper. Östmoldavierna, befolkningen i [[Bessarabien]] och [[Transnistrien]], mottog dock också influenser av slavisk kultur från det angränsande [[Ukraina]]. Under perioderna [[1812]]-[[1917]], och [[1944]]-[[1989]], påverkades östmoldavierna av [[Ryssland|rysk]] och [[Sovjetunionen|sovjetisk]] administrativ kontroll, såväl som av etnisk rysk immigration.


Bessarabien var en av de minst utvecklade, och en av de med lägst utbildad befolkning av [[Sovjetunionens]]s europeiska regioner. År [[1930]] var läs- och skrivkunnigheten bara 40 %, enligt en rumänsk [[folkräkning]]. Även om sovjetiska myndigheter främjade utbildning (inte minst för att sprida [[Kommunism|kommunistisk ideologi]]), gjorde de även allt de kunde för att bryta regionens kulturella band med Rumänien. Med många etniskt rumänska intellektuella som antingen flydde, blev dödade, eller deporterades både under och efter [[andra världskriget]], förvärrades Bessarabiens kulturella och bildningsmässiga situation.
Bessarabien var en av de minst utvecklade, och en av de med lägst utbildad befolkning av [[Sovjetunionens]]s europeiska regioner. År [[1930]] var läs- och skrivkunnigheten bara 40 %, enligt en rumänsk [[folkräkning]]. Även om sovjetiska myndigheter främjade utbildning (inte minst för att sprida [[Kommunism|kommunistisk ideologi]]), gjorde de även allt de kunde för att bryta regionens kulturella band med Rumänien. Med många etniskt rumänska intellektuella som antingen flydde, blev dödade, eller deporterades både under och efter [[andra världskriget]], förvärrades Bessarabiens kulturella och bildningsmässiga situation.
Rad 323: Rad 323:


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
{{Commons|Category:Moldova}}
* {{Commons|Category:Moldova}}


{{Navigeringsmallar Moldavien}}
{{Navigeringsmallar Moldavien}}

Nuvarande version från 26 juli 2024 kl. 05.05

För andra betydelser, se Moldova (olika betydelser).

Republiken Moldavien
Republica Moldova
Република Молдова
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: Limba noastră
"Vårt språk"
läge
HuvudstadChișinău
Största stad Chișinău (cirka 723 500 inv.) (2012)
Officiellt språk rumänska (moldaviska)*)
ryska
ukrainska[1]
gagauziska
Statsskick republik
 -  president Maia Sandu
 -  premiärminister Dorin Recean
Självständighet från Sovjetunionen 
 -  Erkänd 27 augusti 1991 
Area
 -  Totalt 33 851 km²[2] (139:e)
 -  Vatten (%) 2.83
Befolkning
 -  2021 (juli) års uppskattning 4 018 671[3] (131:e)
 -  20161 års folkräkning 3 553 056 [4][5]
 -  Befolkningstäthet 119 inv./km² (76:e)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 42,483 miljarder USD[6] (129:e)
 -  Per capita 16 719 USD[6] (92:a)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 13,811 miljarder USD[6] (143:e)
 -  Per capita 5 435 USD[6] (124:e)
HDI (2021) ▲ 0,767[7] (80:e)
Valuta Moldavisk leu (MDL)
Tidszon EET (UTC+2)
 -  Sommartid EEST (UTC+3)
Topografi
 -  Högsta punkt Dealul Bălănești, 430 m ö.h.
 -  Längsta flod Dnjestr (Nistru), 1370 km
Nationaldag 27 augusti
Nationalitetsmärke MD
Landskod MD, MDA, 498
Toppdomän .md
Landsnummer +373
*) Enligt konstitutionen är moldaviska officiellt språk, men detta anses mer eller mindre identiskt med rumänska, det officiella språket i grannlandet Rumänien.
1) Den bofasta befolkningen i Moldavien den 1 januari 2016.

