Hoppa till innehållet

Röntgenstrålning: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Fluff (Diskussion | Bidrag)
34 954 redigeringar
m Gjorde redigering 38796734 av 31.216.137.184 ogjord
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 895 978 redigeringar
m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(13 mellanliggande sidversioner av 12 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Strålning}}
⚫
{{källor|Artikeln saknar helt källor|datum=2015-06}}
{{Elektromagnetiskt spektrum}}
⚫
{{Källor|Artikeln saknar helt källor|datum=2015-06}}
[[Fil:X-ray by Wilhelm Röntgen of Albert von Kölliker's hand - 18960123-02.jpg|miniatyr|upright|[[Wilhelm Conrad Röntgen|Röntgens]] bild av [[Albert von Kölliker]]s hand från [[23 januari]] [[1896]].]]
[[Fil:X-ray by Wilhelm Röntgen of Albert von Kölliker's hand - 18960123-02.jpg|miniatyr|upright|[[Wilhelm Conrad Röntgen|Röntgens]] bild av [[Albert von Kölliker]]s hand från [[23 januari]] [[1896]].]]
[[Fil:Rontgenbild_laptop.jpg|miniatyr|upright|En röntgenbild av en bärbar dator från 2010.]]
[[Fil:Rontgenbild_laptop.jpg|miniatyr|upright|En röntgenbild av en bärbar dator från 2010.]]
⚫
'''Röntgenstrålning''' är en typ av [[fotonstrålning]], det vill säga [[joniserande strålning|joniserande]] [[elektromagnetisk strålning]] med kort [[våglängd]] (cirka 0,01–10 [[nanometer|nm]]) och höga [[foton]]energier (100 [[elektronvolt|eV]] – 100 keV).
{{strålning}}
⚫
'''Röntgenstrålning''' är en typ av [[fotonstrålning]], det vill säga [[joniserande strålning|joniserande]] [[elektromagnetisk strålning]] med kort våglängd (cirka 0,01-10 [[nanometer|nm]]) och höga [[foton]]energier (100 [[elektronvolt|eV]] - 100keV).


Röntgenstrålningen upptäcktes av forskaren [[Wilhelm Conrad Röntgen]] 1895, som fick det allra första [[Nobelpriset i fysik]] [[1901]] för den bedriften.
Röntgenstrålningen upptäcktes av forskaren [[Wilhelm Conrad Röntgen]] 1895, som fick det allra första [[Nobelpriset i fysik]] [[1901]] för den bedriften.


== Verkan ==
== Verkan ==
De kortare våglängderna förmår tränga igenom en människokropp, bättre genom vävnad än genom ben, vilket gör denna strålning lämplig att använda inom till exempel sjukvården för [[röntgenundersökning]]ar.
De kortare våglängderna förmår tränga igenom en människokropp, bättre genom [[vävnad]] än genom ben, vilket gör denna strålning lämplig att använda inom till exempel sjukvården för [[röntgenundersökning]]ar.


== Uppkomst ==
== Uppkomst ==
Röntgenstrålning kan alstras genom att elektroner i [[vakuum]] accelereras mot ett metallstycke. När elektronerna avlänkas av atomkärnor i [[anod]]en, uppstår ett brett spektrum av röntgenvåglängder - [[bromsstrålning]] - där den högsta fotonenergi i keV ges av accelerationsspänningen i kilovolt. Det uppstår också karakteristisk röntgenstrålning, med våglängder som är kännetecknande för [[grundämne]]na i anodmaterialet.
Röntgenstrålning kan alstras genom att elektroner i [[vakuum]] accelereras mot ett metallstycke. När elektronerna avlänkas av atomkärnor i [[anod]]en, uppstår ett brett [[spektrum]] av röntgenvåglängder – [[bromsstrålning]] – där den högsta fotonenergi i keV ges av accelerationsspänningen i kilovolt. Det uppstår också karakteristisk röntgenstrålning, med våglängder som är kännetecknande för [[grundämne]]na i anodmaterialet.


Med en enkel kalkyl:
Med en enkel kalkyl:
Rad 33: Rad 34:
* [[Gammastrålning]]
* [[Gammastrålning]]
* [[Neutronstrålning]]
* [[Neutronstrålning]]
* [[Radiologi]]

== Källor ==
<references/>
== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
{{commons|X-ray}}
* {{Commonscat|X-rays}}


[[Kategori:Röntgenstrålning]]
[[Kategori:Röntgenstrålning]]

Nuvarande version från 3 juli 2024 kl. 08.28

Strålning
Elektromagnetisk
Partikelstrålning
Övrigt
Denna tabell: visa • redigera
Elektromagnetiskt spektrum[1][2][3]
Frekvensområde Frekvens Våglängd Fotonenergi Intervallbredd
Audiofrekvens 30 kHz–3 Hz 10 km–100 Mm < 12,4 feV
Radiofrekvens 300 MHz–30 kHz 1 m–10 km 1,24 µeV–12,4 feV 4 B
Mikrovågor 300 GHz–300 MHz 1 mm–1 m 1,24 meV–1,24 µeV 3 B
Infraröd (IR) 405–0,3 THz 740 nm–1 mm 1,7 eV–1,24 meV 3,1 B
Synligt ljus 789–405 THz 380–740 nm 3,3 eV–1,7 eV 0,3 B
Ultraviolett (UV) 300 PHz–789 THz 1–380 nm 1,24 keV–3,3 eV 2,6 B
Röntgenstrålning (X) 30 EHz–300 PHz 10 pm–1 nm 124 keV–1,24 keV 2 B
Gammastrålning (γ) > 30 EHz < 10 pm > 124 keV
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Artikeln saknar helt källor (2015-06)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896.
En röntgenbild av en bärbar dator från 2010.

Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).

Röntgenstrålningen upptäcktes av forskaren Wilhelm Conrad Röntgen 1895, som fick det allra första Nobelpriset i fysik 1901 för den bedriften.

Verkan

[redigera | redigera wikitext]

De kortare våglängderna förmår tränga igenom en människokropp, bättre genom vävnad än genom ben, vilket gör denna strålning lämplig att använda inom till exempel sjukvården för röntgenundersökningar.

Uppkomst

[redigera | redigera wikitext]

Röntgenstrålning kan alstras genom att elektroner i vakuum accelereras mot ett metallstycke. När elektronerna avlänkas av atomkärnor i anoden, uppstår ett brett spektrum av röntgenvåglängder – bromsstrålning – där den högsta fotonenergi i keV ges av accelerationsspänningen i kilovolt. Det uppstår också karakteristisk röntgenstrålning, med våglängder som är kännetecknande för grundämnena i anodmaterialet.

Med en enkel kalkyl:

där h är Plancks konstant, c är ljusets hastighet, λmin är röntgenstrålningens kortaste våglängd, U är spänningen och q är elektronens laddning, så kunde Bengt Edlén bestämma värdet på Plancks konstant.

Röntgenstrålning kan även genereras vid kosmiska processer (exempelvis i solen) och i en synkrotron.

Genom att skicka röntgenstrålning genom ett okänt material kan man ta reda på vilka ämnen det innehåller, även när det rör sig om ett pulver.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Elert, Glenn. ”The Electromagnetic Spectrum, The Physics Hypertextbook”. Hypertextbook.com. http://hypertextbook.com/physics/electricity/em-spectrum/. Läst 16 oktober 2010. 
  3. ^ ”Definition of frequency bands on”. Vlf.it. http://www.vlf.it/frequency/bands.html. Läst 16 oktober 2010. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Röntgenstrålning&oldid=55144820”