Haga slottsgrund: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Nuvarande version från 25 juli 2024 kl. 20.58

Haga slottsgrund eller Stora Haga slottsruin är resterna av Gustav III:s storslagna plan för Stora Haga slott i Hagaparken. I uppdraget att rita slottet var inte mindre än sex arkitekter inblandade. Uppförandet hann inte mer än till grunden innan kungen mördades i mars 1792 och bygget avstannade. Idag finns bara slottets källarmurar kvar.

Bakgrund

I slutet av 1770-talet ritade Carl Fredrik Adelcrantz det första förslaget till ett större lustslott som skulle placeras i Haga.^[1] Den dåvarande marken som kungen ägde var i sin utsträckning ungefär hälften så stor som Haga senare kom att bli och de ursprungliga planerna var också, sett till senare planer, någorlunda ödmjuka. Adelcrantz har med största sannolikhet använt Nicodemus Tessin d.y.:s förslag till Apollotempel i Versailles som förebild^[2]. Tydligt var den franskinspirerade stilen och den försiktighet som präglade samtidens svenska rokoko, som stilmässigt drog mycket åt senbarocka drag.

Gustav III lät hovintendenten och parkarkitekten Fredrik Magnus Piper rita ett mindre lustslott på platsen för Haga gård. Förslaget fanns med på Pipers generalplan som lades fram 1781 och hade i sin grundutformning, på generalplanen, samma form som Adelcrantz förslag. Kungen gav själv tydliga anvisningar i form av egenhändiga skisser. Kasinot som byggnaden kallades, hade tydliga drag av Marie-Antoinettes Petit Trianon, ett lustslott nordväst om Slottet i Versailles. 1783 sände Piper flera reviderade ritningar till kungen, som befann sig på sin Italienresa. Men kungen gillade inte Pipers olika förslag och fråntog honom uppdraget. Efter Piper anlitade Gustav III den franske arkitekten Léon Dufourny, men denne tog alltför lång tid på sig och Piper fick rita ytterligare ett förslag.^[3]

I november 1785 köpte kungen Brahelund-området, förvärvet utökade parkens areal betydligt åt norr.^[4] Pipers andra slottsförslag underkändes 1786 (som kompensation fick han rita Turkiska kiosken). Istället konsulterades stadsarkitekten Erik Palmstedt för den slottsbyggnad som kungen nu planerade i det nyinköpta Brahelund-området. Men kungen ändrade sig ytterligare en gång beträffande arkitektval och slutligen blev det Olof Tempelman som fick uppdraget. Hans förslag hade tydliga drag av Villa Rotonda i Vicenza samt Peterskyrkan och Pantheon i Rom.^[5]

Planering och byggfas

I det stora slottsprojektet kom Gustav III:s skiftande arkitekturideal till uttryck och det var även en del i en medveten politisk manifestation som skulle ta alltmer monumentala former.^[6] Efter grundstensläggning med musik och dikt av Carl Michael Bellman den 19 augusti 1786 ^[7] skrev Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, som var närvarande vid ceremonin, i sin dagbok:

”

Under tiden nedlägger denne [Gustav III] den första stenen, uti hvilket enligt bruket inlades åtskilliga sorters mynt; på densamma var äfven ingraverad en latinsk inskription tillkännagivande, att det var till åminnelse af att kungen på denna dag återskänkt sitt folk friheten, som han lagt grundstenen till detta sitt nya slott, en blifvand hemvist för friheten, nöjet och glädjen.^[8]

„

Grundstenen lades förmodligen under grundens mittpelare, som var tänkt att bli slottets centralt belägna kupolrum. Gustav III grundläggningsdokument till Stora Haga slott finns bevarad. Textens andra avsnitt lyder:

”

På detta angenäma ställe, Där Gustav III för 14 åhr sedan påtänkte at lägga grunden til allmän välfärd, och hvarifrån Han just på denna dag och i denn månat begaf Sig at uprätta Sit fädernesland, har Han nu med egen hand lagt grundstenen til denna bygnad. d. 19. aug. 1786.