Moldavien (rumänska: Moldova[8] och historiskt Moldau[9]), officiellt Republiken Moldavien (rumänska: Republica Moldova), är en republik i Östeuropa som gränsar till Rumänien och Ukraina. I landet bor 4 miljoner invånare (inkl. Transnistrien) (2021). Huvudstaden heter Chișinău. Moldavien gör försök att närma sig Europeiska unionen, men det politiska läget är instabilt.[10] Beslut om att bevilja Moldavien kandidatstatus till EU togs sommaren 2022.[11]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Under antiken beboddes Moldavien av dakerna. På grund av sitt läge i östra Europa nära Asien har området som nu är Moldavien utstått ett flertal invasioner.

På medeltiden invaderades området först av Kievriket (Kievskaja Rus) och senare av mongolväldet. Omkring 1350 uppstod furstendömet Moldau. Detta blev på 1500-talet underställt och tributskyldigt till det Osmanska riket, men fick behålla sin politiska autonomi, från 1513 och fram till 1812, då området kom under rysk överhöghet som Guvernementet Bessarabien. Furstendömet kom att bestå fram till 1859, då Moldova, undantaget dess nordöstra del, vilken kom att stå kvar under rysk överhöghet, gick samman med grannstaten Valakiet och år 1861 utropade nationalstaten Rumänien.

Dagens Moldavien grundas

[redigera | redigera wikitext]

Efter den ryska revolutionen utropades Bessarabien, som omfattade dagens Moldavien och en mindre del av Ukraina, till en självständig stat den 2 december 1917. I slutet av första världskriget tillföll detta Rumänien. År 1918 tog kommunisterna makten i Bessarabien, vilket föranledde en rumänsk militär invasion. Den 27 mars 1918 röstades en förening med Rumänien igenom i ett underbemannat bessarabiskt parlament, med 86 ja-röster, 3 nej-röster och 36 blanka röster.[12] Enligt vissa vittnesmål bemöttes beslutet om anslutning med hurrarop och glädje ute på gatorna.

Andra världskriget

[redigera | redigera wikitext]

I enlighet med Molotov-Ribbentroppaktens hemliga tilläggsprotokoll tillföll Bessarabien Sovjet och den 2 augusti 1940 ockuperades Moldavien av sovjetiska styrkor och regionen Transnistrien införlivades i Moldavien. Med stöd från Tyskland kunde Rumänien driva tillbaka de sovjetiska styrkorna i juni 1941. Efter andra världskrigets slut blev Moldavien del av Sovjetunionen; 86 % av de styrande ersattes med icke-rumäner (ryssar). Under Stalin deporterades ett stort antal moldavier till Sibirien och Kazakstan, medan ryssar samtidigt deporterades till Moldavien.

Självständighet från Sovjet

[redigera | redigera wikitext]

Landet var en av delrepublikerna i Sovjetunionen, Moldaviska SSR, 1940–1941 samt från 1945 till 1991. Den 27 augusti 1991 förklarade sig Moldavien självständigt från Sovjet. I december 1991 förklarade Transnistrien sin självständighet från Moldavien, vilket ledde till ett kort men blodigt inbördeskrig. Efter intervention av den ryska 14:e armén uppnåddes en vapenvila som i praktiken innebär ett dödläge. Konflikten är således än idag inte löst och Moldavien är fortfarande ett delat land.

Efter Sovjetunionens fall styrdes Moldavien först av icke-kommunister, men mellan 2001 och 2009 åter av en kommunistisk president och ett kommunistiskt parlament. Valen ses överlag som grundläggande fria och demokratiska av världssamfundet, även om landet uppvisar brister vad gäller mediefrihet och mänskliga rättigheter. Till en början stödde folkopinionen planer på en återförening med Rumänien, men i en folkomröstning 1994 röstade en stor majoritet mot detta (endast tio procent röstade för). Moldavien har tidigare isolerat sig från andra länder, men har under senare år allt mer närmat sig EU och USA samt sökt distansera sig från Ryssland.[källa behövs]

Separatism och rysk påverkan

[redigera | redigera wikitext]

Ryskspråkiga separatister har i Transnistrien utropat en självständig stat, och i söder har gagauzerna, ett kristet turkspråkigt folk, erhållit autonomi. I och med att den serbiska provinsen Kosovo fick internationellt erkännande som självständig stat, anser man i Transnistrien att ett nytt folkrättsligt prejudikat bildats, enligt vilket även andra europeiska utbrytarstater, exempelvis Transnistrien, har rätt att hävda nationell självständighet.

