Hoppa till innehållet

Falska virus: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Lägger tillbaka information som tagits bort av troll, dock i något omskriven form.
Vpsngolf (Diskussion | Bidrag)
Added image and caption
Märken: Mobilredigering Redigering via mobilapp Redigering i iOS-app
 
(9 mellanliggande sidversioner av 8 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{källor|månad=2020-09}}
Ett '''falskt virus''' ('''skämtvirus''', [[Engelska|eng]]: '''virus hoax''') fungerar som ett skämt med avseendet att tro att datoranvändaren har fått/kommer att få ett [[Datorvirus|virus]]. Skämtaren skickar oftast ut meddelandena via [[e-post]]. Ibland kan de orsaka stora problem, då den falska varningen kan innehålla uppmaningar att skicka meddelandet vidare, att radera något som påstås vara virusrelaterat men som i själva verket är till exempel en ordinär Windows-fil – eller att installera en [[trojansk häst]]. Datasäkerhetsansvariga har i allmänhet rutiner för hur användare varnas och bör inte skicka e-post som kan misstas för ett falskt virus. Det har även skett att distribueringen av virusvarningar slagit fungerat som ''denial of service''-metod i att slå ut mailservrar temportärt, då den trafik som förts på grund av virusvarningar varit avsett som den virala effekten.

[[File:Computer_virus_scam.jpg | thumb | 220x124px | right | alt= En varning från ett program som imiterar ett antivirusprogram. | En varning från ett program som imiterar ett antivirusprogram.]]
Ett '''falskt virus''' ('''skämtvirus''', [[Engelska|eng]]: '''virus hoax''') är ett skämt som går ut att lura datoranvändare att de fått eller kommer att få ett [[Datorvirus|virus]]. Skämtaren skickar oftast ut meddelandena via [[e-post]]. Ibland kan de orsaka stora problem, då den falska varningen kan innehålla uppmaningar att skicka meddelandet vidare, att radera något som påstås vara virusrelaterat men som i själva verket är till exempel en ordinär systemfil – eller att installera en [[trojansk häst]]. Datasäkerhetsansvariga har i allmänhet rutiner för hur användare varnas och bör inte skicka e-post som kan misstas för ett falskt virus. Det har även skett att distribueringen av virusvarningar slagit fungerat som ''[[denial of service]]''-metod i att slå ut mailservrar temporärt, då den trafik som förts på grund av virusvarningar varit avsett som den virala effekten.


Om varningen är äkta bör motsvarande information kunna hittas också hos relaterade datasäkerhetstjänster, till exempel på webbplatser för företag som tillverkar [[antivirusprogram]], för organisationer som distribuerar det sårbara programmet eller för den egna organisationen eller internetoperatören. Det falska viruset kan innehålla en länk till en motsvarande falsk webbplats, alltså bör webbplatsen kunna hittas med oberoende metoder. Lättast att göra detta är att söka på en del av texten, ex. rubriken, i en [[sökmotor]].
Om varningen är äkta bör motsvarande information kunna hittas också hos relaterade datasäkerhetstjänster, till exempel på webbplatser för företag som tillverkar [[antivirusprogram]], för organisationer som distribuerar det sårbara programmet eller för den egna organisationen eller internetoperatören. Det falska viruset kan innehålla en länk till en motsvarande falsk webbplats, alltså bör webbplatsen kunna hittas med oberoende metoder. Lättast att göra detta är att söka på en del av texten, ex. rubriken, i en [[sökmotor]].


Då virusvarningen helt saknar faktiskt värde utan istället kan skada en godtrogen mottagare kan falska virusvarningar raderas eller ignoreras, alternativt kan man varna dem som fått mailet samtidigt eller tidigare att det inte är sant och därmed på sikt få ner spridningen av falska virus och kedjebrev.
Då virusvarningen helt saknar faktiskt värde utan istället kan skada en godtrogen mottagare kan falska virusvarningar raderas eller ignoreras, alternativt kan man varna dem som fått e-posten samtidigt eller tidigare att det inte är sant och därmed på sikt få ner spridningen av falska virus och kedjebrev.


== Se även ==
== Se även ==
* [[Lista över falska virusvarningar]]
* [[Hoax]]
* [[Hoax]]
* [[kedjebrev]]
* [[Kedjebrev]]


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
* [http://vil.mcafee.com/hoax.asp McAfee om virus hoax] {{En ikon}}
* [https://web.archive.org/web/20090829120512/http://vil.mcafee.com/hoax.asp McAfee om virus hoax] {{En ikon}}
* [http://www.f-secure.com/virus-info/hoax/ F-Secure om virus hoax] {{En ikon}}
* [https://web.archive.org/web/20120622225329/http://www.f-secure.com/virus-info/hoax/ F-Secure om virus hoax] {{En ikon}}
* [https://web.archive.org/web/20180410210725/http://pc-antivirus.org/ Pc antivirus] wiki {{En ikon}}

[[Kategori:Virus hoax| ]]


[[en:Virus hoax]]
[[Kategori:Virusbluff| ]]

Nuvarande version från 20 maj 2024 kl. 18.44

En varning från ett program som imiterar ett antivirusprogram.
En varning från ett program som imiterar ett antivirusprogram.

Ett falskt virus (skämtvirus, eng: virus hoax) är ett skämt som går ut på att lura datoranvändare att de fått eller kommer att få ett virus. Skämtaren skickar oftast ut meddelandena via e-post. Ibland kan de orsaka stora problem, då den falska varningen kan innehålla uppmaningar att skicka meddelandet vidare, att radera något som påstås vara virusrelaterat men som i själva verket är till exempel en ordinär systemfil – eller att installera en trojansk häst. Datasäkerhetsansvariga har i allmänhet rutiner för hur användare varnas och bör inte skicka e-post som kan misstas för ett falskt virus. Det har även skett att distribueringen av virusvarningar slagit fungerat som denial of service-metod i att slå ut mailservrar temporärt, då den trafik som förts på grund av virusvarningar varit avsett som den virala effekten.

Om varningen är äkta bör motsvarande information kunna hittas också hos relaterade datasäkerhetstjänster, till exempel på webbplatser för företag som tillverkar antivirusprogram, för organisationer som distribuerar det sårbara programmet eller för den egna organisationen eller internetoperatören. Det falska viruset kan innehålla en länk till en motsvarande falsk webbplats, alltså bör webbplatsen kunna hittas med oberoende metoder. Lättast att göra detta är att söka på en del av texten, ex. rubriken, i en sökmotor.

Då virusvarningen helt saknar faktiskt värde utan istället kan skada en godtrogen mottagare kan falska virusvarningar raderas eller ignoreras, alternativt kan man varna dem som fått e-posten samtidigt eller tidigare att det inte är sant och därmed på sikt få ner spridningen av falska virus och kedjebrev.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]