„

Omedelbart påbörjades de omfattande arbetena med grunden och källaren till slottsbyggnaden efter ritningar av Olof Tempelman. Först sedan bygget varit igång något år grep Gustav III, som var mycket intresserad av arkitektur, själv in i skissarbeten och drog ut byggnaden med flyglar åt sidorna med långa rader av totalt 70 stycken korintiska kolonner. Nu skulle det bli ett konstmuseum där kungen ville visa sin samling av antika skulpturer och sin betydande tavelsamling som han fört hem från Italien och Frankrike. Dessutom skulle slottet rymma teater, festsalar och bostäder för hela hovet.^[9]

Än en gång började Gustav III tvivla på arkitektens förslag och år 1787 överlämnades det fortsatta arkitektuppdraget till Louis Jean Desprez. Honom hade kungen träffat i Rom och bjudit in till Stockholm, där Desprez sedan 1774 ansvarade för dekorationerna av Gustav III:s opera. På Despréz slutgiltiga fasadritning till slottets huvudfasad syns byggnadens mäktiga kolonnrad. Mot syd ansluter en monumental fritrappa flankerad av två obelisker. På ett ritningsalternativ ersatte Despréz obeliskerna med två ryttarstatyer.

Slottet har ofta påståtts ha varit tänkt som slutet på en rak visuell axel från Stockholms slott via Sveavägen, Bellevueparken och Brunnsviken till Hagaparken, en sträcka på knappt 5 km. Detta är en missuppfattning som vederlades 1929 av Ragnar Josephson.^[10]^[11]^[12]

År 1790 var bygget i full gång, trots att ett kostnadskrävande krig mot Ryssland pågick samtidigt. Arbeten med det "Stora stallet" stoppades för att frigöra alla tillgängliga resurser till slottsbyggnaden. På grund av den starka sluttningen i terrängen restes bastanta grundmurar i gråsten.

Vid 1790-talets början växte planerna ytterligare. På den redan fastställda planritningen klistrades en vikbar ritningsdel som kunde vikas upp. På ritningsdelen redovisade Desprez ett nytt storslaget trapphus mot norr med en öppen plats inramad av 18 kolonner. I planerna ingick även en stor förgård till slottets norra fasad. Förebilden var Giulio Romanos Palazzo del Tè i Mantua.^[13]

Som mest arbetade närmare 800 personer i det stora slottsprojektet. Arbetsstyrkan bestod av cirka 650 soldater, till det kom cirka 150 ryska krigsfångar som inkvarterades vid finnstugorna. Enligt samtida källor kom de att "utgöra en mera talrik än värdefull förstärkning".^[14]

Byggstopp

Arbetet på slottet avbröts vid kungens död i mars 1792 och Stora Haga slott blev aldrig färdigställt. Den ofärdiga slottsgrunden övertäcktes med träplank och de stora mängder tegel som redan hade levererats till platsen, användes redan på hösten 1792 till uppförandet av krigsskolans flyglar på Karlbergs slott.^[15] Enligt Gustav III:s bouppteckning fanns även stora mängder av oanvänd finhuggen sten till byggnadens socklar och lister, som antagligen nyttjades till bygget av Drottningens paviljong (Haga slott) tio år efter kungens död.

Trämodellen av det planerade slottet färdigställdes några år efter Gustav III:s död och finns nu som huvudattraktion i Haga parkmuseum. Modellen är mycket detaljerad och var möbelsnickaren Christopher Borenstrands mästerstycke. Delar av modellen kan lyftas av och visar då exakta inredningsdetaljer i miniformat.^[16] Genom ett titthål på sidan av modellen och ett spegelsystem kan besökaren till och med se in i slottets kupol, så som arkitekten Desprez hade tänkt sig.

Gustav III:s omfattande samling av antika konstföremål som skulle få sin plats i Stora Haga slott hamnade 1794 i Gustav III:s antikmuseum i en av Stockholms slotts flygelbyggnader. Det är idag Sveriges äldsta offentliga konstmuseum, och ett av de äldsta i Europa.

Restaureringar

Källargrunden restaurerades genom större åtgärder år 1968 då man avlägsnade vegetation och reparerade murverket. Under perioden 1998-1999 genomfördes ännu en omfattande restaurering genom slottsarkitekten Erik Langlet, varvid håligheter i murverket lagades och nedfallna stenblock åter murades fast. År 2007 genomfördes en noggrann uppmätning genom Kungliga Konsthögskolans elever.

Slottsgrunden idag och i framtiden

Det enda som färdigställdes av det planerade slottet efter Gustav III död var en mycket detaljerad trämodell. Den och några skisser och ritningar kan beses i Haga Parkmuseum som finns i det mellersta av koppartälten.

Från Desprez tid finns i övrigt en hel del måttsatta ritningar bevarade, där den planerade byggnadens grundläggning visas i plan och sektioner. Däremot fanns knappt några nutida uppmätningar. Byggnadsstyrelsen upprättade 1973 en ritning av grunden i skala 1:500, som är märkt "Haga Ruiner (Stora Slottsgrunden)". Ritningen var dock oexakt och därför gjorde år 2006 Kungliga Konsthögskolans elever en ny exakt uppmätning. År 2007 visades Konsthögskolans uppmätningar i en utställning i parkmuseet som handlade om Stora Haga slottsgrundens historia och framtid.