September 2014 kom rapporter att "små gröna män" ägnat sig åt hemliga värvningskampanjer bland Moldaviens ungdomar.[13][14] Liknande neutralt klädda paramilitärer syntes flitigt på Krim i mars 2014 i samband med Krimkrisen då Ryska federationen annekterade Krim, varvid Vladimir Putin utdelade medaljer åt dessa efter annekteringen.[15]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]
Engelskspråkig karta över Moldavien.
Landskap längs floden Dnjestr.

Moldavien är beläget nordöst om Balkanhalvön i sydöstra Europa, nordöst om bergsområdet Karpaterna och nordväst om Svarta havet, i utkanten av det ukrainska slättlandet som breder ut sig åt nordöst. Landet gränsar i väster till Rumänien och i öster, norr och söder till Ukraina. Moldavien sträcker sig drygt 350 kilometer i nord–sydlig riktning, drygt 150 kilometer i öst–västlig och har en yta på 33 843 km². Större delen av landet ligger mellan floderna Dnjestr och Prut. Landets västgräns utgörs av den senare, som sedan förenar sig med Donau innan den mynnar ut i Svarta havet. I nordöst är Dnjestr huvudfloden; denna genomkorsar landet från norr till söder och skiljer regionen Transnistrien (cirka 12 % av landets yta) på dess östra strand från övriga Moldavien på dess västra. Mindre floder är Răut (Reut), Kogolnik, Bîc och Botna. I norr gränsar landet till den podoliska platån (Podolien) i västra Ukraina. Landet har ingen kust då en smal ukrainsk landremsa skiljer det från det närbelägna Svarta havet.

Landskapet är mestadels låglänt, flackt och böljande. I norr och söder finns stäpp. Den norra delen av landet är kuperat. Moldaviens högsta berg är Dealul Bălănești, 429 meter högt. Den lägsta punkten är floden Dnjestr, som ligger två meter över havet. Moldaviens bördiga jord, framför allt svartjorden på stäppen i söder, och dess kontinentala klimat har gjort landet till en av de mest produktiva jordbruksregionerna i området, med storodling av frukt och vin. Drygt tre fjärdedelar av marken är uppodlad. Skog täcker endast cirka sju procent av landets yta, mestadels björk- och ekskog i landets centrala del, kallad Codrii (”skogarna”). Bland den inhemska faunan märks rådjur, vildsvin, hare, räv, vessla, iller, lodjur och gnagare.

Bland naturtillgångar märks bördig jord, petroleum, naturgas, kalk, lera och brunkol.

Moldavien har ett torrt, tempererat kontinentalt klimat med varma somrar och milda vintrar. I landets norra och västra delar råder snarast kustklimat, medan torrare förhållanden är förhärskande i de södra och östra delarna. I september och oktober ökar nederbörden, men antalet soldagar är fortfarande betydande. November och december innebär större mängder dimma och regn. Vintern varar ungefär från mitten av december in i april och är i öster och söder, till följd av den östliga vinden, relativt sträng med mycket snöfall. Under den långa, varma sommarperioden stiger temperaturen till över 25 °C och under vintern dalar den snabbt ner till under 0 °C. I bergen är det minusgrader cirka 130 dagar om året. Den genomsnittliga temperaturen i juli är 20 °C; i januari varierar genomsnittet regionalt från −1 °C till −6 °C.

Den högsta temperatur som registrerats i Moldavien är +41,5 °C i Camenca och den lägsta −35,5 °C i Brătușeni.

