Hoppa till innehållet

Djuphavsgruvdrift: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Svanen93 (Diskussion | Bidrag)
Skapade sidan med '{{veckans översättning}} '''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på havsbottnen. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden ...'
 
m Översatt källmallar
 
(19 mellanliggande sidversioner av 14 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Bild:USNS Glomar Explorer (T-AG-193).jpg|mini|[[USNS Glomar Explorer]] var ursprungligen byggd för att bärga en förlist sovjetisk ubåt, men byggdes sedan om för djuphavsgruvdrift.]]
{{veckans översättning}}
'''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på [[havsbottnen]]. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av [[mangannodul]] eller vid aktiva eller slocknade [[hydrotermisk öppning|hydrotermiska öppningar]] ungefär 1 400 - 3 700 meter under havsytan. Öppningarna skapar massiva [[sulfid]]fyndighetr på havsbottnen som innehåller [[ädelmetaller]] som [[silver]], [[guld]], [[koppar]], [[mangan]], [[kobolt]] och [[zink]]. Dessa fyndigheter bryts antingen genom [[hydralik|hydraliska]] pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om [[miljöförstöring]] på det kringliggande området.
'''Djuphavsgruvdrift''' är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på [[havsbottnen]]. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av [[mangannodul|mangannoduler]] eller vid aktiva eller slocknade [[hydrotermisk öppning|hydrotermiska öppningar]] ungefär 1&nbsp;400–3&nbsp;700 meter under havsytan.<ref name="web.ebscohost.com">{{tidskriftsref |doi=10.1023/A:1009963912171 |rubrik=Environmental risk assessment of anthropogenic activity in the deep-sea |år=2000 |efternamn1=Ahnert |förnamn1=A. |tidskrift=Journal of Aquatic Ecosystem Stress and Recovery |volym=7 |nummer=4 |sid=299–315 |efternamn2=Borowski |förnamn2=C. }}</ref> Öppningarna skapar massiva [[sulfid]]fyndigheter på havsbottnen som innehåller [[ädelmetaller]] som [[silver]], [[guld]], [[koppar]], [[mangan]], [[kobolt]] och [[zink]].<ref name=Halfar>{{tidskriftsref |doi=10.1126/science.1138289 |rubrik=ECOLOGY: Danger of Deep-Sea Mining |tidskrift=Science |volym=316 |nummer=5827 |sid=987 |år=2007 |efternamn1=Halfar |förnamn1=J. |efternamn2=Fujita |förnamn2=R. M. |pmid=17510349}}</ref><ref name=Glasby>{{tidskriftsref |doi=10.1126/science.289.5479.551 |rubrik=ECONOMIC GEOLOGY: Lessons Learned from Deep-Sea Mining |tidskrift=Science |volym=289 |nummer=5479 |sid=551–3 |år=2000 |efternamn1=Glasby |förnamn1=G. P. |pmid=17832066}}</ref> Dessa fyndigheter bryts antingen genom [[hydraulik|hydrauliska]] pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om [[miljöförstöring]] på det kringliggande området.<ref>{{webbref |url=http://www.deepseaminingoutofourdepth.org/report/ |titel=Out of Our Depth: Mining the Ocean Floor in Papua New Guinea |datum=november 2011 |hämtdatum=december 2015 |verk=Deep Sea Mining Campaign |utgivare=MiningWatch Canada, CELCoR, Packard Foundation |efternamn=Rosenbaum |förnamn=Dr. Helen |arkivurl=https://web.archive.org/web/20191213025009/http://www.deepseaminingoutofourdepth.org/report/ |arkivdatum=2019-12-13 }}</ref>

== Noter ==
:''Texten bygger på en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel [https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Deep_sea_mining&oldid=461477423 Deep sea mining], läst 20 november 2011''
<references/>

== Externa länkar ==
* [http://www.bbc.com/news/world-40248866 BBC News: Why are countries laying claim to the deep-sea floor?]


{{geologistub}}


[[Kategori:Gruvdrift]]
[[Kategori:Gruvdrift]]
[[Kategori:Hydrologi]]
[[Kategori:Hydrologi]]

[[en:Deep sea mining]]

Nuvarande version från 8 juli 2024 kl. 21.51

USNS Glomar Explorer var ursprungligen byggd för att bärga en förlist sovjetisk ubåt, men byggdes sedan om för djuphavsgruvdrift.

Djuphavsgruvdrift är en relativt ny framskaffningsprocess som sker på havsbottnen. Havsgruvdrift brukar huvudsakligen ske runt områden med stora fyndigheter av mangannoduler eller vid aktiva eller slocknade hydrotermiska öppningar ungefär 1 400–3 700 meter under havsytan.[1] Öppningarna skapar massiva sulfidfyndigheter på havsbottnen som innehåller ädelmetaller som silver, guld, koppar, mangan, kobolt och zink.[2][3] Dessa fyndigheter bryts antingen genom hydrauliska pumpar eller genom att ta malmen upptill ytan för att bearbetas där. Liksom vid alla gruvaktiviteter väcker djuphavsdrift frågan om miljöförstöring på det kringliggande området.[4]

Texten bygger på en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Deep sea mining, läst 20 november 2011
  1. ^ Ahnert, A.; Borowski, C. (2000). ”Environmental risk assessment of anthropogenic activity in the deep-sea”. Journal of Aquatic Ecosystem Stress and Recovery 7 (4): sid. 299–315. doi:10.1023/A:1009963912171. 
  2. ^ Halfar, J.; Fujita, R. M. (2007). ”ECOLOGY: Danger of Deep-Sea Mining”. Science 316 (5827): sid. 987. doi:10.1126/science.1138289. PMID 17510349. 
  3. ^ Glasby, G. P. (2000). ”ECONOMIC GEOLOGY: Lessons Learned from Deep-Sea Mining”. Science 289 (5479): sid. 551–3. doi:10.1126/science.289.5479.551. PMID 17832066. 
  4. ^ Rosenbaum, Dr. Helen (1 november 2011). ”Out of Our Depth: Mining the Ocean Floor in Papua New Guinea”. Deep Sea Mining Campaign. MiningWatch Canada, CELCoR, Packard Foundation. Arkiverad från originalet den 13 december 2019. https://web.archive.org/web/20191213025009/http://www.deepseaminingoutofourdepth.org/report/. Läst 1 december 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]