Idag är slottsgrunden byggnadsminnesmärkt.

Bildgalleri

Slottsgrunden, mittpelaren
Slottsgrunden, mittpelaren
Slottsgrunden, nordöstra del
Slottsgrunden, källarvalv
Slottsgrunden, norrsidan

Referenser

Källor

^ Sjöström (2009), s. 93 och 101
^ Wollin (1936), s. 69
^ Elow Söderberg (1980), s. 30–31
^ “En del af Brahelunds egor tillköptes, år 1785, af Öfwerste A. F. Wynblad, som utwalde stället, i anseende till den herrliga belägenheten utmed Brunnswiken och de mångfalldiga utsigterna.” (Ur Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven 1828)
^ Elow Söderberg (1980), s. 34
^ Sjöström (2010), sida 104
^ “Konung Gustaf III lade, den 19 Aug. 1786, grundstenen, i hwilken inlades de då samma år präglade gångbara myntsorter.” (Ur Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)
^ Landell (2010), sida 149
^ Elow Söderberg (1980), sida 34
^ Johanson (1929), s.109
^ Selling (1970), s. 12 sp. 2
^ Gullberg, del 1 s. 33f – fullständiga källhänvisningar i Cityboken
^ Sjöström (2010), sida 114
^ Från slottsprojekt till ruin utställning i parkmuseet 2007
^ Hagapromenader Arkiverad 5 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
^ Sjöström (2010), sida 118

Tryckta källor

Kungliga konsthögskolans projektarbete Från slottsprojekt till ruin 2006-2007, utställd i Haga Parkmuseum sommaren 2007.
Landell, Nils-Erik (2010). Gustaf III och det ofullbordade slottet. Stockholm: Carlsson bokförlag. Libris 11704405. ISBN 978-91-7331-311-7
Sjöström, Ingrid, red (2009). Haga: ett kungligt kulturarv. De kungliga slotten. Karlstad: Votum förlag i samarbete med Kungl. hovstaterna och Statens fastighetsverk. Libris 11703380. ISBN 9789185815272
Söderberg, Elow (1980). Haga lustpark. Bokförlaget Plus. ISBN 91-7406-175-5
Josephson, Ragnar (1929). ”Sveavägens förhistoria”. i Albert Lilienberg. 1928 års förslag till generalplan för Stockholms tätare bebyggda delar. Stockholm. Libris 1338572
Selling, Gösta (1970). Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: stadsplanering i Stockholm åren 1857-1887. Stockholm: Stadsarkivet. Libris 8197906
Gullberg, Anders (2001). City : drömmen om ett nytt hjärta : moderniseringen av det centrala Stockholm 1951-1979 (två volymer). Stockholm: Stockholmia. Libris 8369513. ISBN 91-7031-078-5

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Haga slottsgrund.
Bilder & media
SFV Statens Fastighetsverk - Hagaparken
Flygfoto över platsen

[1] Sjöström (2009), s. 93 och 101

[2] Wollin (1936), s. 69

[3] Elow Söderberg (1980), s. 30–31

[4] “En del af Brahelunds egor tillköptes, år 1785, af Öfwerste A. F. Wynblad, som utwalde stället, i anseende till den herrliga belägenheten utmed Brunnswiken och de mångfalldiga utsigterna.” (Ur Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven 1828)

[5] Elow Söderberg (1980), s. 34

[6] Sjöström (2010), sida 104

[7] “Konung Gustaf III lade, den 19 Aug. 1786, grundstenen, i hwilken inlades de då samma år präglade gångbara myntsorter.” (Ur Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)

[8] Landell (2010), sida 149

[9] Elow Söderberg (1980), sida 34

[10] Johanson (1929), s.109

[11] Selling (1970), s. 12 sp. 2

[12] Gullberg, del 1 s. 33f – fullständiga källhänvisningar i Cityboken

[13] Sjöström (2010), sida 114

[14] Från slottsprojekt till ruin utställning i parkmuseet 2007

[15] Hagapromenader Arkiverad 5 januari 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[16] Sjöström (2010), sida 118