Skyddade områden

[redigera | redigera wikitext]

Städer i Moldavien

[redigera | redigera wikitext]
Chișinău
Nr Stad Befolkning Distrikt
1 Chișinău &&&&&&&&&0723500.&&&&&0723 500 -
2 Tiraspol &&&&&&&&&0158069.&&&&&0158 069 Transnistrien
3 Bălți &&&&&&&&&0122699.&&&&&0122 699 -
4 Bender &&&&&&&&&&097027.&&&&&097 027 Transnistrien
5 Rîbnița &&&&&&&&&&053648.&&&&&053 648 Rîbnița rajon
6 Cahul &&&&&&&&&&035488.&&&&&035 488 Cahul rajon
7 Ungheni &&&&&&&&&&035311.&&&&&035 311 Ungheni rajon
8 Soroca &&&&&&&&&&028362.&&&&&028 362 Soroca rajon
9 Orhei &&&&&&&&&&025641.&&&&&025 641 Orhei rajon

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]
Karta över den administrativa indelningen (notera att Transnistrien ej är utsatt som autonomt såsom Gagauzien är).

Moldavien är indelat i 32 distrikt (rajoner), tre städer (municipii) Bălți, Bender (Tighina), Chișinău med administrativ status likvärdig landets rajoner och två halvautonoma regioner (Gagauzien och det separatistiska Transnistrien med staden Bender, vars status fortfarande är omstridd: Transnistrien är de jure en del av Moldavien, då dess självständighet inte erkänts av någon stat, men de facto styrs det inte av den moldaviska regeringen).

Moldaviens rajoner:

Politik

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Moldaviens politik

Moldavien är en parlamentarisk republik. Parlamentet har en kammare med 101 ledamöter som väljs i allmänna val vart fjärde år. Parlamentet väljer sedan, genom sluten omröstning, president som fungerar som statschef. Sedan den konstitutionella reformen år 2000 krävs en majoritet på tre femtedelar av de 101 ledamöternas röster, dvs sextioen röster. Presidenten utser en premiärminister som i sin tur bildar regering. För båda krävs parlamentets godkännande.

Kommunistpartiet, som var proryskt och förespråkade bättre relationer med Ryssland vid tiden för valet 2001, gjorde efter Rysslands svala bemötande en helomvändning till valet den 6 mars 2005 och blev proeuropeiskt. Kommunistpartiet fick i det valet 46 procent av rösterna och intog således 56 av de 101 sätena i parlamentet. Det näst största partiet är det demokratiska blocket, som fick 28,5 % av rösterna och 34 säten; detta block är en koalition bestående av tre partier: "Alliansen vårt Moldavien" under ledning av Serafim Urechean, borgmästaren i Chișinău, Demokratiska partiet under ledning av Dumitru Diacov, tidigare talman i parlamentet, och det Socialliberala partiet under ledning av nationalekonomen Oleg Serebrian. Det kristdemokratiska högerpartiet under ledning av Iurie Rosca fick 9,1 % av rösterna och intog 11 säten.

Sedan kommunisterna segrat även i valet 2005 omvaldes Vladimir Voronin som president den 4 april 2005. Eftersom Kommunistpartiet inte hade mer än 56 parlamentsledamöter var Voronin tvungen att samla röster utanför det egna partiet. Det demokratiska blocket och kristdemokraterna underlät att utse egna presidentkandidater; den ende utmanaren till Voronin, Gheorghe Duca, vetenskapsakademins ordförande, fick endast en röst. Voronin kunde slutligen få ihop 75 röster, vilket är 14 mer än minimikravet för omval. Tjugotre parlamentariker i partialliansen Vårt Moldavien följde partiledaren Serafim Urecheans uppmaning att bojkotta presidentvalet. De 22 ledamöterna i de två övriga partierna i det demokratiska blocket, samt de kristdemokratiska ledamöterna, deltog i valet. Två röster ogiltigförklarades.

Efter valet 2009 fick Kommunistpartiet återigen egen majoritet i parlamentet, med 60 mandat gentemot övriga partiers 41 mandat. Rykten och anklagelser om manipulation och röstfusk (exempelvis hävdade flera rumänska tidningar att även avlidna människor hade "röstat" för kommunisterna)[16] vann inget större gehör utomlands; däremot utbröt våldsamma kravaller i centrala Chișinău då tiotusentals människor protesterade mot kommunisternas valseger. Många av demonstranterna var så kallade "unionister", förespråkare för Moldaviens anslutning till Rumänien såsom var fallet innan Sovjetunionens ockupation av området år 1940.

