Litopon: Skillnad mellan sidversioner
LA2-bot (Diskussion | Bidrag) m https |
|||
| (2 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
== Framställning == |
== Framställning == |
||
Litopon framställs genom att tillsätta [[bariumsulfid]] (BaS) till en lösning av [[zinksulfat]] (ZnSO<sub>4</sub>), varefter den tvättas, torkas, blandas med [[ammoniumklorid]] (salmiak; vanligen 3 % tillsats) och glödgas utan lufttillträde. Medan massan ännu är varm hälls den i vatten, torkas åter och mals. Genom denna glödgningsprocedur får pigmentet bättre täckförmåga.<ref name=":0">{{Webbref|url= |
Litopon framställs genom att tillsätta [[bariumsulfid]] (BaS) till en lösning av [[zinksulfat]] (ZnSO<sub>4</sub>), varefter den tvättas, torkas, blandas med [[ammoniumklorid]] (salmiak; vanligen 3 % tillsats) och glödgas utan lufttillträde. Medan massan ännu är varm hälls den i vatten, torkas åter och mals. Genom denna glödgningsprocedur får pigmentet bättre täckförmåga.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://runeberg.org/nfbp/0434.html|titel=Litopon i Nordisk familjebok (2:a upplagan 1912)|hämtdatum=2016-03-11}}</ref> |
||
== Historik == |
== Historik == |
||
Litopon upptäcktes vid mitten av 1800-talet och kom ut i handeln omkring 1870.<ref name=Kremer>[https://www.kremer-pigmente.com/elements/resources/products/files/46100.pdf Lithopone: Details], Kremer Pigmente. Läst 25 november 2021.</ref> Vid 1920-talets början hade tillverkningsmetoden förbättrats,<ref name=Kremer/> varpå användningen tog fart. Det var billigare än [[zinkvitt]] och mottogs inledningsvis som en lämplig ersättning för det giftiga pigmentet [[blyvitt]]. Förhoppningarna om dess hållbarhet och [[ljusäkthet]] infriades dock inte, och litopon kom aldrig all slå ut zinkvitt. Under 1900-talets första hälft var det dock ett av de viktigaste vita pigmenten för inomhusmålning, men sällan i [[färdigstrykningsfärg]].<ref name=":1" /><ref>[[A Söderberg]]: ''Handbok i målning,'' Stockholm 1927, [[Saxon & Lindströms förlag]], åttonde upplagan</ref> Numera används det mycket litet inom [[Måleri (hantverk)|byggnadsmåleriet]].<ref name=":1" /> |
|||
==Källor== |
==Källor== |
||
Nuvarande version från 16 december 2023 kl. 19.42
Litopon (även Griffiths vitt[1], täckvitt eller täckzink[2]), Pigment White 5 (C.I. 77115),[3] är ett vitt pigment som tidigare använts i målarfärg. Pigmentet är en blandning av bariumsulfat (BaSO4) och zinksulfid (ZnS).[1] Det kan användas i alla bindemedel utom kalk och har relativt stor täckförmåga, som ökar med halten av zinksulfid.[2]
Litopon kan i en vidare definition även beteckna varje målarfärg där bariumsulfat används som fyllnadsmedel. Ett exempel är kadmiumfärger som kallas litoponer om de innehåller bariumsulfat, till skillnad från koncentrerade kadmiumfärger (utan bariumsulfat).[4]
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Litopon framställs genom att tillsätta bariumsulfid (BaS) till en lösning av zinksulfat (ZnSO4), varefter den tvättas, torkas, blandas med ammoniumklorid (salmiak; vanligen 3 % tillsats) och glödgas utan lufttillträde. Medan massan ännu är varm hälls den i vatten, torkas åter och mals. Genom denna glödgningsprocedur får pigmentet bättre täckförmåga.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Litopon upptäcktes vid mitten av 1800-talet och kom ut i handeln omkring 1870.[5] Vid 1920-talets början hade tillverkningsmetoden förbättrats,[5] varpå användningen tog fart. Det var billigare än zinkvitt och mottogs inledningsvis som en lämplig ersättning för det giftiga pigmentet blyvitt. Förhoppningarna om dess hållbarhet och ljusäkthet infriades dock inte, och litopon kom aldrig all slå ut zinkvitt. Under 1900-talets första hälft var det dock ett av de viktigaste vita pigmenten för inomhusmålning, men sällan i färdigstrykningsfärg.[2][6] Numera används det mycket litet inom byggnadsmåleriet.[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Litopon i Nordisk familjebok (2:a upplagan 1912)”. https://runeberg.org/nfbp/0434.html. Läst 11 mars 2016.
- ^ [a b c d] Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid. (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 305
- ^ The Color of Art Pigment Database: Pigment White artiscreation.com, David Myers. Läst 10 april 2016.
- ^ George Rangos. Inorganic Colored Pigments I: Robert A. Charvat (red.). Coloring of Plastics: Fundamentals. John Wiley & Sons, 2004. ISBN 9780471721567 Läst 18 april 2018.
- ^ [a b] Lithopone: Details, Kremer Pigmente. Läst 25 november 2021.
- ^ A Söderberg: Handbok i målning, Stockholm 1927, Saxon & Lindströms förlag, åttonde upplagan
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||