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 {{Coord|59|21|52|N|18|02|09|E|region:SE_type:landmark|display=title}}
-[[Fil:Hagaparken_slottsruin_2.jpg|thumb|360px|Gustav III:s dröm av ''Stora Haga slott'', visualiserad av [[Louis Jean Desprez|Desprez]], 1791.]]
+[[Fil:Hagaparken_slottsruin_2.jpg|thumb|stående=1.5|Gustav III:s dröm ''Stora Haga slott'', skiss av [[Louis Jean Desprez|Desprez]], 1791.]]
-'''Stora Haga slottsruin''' eller ''Haga slottsgrund'' är resterna av [[Gustav III]] storslagna plan för ''Stora Haga slott'' i [[Hagaparken]]. I uppdraget att rita slottet var inte mindre än sex arkitekter från in- och utlandet inblandade. Uppförandet hann inte mer än till grunden innan [[Mordet på Gustav III|kungen mördades]] i mars 1792 och bygget avstannade. Idag finns enbart slottets källarmurar kvar att besiktiga.
+'''Haga slottsgrund''' eller ''Stora Haga slottsruin'' är resterna av [[Gustav III]]:s storslagna plan för ''Stora Haga slott'' i [[Hagaparken]]. I uppdraget att rita slottet var inte mindre än sex arkitekter inblandade. Uppförandet hann inte mer än till grunden innan [[Mordet på Gustav III|kungen mördades]] i mars 1792 och bygget avstannade. Idag finns bara slottets källarmurar kvar.
 ==Bakgrund==
-[[Fil:La Rotonda.jpg|thumb|[[Villa Rotonda]], Tempelmans förebild för slottet?]]
+[[Fil:VillaCapra 2007 07 18 1.jpg|thumb|[[Villa Rotonda]] kan ha varit en inspirationskälla för [[Olof Tempelman]].]]
-I slutet av 1770-talet ritade [[Carl Gustaf Adelcrantz]] det första förslaget till ett större lustslott<ref>Berg Villner (1997), s. 59</ref> <ref>Sjöström (2009), s. 93</ref> som skulle placeras i Haga. Den dåvarande marken som kungen ägde var i sin utsträckning ungefär hälften så stor som Haga senare kom att bli och de ursprungliga planerna var också, sett till senare planer, någorlunda ödmjuka. Adelcrantz har med största sannolikhet använt [[Nicodemus Tessin d.y]]:s förslag till Apollotempel i Verseilles som förebild<ref>Wollin (1936), s. 69</ref>. Tydligt var den franskinspirerade stilen och den försiktighet som präglade samtidens svenska rokoko, som stilmässigt drog mycket åt senbarocka drag.
+I slutet av 1770-talet ritade [[Carl Fredrik Adelcrantz]] det första förslaget till ett större lustslott
+som skulle placeras i Haga.<ref>Sjöström (2009), s. 93 och 101</ref> Den dåvarande marken som kungen ägde var i sin utsträckning ungefär hälften så stor som Haga senare kom att bli och de ursprungliga planerna var också, sett till senare planer, någorlunda ödmjuka. Adelcrantz har med största sannolikhet använt [[Nicodemus Tessin d.y.]]:s förslag till Apollotempel i [[Versailles]] som förebild<ref>Wollin (1936), s. 69</ref>. Tydligt var den franskinspirerade stilen och den försiktighet som präglade samtidens svenska [[rokoko]], som stilmässigt drog mycket åt [[Senbarock|senbarocka]] drag.
-Gustav III lät hovintendenten och parkarkitekten [[Fredrik Magnus Piper]] rita ett mindre lustslott på platsen för Haga gård. Förslaget fanns med på Pipers generalplan som lades fram 1781 och hade i sin grundutformning, på generalplanen, samma form som Adelcrantz förslag. Kungen gav själv tydliga anvisningar i form av egenhändiga skisser. ''Kasinot'' som byggnaden kallades, hade tydliga drag av [[Marie Antoinette]]s  ''Petit Trianon'', ett lustslott nordväst om [[Slottet i Versailles]]. 1783 sände Piper flera reviderade ritningar till kungen, som befann sig på sin Italienresa. Men kungen gillade inte Pipers olika förslag och fråntog honom uppdraget. Efter Piper anlitade Gustav III den franske arkitekten [[Léon Dufourny]], men denne tog allt för lång tid på sig och Piper fick rita ytterligare ett förslag.<ref>Elow Söderberg (1980), s. 30-31</ref>