Polisen tog till brutala metoder för att bekämpa protesterna, vilket uppmärksammades av Amnesty[17]. Nyval utlystes, och här fick en koalition av fyra högerliberala partier en större procentandel av rösterna än Voronins kommunistparti.[18]

Dock hade vare sig Kommunistpartiet eller "Alliansen för Europeisk integration" de 61 mandat som krävdes för att utse en president, och därför ägde ännu ett val rum år 2010. Här backade Kommunistpartiet ännu mer, medan tre högerliberala partier nu bara var två mandat ifrån de 61 som krävs för att utnämna en president. Moldaviens högsta domstol beslutade slutligen att regeringen kunde bestå utan den absoluta majoritet som krävs för att välja en president[19]. I valet 2014 vann det Socialistiska partiet under Zinaida Greceanîi och även vid valet 2019 fick de med knapp marginal flest röster.[20]

Vid extravalet 2021 fick det av president Maia Sandu grundade Partiet handling och solidaritet 52,8 % av rösterna och 63 platser i parlamentet. Valkoalitionen mellan kommunistpartiet och socialisterna fick 27,2 % av rösterna och 32 mandat medan Șor fick 5,7 % av rösterna och 6 mandat. Övriga tjugo partier som ställde upp i valet nådde inte över spärrgränsen.[21]

Se även:

Ekonomi

[redigera | redigera wikitext]
Moldaviska viner.

Moldavien har ett gott klimat och bördig jord[22], men saknar större naturresurser[23], vilket gör det till ett jordbruksland. Ekonomin baseras huvudsakligen på jordbruk, med odling av frukt, grönsaker, vin och tobak. Av jordbruksprodukterna är vin och rosenolja (en komponent i parfymtillverkning) viktiga exportvaror.[24] Petroleum, kol och naturgas importeras från Ryssland.

Under sovjettiden var Moldavien en stor leverantör av vin, grönsaker och frukt till de andra sovjetrepublikerna. Samtidigt kunde - den dåvarande - republiken importera billig gas och olja från Ryssland. I och med Sovjetunionens upplösning försvann både en viktig exportmarknad, samtidigt som Ryssland började ta betalt för naturgas och olja enligt världsmarknadspriser. Det ledde till en kraftig nedgång för den moldaviska ekonomin. I Transnistrien, landets främsta industriregion, utbröt ett inbördeskrig vilket ledde till att området tillföll separatister, något som ytterligare bidrog till att försvaga den moldaviska ekonomin. Samtliga av dessa skeenden innebar ett dramatiskt fall i landets bruttonationalprodukt. Under hela 1990-talet sjönk BNP och ekonomin krympte, även om minskningen avtog mot decenniets slut.[24]

En stor del av landets energi importeras: 2022 beräknades 70% av Moldaviens el komma från importerad gas och olja, medan resten av elen framför allt kommer från inhemsk vattenkraft. Den importerade energin kommer i stor utsträckning från Ryssland, något som Moldavien under 2010- och 2020-talet gradvis försökt röra sig bort från. År 2014 färdigställdes en gasledning mellan Moldavien och Rumänien, och som en följd av Rysslands invasion av Ukraina 2022 kopplade Moldavien bort sig från det ryska elnätet och anslöt sig till det europeiska ENTSO-E-nätet.[23]

Landet präglas av fattigdom. Moldavien är Europas fattigaste land och omkring 1 miljon invånare har lämnat landet för att finna arbete annorstädes; det beräknas att en tredjedel av de kvarvarande skulle resa utomlands om de fick chansen.

De första tecknen på återhämtning år 2000 följdes av flera år av stark tillväxt, med mer än 8 % under den första halvan av 2005. Avsaknad av strukturella reformer och en svart ekonomi på nästan 40 % av BNP (bruttonationalprodukten), har dock orsakat en inflation mellan 12 % och 15 % per år, samt ett betydande handelsunderskott som delvis uppvägs av de pengar moldavier arbetande i utlandet sänder hem.