+Gustav III lät [[Hovintendent|hovintendenten]] och parkarkitekten [[Fredrik Magnus Piper]] rita ett mindre lustslott på platsen för Haga gård. Förslaget fanns med på Pipers generalplan som lades fram 1781 och hade i sin grundutformning, på generalplanen, samma form som Adelcrantz förslag. Kungen gav själv tydliga anvisningar i form av egenhändiga skisser. ''Kasinot'' som byggnaden kallades, hade tydliga drag av [[Marie-Antoinette]]s ''Petit Trianon'', ett lustslott nordväst om [[Slottet i Versailles]]. 1783 sände Piper flera reviderade ritningar till kungen, som befann sig på sin Italienresa. Men kungen gillade inte Pipers olika förslag och fråntog honom uppdraget. Efter Piper anlitade Gustav III den franske arkitekten [[Léon Dufourny]], men denne tog alltför lång tid på sig och Piper fick rita ytterligare ett förslag.<ref>Elow Söderberg (1980), s. 30–31</ref>
-I november 1785 köpte kungen Brahelund-området, förvärvet utökade parkens areal betydligt åt norr. Pipers andra slottsförslag underkändes 1786 (som kompensation fick han rita [[Turkiska kiosken]]). ] Istället konsulterades [[stadsarkitekt]]en [[Erik Palmstedt]] för den slottsbyggnaden som kungen nu planerade i det nyinköpta Brahelund-området.  Men kungen ändrade sig ytterligare en gång beträffande arkitektval, slutligen blev det [[Olof Tempelman]] som fick uppdraget. Hans förslag hade tydliga drag av [[Villa Rotonda]] i [[Vicenza]] samt [[Peterskyrkan]] och [[Pantheon]] i [[Rom]].<ref>Elow Söderberg (1980), s. 34</ref>
+I november 1785 köpte kungen Brahelund-området, förvärvet utökade parkens areal betydligt åt norr.<ref>“En del af Brahelunds egor tillköptes, år 1785, af Öfwerste A. F. Wynblad, som utwalde stället, i anseende till den herrliga belägenheten utmed Brunnswiken och de mångfalldiga utsigterna.” (Ur ''Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid'', utgiven 1828)</ref> Pipers andra slottsförslag underkändes 1786 (som kompensation fick han rita [[Turkiska kiosken]]). Istället konsulterades [[stadsarkitekt]]en [[Erik Palmstedt]] för den slottsbyggnad som kungen nu planerade i det nyinköpta Brahelund-området. Men kungen ändrade sig ytterligare en gång beträffande arkitektval och slutligen blev det [[Olof Tempelman]] som fick uppdraget. Hans förslag hade tydliga drag av [[Villa Rotonda]] i [[Vicenza]] samt [[Peterskyrkan]] och [[Pantheon]] i [[Rom]].<ref>Elow Söderberg (1980), s. 34</ref>
 == Planering och byggfas ==
 [[Fil:Haga_skissen.jpg|thumb|left|200px|Gustav III:s egen skiss]]
-[[Fil:Drawings for Stora Haga castle of the 1790s.jpg|thumb|Desprez' planritning kompletterad med ett monumentalt trapphus mot norr, som ligger utvikt över fasadritningen, 1790-tal.]]
+[[Fil:Drawings for Stora Haga castle of the 1790s.jpg|thumb|Desprez planritning kompletterad med ett monumentalt trapphus mot norr, som ligger utvikt över fasadritningen, 1790-tal.]]
-[[Fil:Stora Haga slott sektion del 1790.jpg|miniatyr|Del av Desprez' längssektion.]]
+[[Fil:Stora Haga slott sektion del 1790.jpg|miniatyr|Del av Desprez längssektion.]]
 [[Fil:Hagaparken_slottsruin_3.jpg|thumb|left|200px|Grundstensläggningens dokument.]]
-I det stora slottsprojektet kom Gustav III:s skiftande arkitekturideal till uttryck och det var även en del i en medveten politisk manifestation som skulle ta alltmer monumentala former.<ref>Sjöström (2010), sida 104</ref> Efter [[grundstensläggning]] med musik och dikt av [[Carl Michael Bellman]] den 19 augusti 1786 skrev [[Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp]], som var närvarande vid ceremonin, i sin dagbok:
+I det stora slottsprojektet kom Gustav III:s skiftande arkitekturideal till uttryck och det var även en del i en medveten politisk manifestation som skulle ta alltmer monumentala former.<ref>Sjöström (2010), sida 104</ref> Efter [[grundstensläggning]] med musik och dikt av [[Carl Michael Bellman]] den 19 augusti 1786 <ref>“Konung Gustaf III lade, den 19 Aug. 1786, grundstenen, i hwilken inlades de då samma år präglade gångbara myntsorter.” (Ur ''Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid'')</ref> skrev [[Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp]], som var närvarande vid ceremonin, i sin dagbok:
 {{citat|''Under tiden nedlägger denne [Gustav III] den första stenen, uti hvilket enligt bruket inlades åtskilliga sorters mynt; på densamma var äfven ingraverad en latinsk inskription tillkännagivande, att det var till åminnelse af att kungen på denna dag återskänkt sitt folk friheten, som han lagt grundstenen till detta sitt nya slott, en blifvand hemvist för friheten, nöjet och glädjen.''<ref>Landell (2010), sida 149</ref>}}
-Grundstenen lades förmodligen under grundens mittpelare, som var tänkt att bli slottets centralt belägna kupolrum. Gustav III grundläggningsdokument till Stora Haga slott finns bevarad. Textens 2:a avsnitt lyder:
+Grundstenen lades förmodligen under grundens mittpelare, som var tänkt att bli slottets centralt belägna kupolrum. Gustav III grundläggningsdokument till Stora Haga slott finns bevarad. Textens andra avsnitt lyder:
 {{citat|''På detta angenäma ställe, Där Gustav III för 14 åhr sedan påtänkte at lägga grunden til allmän välfärd, och hvarifrån Han just på denna dag och i denn månat begaf Sig at uprätta Sit fädernesland, har Han nu med egen hand lagt grundstenen til denna bygnad. d. 19. aug. 1786.''}}
-Omedelbart påbörjades de omfattande arbeten med grunden och källaren till slottsbyggnaden efter ritningar av [[Olof Tempelman]]. Först sedan bygget varit igång något år grep Gustav III, som var mycket intresserad i arkitektur, själv in i skissarbeten och drog ut byggnaden med flyglar åt sidorna med långa rader av totalt 70 stycken [[korintisk ordning|korintiska kolonner]]. Nu skulle det bli ett konstmuseum där kungen ville visa sin samling av antika skulpturer och sin rätt betydande tavelsamling som han fört hem från Italien och Frankrike. Dessutom skulle slottet rymma teater, festsalar och bostäder för hela hovet.<ref>Elow Söderberg (1980), sida 34</ref>
+Omedelbart påbörjades de omfattande arbetena med grunden och källaren till slottsbyggnaden efter ritningar av [[Olof Tempelman]]. Först sedan bygget varit igång något år grep Gustav III, som var mycket intresserad av arkitektur, själv in i skissarbeten och drog ut byggnaden med flyglar åt sidorna med långa rader av totalt 70 stycken [[korintisk ordning|korintiska kolonner]]. Nu skulle det bli ett konstmuseum där kungen ville visa sin samling av antika skulpturer och sin betydande tavelsamling som han fört hem från Italien och Frankrike. Dessutom skulle slottet rymma teater, festsalar och bostäder för hela hovet.<ref>Elow Söderberg (1980), sida 34</ref>
-Än en gång började Gustav III tvivla på arkitektens förslag och år 1787 överlämnades det fortsatta arkitektuppdraget till [[Louis Jean Desprez]]. Honom hade kungen träffat i Rom och inbjudit honom till Stockholm, där Desprez sedan 1774 höll i dekorationerna av [[Gustav III:s opera]]. På Despréz' slutgiltiga fasadritning till slottets huvudfasad syns byggnadens mäktiga kolonnrad. Mot syd ansluter en monumental [[fritrappa]] flankerad av två [[obelisk]]er. På ett ritningsalternativ ersatte Despréz obeliskarna med två ryttarstatyer.
+Än en gång började Gustav III tvivla på arkitektens förslag och år 1787 överlämnades det fortsatta arkitektuppdraget till [[Louis Jean Desprez]]. Honom hade kungen träffat i Rom och bjudit in till Stockholm, där Desprez sedan 1774 ansvarade för dekorationerna av [[Gustav III:s opera]]. På Despréz slutgiltiga fasadritning till slottets huvudfasad syns byggnadens mäktiga kolonnrad. Mot syd ansluter en monumental [[fritrappa]] flankerad av två [[obelisk]]er. På ett ritningsalternativ ersatte Despréz obeliskerna med två ryttarstatyer.
 Slottet har ofta påståtts ha varit tänkt som slutet på en rak visuell axel från [[Stockholms slott]] via [[Sveavägen]], [[Bellevueparken]] och [[Brunnsviken]] till [[Hagaparken]], en sträcka på knappt 5 km. Detta är en missuppfattning som vederlades 1929 av [[Ragnar Josephson]].<ref>Johanson (1929), s.109</ref><ref>Selling (1970), s. 12 sp. 2</ref><ref>Gullberg, del 1 s. 33f – fullständiga källhänvisningar i Cityboken</ref>