I förhållande till sin storlek har Moldavien världens största vinproduktion med över 100 000 hektar av vinrankor.[25]

De begränsade naturtillgångar som Moldavien kan utvinna är lera, kalk, gips, sten och grus, vilka främst går till byggnadsindustrin. Av lera och kalk tillverkas cement.[23]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]
Karta med det historisk-geografiska området Moldavien i gult, resterande Rumänien i blått och den nuvarande statsgränsen i svart.
Demografisk utveckling 1992–2003 i tusental invånare (enligt FAO).

Moldavien har cirka 3,5 miljoner invånare på en yta av 33 800 km². Enligt officiella siffror har omkring en fjärdedel av befolkningen (främst bland de ryska och ukrainska minoriteterna) utvandrat (främst till länder i Västeuropa, samt Ryssland och Ukraina) av ekonomiska skäl. Nästan alla i Moldavien är skriv- och läskunniga. Befolkningens medelålder är 32 år. Att definiera de etniska grupperna i Moldavien är kontroversiellt. Den huvudsakliga kontroversen gäller skillnaden mellan moldavier och rumäner, och där även skillnaden mellan språken moldaviska och rumänska. Skillnaden mellan moldavier och rumäner är en mycket omdiskuterad politisk fråga där en sida argumenterar för att moldavier är en egen etnisk grupp separat från den rumänska etniciteten, medan den andra sidan hävdar att moldavier är en undergrupp till rumänerna. Problemets rötter ligger långt tillbaka i historien och frågan är politiskt mycket känslig på grund av att Rumänien har historiskt grundade territoriella anspråk på områden som numera hör till Moldavien. Försök att hävda den rumänska etniciteten och språket i Moldavien framkallar därför nationalistiska motreaktioner och ett avvisande av anspråken som ett led i förmenta rumänska expansionsstrategier. Det historiska området Moldavien omfattar delar som idag tillhör Rumänien (och därtill även delar som är ukrainska), och den moldaviska dialekten av rumänska talas även på den rumänska sidan gränsen, men där görs ingen åtskillnad mellan rumäner och moldavier såsom är fallet i staten Moldavien.

De senaste uppgifterna kommer från 2014 års folkräkning, men siffrorna är omdiskuterade.[26]

Folkgrupp Andel
(%)
moldavier/rumäner 82,0
ukrainare 6,5
gagauzer 4,5
ryssar 4,0
bulgarer 1,8
Romer 0,3
övriga 0,4

Den officiella folkräkningen visar att 75,0 % är moldavier och 7,0 % är rumäner, men på grund av debatten räknar de flesta organisationer dem som en etnicitet. Denna folkräkning berörde inte Transnistrien, med mellan 750 000 och 900 000 invånare, där den rumänsktalande befolkningen endast utgör en relativ majoritet på något mer än 40 % av befolkningen, mot 25 % ukrainare och 20 % ryssar.

Två tredjedelar av invånarna talar moldaviska, en dialekt av rumänska, som tidigare av de moldaviska myndigheterna förklarats vara ett separat språk. Andra språk som talas är ryska och ukrainska. Omkring 70 % av befolkningen kan tala både rumänska och ryska.

De största religionerna i Moldavien är

Kultur

[redigera | redigera wikitext]
Mihai Eminescu, Rumäniens och Moldaviens nationalskald.

Moldaviens kultur härstammar från och är huvudsakligen influerad av den rumänska kulturen, vars rötter går tillbaka till 200-talet, tiden för den romerska kolonisationen av Dakien. Den kulturella samhörigheten beror på att majoriteten av Moldaviens befolkning, moldavierna, är av samma etnicitet som rumänerna.