@@ Rad 34: / Rad 35: @@
 Vid 1790-talets början växte planerna ytterligare. På den redan fastställda planritningen klistrades en vikbar ritningsdel som kunde vikas upp. På ritningsdelen redovisade Desprez ett nytt storslaget trapphus mot norr med en öppen plats inramad av 18 kolonner. I planerna ingick även en stor förgård till slottets norra fasad. Förebilden var [[Giulio Romano]]s ''Palazzo del Tè'' i [[Mantua]].<ref>Sjöström (2010), sida 114</ref>
-Som mest arbetade närmare 800 personer i det stora slottsprojektet. Arbetsstyrkan bestod av cirka 650 soldater, till det kom cirka 150 ryska krigsfångar som inkvarterades vid [[Finnstugorna|finnstugorna]]. Enligt samtida källor kom de att ''"utgöra en mera talrik än värdefull förstärkning"''.<ref>''Från slottsprojekt till ruin'' utställning i parkmuseet 2007</ref>
+Som mest arbetade närmare 800 personer i det stora slottsprojektet. Arbetsstyrkan bestod av cirka 650 soldater, till det kom cirka 150 ryska krigsfångar som inkvarterades vid [[finnstugorna]]. Enligt samtida källor kom de att ''"utgöra en mera talrik än värdefull förstärkning"''.<ref>''Från slottsprojekt till ruin'' utställning i parkmuseet 2007</ref>
 == Byggstopp ==
-[[Fil:Haga_modellen_1_.jpg|Modellen i Parkmuseet|miniatyr|Modellen i [[Haga parkmuseum]]]]
+[[Fil:Haga_modellen_1.jpg|miniatyr|Modellen i [[Haga parkmuseum]].]]
-[[Fil:Stora Haga slott modell kupol.jpg|left|140px|miniatyr|Slottsmodellens kupol.]]
+[[Fil:Stora Haga slott modell kupol.jpg|left|150px|miniatyr|Modellens kupol.]]
-Arbetet på slottet avbröts vid kungens död i mars 1792 och ''Stora Haga slott'' blev aldrig färdigställt. Den ofärdiga slottsgrunden övertäcktes med träplank. De stora mängder tegel som redan hade levererats till platsen, användes redan på hösten 1792 till uppförandet av krigsskolans flyglar på [[Karlbergs slott]].<ref>[http://www.sfv.se/cms/showdocument/documents/sfv/vara_fastigheter/stockholms_l_n/hagapromenader.pdf Hagapromenader]
+Arbetet på slottet avbröts vid kungens död i mars 1792 och ''Stora Haga slott'' blev aldrig färdigställt. Den ofärdiga slottsgrunden övertäcktes med träplank och de stora mängder tegel som redan hade levererats till platsen, användes redan på hösten 1792 till uppförandet av krigsskolans flyglar på [[Karlbergs slott]].<ref>[http://www.sfv.se/Documents/Omradeskartor/hagapromenader.pdf Hagapromenader] {{Wayback|url=http://www.sfv.se/Documents/Omradeskartor/hagapromenader.pdf |date=20140105010003 }}</ref> Enligt Gustav III:s bouppteckning fanns även stora mängder av oanvänd finhuggen sten till byggnadens socklar och lister, som antagligen nyttjades till bygget av Drottningens paviljong ([[Haga slott]]) tio år efter kungens död.
-</ref> Enligt Gustav III:s bouppteckning fanns även stora mängder av oanvänd finhuggen sten till byggnadens socklar och lister, som antagligen nyttjades till bygget av Drottningens paviljong ([[Haga slott]]) tio år efter kungens död.
 Trämodellen av det planerade slottet färdigställdes några år efter Gustav III:s död och finns nu som huvudattraktion i [[Haga parkmuseum]]. Modellen är mycket detaljerad och var möbelsnickaren Christopher Borenstrands mästerstycke. Delar av modellen kan lyftas av och visar då exakta inredningsdetaljer i miniformat.<ref>Sjöström (2010), sida 118</ref> Genom ett titthål på sidan av modellen och ett spegelsystem kan besökaren till och med se in i slottets kupol, så som arkitekten Desprez hade tänkt sig.
@@ Rad 47: / Rad 47: @@
 == Restaureringar ==
-Källargrunden restaurerades genom större åtgärder år 1968 då bl. a. vegetation avlägsnades och murverket reparerades.
+Källargrunden restaurerades genom större åtgärder år 1968 då man avlägsnade vegetation och reparerade murverket.
-Under perioden 1998-1999 genomfördes en omfattande restaurering genom slottsarkitekten [[Erik Langlet]], varvid ihåligheter i murverket lagades och nedfallna stenblock återinmurades. År 2007 genomfördes en noggrann uppmätning genom Kungliga Konsthögskolans elever.
+Under perioden 1998-1999 genomfördes ännu en omfattande restaurering genom slottsarkitekten [[Erik Langlet]], varvid håligheter i murverket lagades och nedfallna stenblock åter murades fast. År 2007 genomfördes en noggrann uppmätning genom Kungliga Konsthögskolans elever.
-== Ruinen idag och i framtiden ==
-Det enda som färdigställdes av det planerade slottet efter Gustav III död var en mycket detaljerad trämodell. Det och några skisser och ritningar kan beses i [[Haga Parkmuseum]] som finns i det mellersta av [[koppartälten]].
+== Slottsgrunden idag och i framtiden ==
-Från Desprez' tid finns annars en hel del måttsatta ritningar bevarade, där den planerade byggnadens grundläggning visas i plan och sektioner. Däremot fanns knappt några nutida uppmätningar. [[Byggnadsstyrelsen]] upprättade 1973 en ritning av grunden i skala 1:500, som är märkt "Haga Ruiner (Stora Slottsgrunden)". Ritningen var dock oexakt och därför gjorde år 2006 [[Kungliga Konsthögskolan]]s elever en ny exakt uppmätning. 2007 visades Konsthögskolans uppmätningar i en utställning i parkmuseet som handlade om Stora Haga slottsruinens historia och framtid.
+Det enda som färdigställdes av det planerade slottet efter Gustav III död var en mycket detaljerad trämodell. Den och några skisser och ritningar kan beses i [[Haga Parkmuseum]] som finns i det mellersta av [[koppartälten]].
+Från Desprez tid finns i övrigt en hel del måttsatta ritningar bevarade, där den planerade byggnadens grundläggning visas i plan och sektioner. Däremot fanns knappt några nutida uppmätningar. [[Byggnadsstyrelsen (Sverige)|Byggnadsstyrelsen]] upprättade 1973 en ritning av grunden i skala 1:500, som är märkt "Haga Ruiner (Stora Slottsgrunden)". Ritningen var dock oexakt och därför gjorde år 2006 [[Kungliga Konsthögskolan]]s elever en ny exakt uppmätning. År 2007 visades Konsthögskolans uppmätningar i en utställning i parkmuseet som handlade om Stora Haga slottsgrundens historia och framtid.
-Idag är ruinen [[byggnadsminne]]smärkt.
+Idag är slottsgrunden [[byggnadsminne]]smärkt.
 == Bildgalleri ==
+<gallery mode="packed">
-Fotografier: Holger Ellgaard
+Hagaparken slottsruin 5.jpg|Slottsgrunden, mittpelaren
-<gallery widths=180px heights=130px>
 Fil:Haga slottsruin 2007zz.jpg|Slottsgrunden, mittpelaren
 Fil:Hagaparken_slottsruin_6.jpg|Slottsgrunden, nordöstra del
@@ Rad 74: / Rad 75: @@
 * {{bokref/Ingrid Sjöström/2009}}
 * {{bokref|titel=Haga lustpark|förnamn=Elow |efternamn=Söderberg|år=1980|utgivare=Bokförlaget Plus|isbn=91-7406-175-5}}
+*{{bokref
-*Josephson, Ragnar, Sveavägens förhistoria
+|efternamn=Josephson
+|förnamn=Ragnar
+|författarlänk=Ragnar Josephson
+|kapitel=Sveavägens förhistoria
+|redaktör=[[Albert Lilienberg]]
+|titel=[[1928 års förslag till generalplan för Stockholm]]s tätare bebyggda delar
+|år=1929
+|utgivningsort=Stockholm
+|libris=1338572
+}}
 *{{bokref
 |författare=[[Selling, Gösta]]
@@ Rad 94: / Rad 105: @@
 == Externa länkar ==
-{{commons|Category:Haga Ruins}}
+* {{commons|Category:Haga Ruins}}
-*[http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/tradgardar_o_parker/Hagaparken.html# SFV Statens Fastighetsverk - Hagaparken]
+*[https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/tradgardar_o_parker/hagaparken/ SFV Statens Fastighetsverk - Hagaparken]
 *[http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?ShowTraffic=false&Filter=378&ShowSatellite=true&pointX=1626811&pointY=6584771&name=slottsruin&cx=1626811&cy=6584771&z=0 Flygfoto över platsen]
 {{Byggnader och anläggningar i Hagaparken}}
@@ Rad 102: / Rad 113: @@
 [[Kategori:Borg- och slottsruiner i Uppland]]
 [[Kategori:Hagaparken]]
-[[Kategori:Nerlagda byggprojekt i Stockholm]]
+[[Kategori:Nedlagda byggprojekt i Stockholm]]
+[[Kategori:Arkitekturhistoria]]
 [[de:Hagapark#Ruine des Großen Schlosses]]