Under århundradena efter det romerska tillbakadragandet år 271, mottog invånarna i regionen influenser via kontakter med det bysantinska riket, slaviska och ungerska grannfolk, och senare från osmanska turkar. Från 1800-talet blev en stark västeuropeisk, särskilt fransk, påverkan synbar i rumänsk litteratur och konst. Den uppkomna blandningen har gett upphov till en rik kulturtradition. Även om utländska kontakter var en ofrånkomlig följd av regionens geografi, har dessas inflytande endast bidragit till att förhöja en livskraftig populärkultur.[källa behövs]

Befolkningen i regionen började allmänt identifiera sig som "moldavier" under 1300-talet, men upprätthöll fortsättningsvis nära kulturella band med andra rumänska grupper. Östmoldavierna, befolkningen i Bessarabien och Transnistrien, mottog dock också influenser av slavisk kultur från det angränsande Ukraina. Under perioderna 1812-1917, och 1944-1989, påverkades östmoldavierna av rysk och sovjetisk administrativ kontroll, såväl som av etnisk rysk immigration.

Bessarabien var en av de minst utvecklade, och en av de med lägst utbildad befolkning av Sovjetunionenss europeiska regioner. År 1930 var läs- och skrivkunnigheten bara 40 %, enligt en rumänsk folkräkning. Även om sovjetiska myndigheter främjade utbildning (inte minst för att sprida kommunistisk ideologi), gjorde de även allt de kunde för att bryta regionens kulturella band med Rumänien. Med många etniskt rumänska intellektuella som antingen flydde, blev dödade, eller deporterades både under och efter andra världskriget, förvärrades Bessarabiens kulturella och bildningsmässiga situation.

För att fylla tomrummet utvecklade sovjetiska myndigheter stadskulturella och vetenskapliga centra och institutioner som sedermera fylldes med ryssar, och med andra icke-rumänska etniciteter, men detta var en kultur som var påtvingad och främmande. Den urbana kulturen kom från Moskva; den etniskt rumänska befolkningen på landsbygden tilläts uttrycka sig bara inom folklore eller folkkonst.

Fastän folkkonsterna blomstrade, var likheterna med rumänsk kultur dolda. Musik och dans, i synnerhet uppmuntrad av sovjetiska myndigheter, gjordes till PR-nummer, men förvrängdes subtilt för att undangömma deras rumänska ursprung. Ett exempel är den nationella folkdräkten, för vilken den traditionella rumänska mockasinen (opinca) ersattes av den ryska stöveln.

Moldaviens folkkultur är synnerligen rik, och den mycket gamla folkballaden, "Mioritan", "Meșterul Manole" spelar en central roll i den traditionella kulturen. Folktraditioner, innefattande keramikproduktion och vävning, utövas fortsättningsvis i landsbygdsområden. Folkkulturtraditionen främjas på nationell nivå och representeras av, bland andra grupper, republikens danssällskap, Joc, och av folkkören, Doina.

Nationella helgdagar

[redigera | redigera wikitext]
  • 27 augusti - Ziua Independenței - Självständighetsdagen
  • 31 augusti - Limba noastră - ung. Språkdagen som även är namnet på nationalsången

Moldavien i populärkultur

[redigera | redigera wikitext]

Det påhittade landet Syldavien förekommer i några album med Tintin. Det tros ha lånat sitt namn från Moldavien och Transsylvanien.[27]

Internationella rankningar

[redigera | redigera wikitext]
Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 97 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 91 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 117 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 107 av 189

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Nicholas Harris (översättare Jann Westrup): Illustrerad världsatlas, Rabén & Sjögren, Stockholm 1995, sida 11 ISBN 91 29 62841 5
  2. ^ ”Moldova”. The World Factbook. CIA. 6 september 2016. Arkiverad från originalet den 7 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190107090430/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/md.html. Läst 14 september 2016. 
  3. ^ ”Moldova Population 2021”. https://worldpopulationreview.com/countries/moldova-population. Läst 13 januari 2022. 
  4. ^ ”Bulgaria population statistics” (på engelska). GeoHive. Arkiverad från originalet den 3 november 2016. https://web.archive.org/web/20161103164610/http://www.geohive.com/cntry/moldova.aspx. Läst 14 september 2016. 
  5. ^ National Bureau of Statistics of the Republic of Moldova: Resident population by sex and areas, as of January 1, 1970-2016 Arkiverad 6 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. På engelska, läst 14 september 2016
  6. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  7. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  8. ^ Moldavien på NE.se
  9. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1934
  10. ^ ”Tre länder i det östliga partnerskapet: Ukraina, Moldavien och Belarus | Faktablad om Europeiska unionen | Europaparlamentet”. www.europarl.europa.eu. https://www.europarl.europa.eu/factsheets/sv/sheet/171/tre-lander-i-det-ostliga-partnerskapet-ukraina-moldavien-och-belarus. Läst 13 januari 2022. 
  11. ^ Nilsson, Maja (23 juni 2022). ”EU-länder överens: Ukraina och Moldavien får kandidatstatus”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/eu-lander-overens. Läst 8 oktober 2022. 
  12. ^ http://depts.washington.edu/cartah/text_archive/clark/bc_17.shtml#bc_17
  13. ^ "Зелені чоловічки" з'явилися на території Молдови - РНБО". Unian.ua, 2014-09-08. Läst 12 oktober 2014. (ukrainska)
  14. ^ InfoTag (2014-09-05): "LITTLE GREEN MEN" RECRUIT AND TRAIN YOUNG PEOPLE FROM MOLDOVA, TOO – EX-DEPUTY MINISTER".. Infotag.md. Läst 12 oktober 2014. (engelska)
  15. ^ Luhn, Alec (2014-09-05): "Pro-Kremlin journalists win medals for 'objective' coverage of Crimea". Theguardian.com. Läst 12 oktober 2014. (engelska)
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 april 2009. https://web.archive.org/web/20090410144603/http://cotidianul.ro/cum_voteaza_mortii_in_republica_moldova-79772.html. Läst 8 april 2009.  - "Hur de döda röstar i Republiken Moldavien", en artikel i den rumänska dagstidningen "Cotidianul"
  17. ^ https://archive.is/20120524191734/www.amnesty.org/en/appeals-for-action/protect-peaceful-moldovan-protesters-police-ill-treatment
  18. ^ http://www.guardian.co.uk/world/2009/jul/30/moldova-votes-communists-out
  19. ^ https://archive.is/20120524191741/www.monstersandcritics.com/news/europe/news/article_1618104.php/Council-of-Europe-official-upbeat-on-ending-Moldova-s-stalemate
  20. ^ ”Moldova after Parliamentary Election” (på engelska). https://www.eurasian-research.org/publication/moldova-after-parliamentary-election/. Läst 20 mars 2022. 
  21. ^ ”Moldova” (på engelska). https://www.europeanforum.net/countries/moldova. Läst 20 mars 2022. 
  22. ^ ”Moldavien – Jordbruk och fiske”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/moldavien/jordbruk/. Läst 10 februari 2023. 
  23. ^ [a b c] ”Moldavien – Naturtillgångar och energi”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/moldavien/naturtillgangar-energi-och-miljo/. Läst 10 februari 2023. 
  24. ^ [a b] ”Moldavien – Ekonomi”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/moldavien/oversikt/. Läst 10 februari 2023. 
  25. ^ Karlsson, Per and Britt. ”Moldova, A Wine Experience Out Of The Ordinary” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/karlsson/2019/07/25/moldova-a-wine-experience-out-of-the-ordinary/. Läst 10 februari 2023. 
  26. ^ Populația și structura demografică
  27. ^ Dominique Auzias/Jean-Paul Labourdette: Moldavie, s. 56. Google.se. Läst 1 januari 2015. (franska)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Länkar till relaterade artiklar
v • r
Europa
Självständiga stater
Särskilda områden
v • r
Oberoende staters samvälde (OSS)
Armenien · Azerbajdzjan · Belarus · Kazakstan · Kirgizistan · Moldavien* · Ryssland · Tadzjikistan · Turkmenistan* · Uzbekistan
* Associerad medlemstat
v • r
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
OSSE:s logotyp
v • r
Europarådet Europarådet
v • r
Latinska unionen
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Moldavien&oldid=55426137”