Hoppa till innehållet

Azerbajdzjanska: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Märken: Återställd Mobilredigering Redigering via mobilsajten
Märken: Mobilredigering Redigering via mobilapp Redigering i Android-app
(16 mellanliggande sidversioner av 10 användare visas inte)
Rad 4: Rad 4:
}}
}}
{{språkbox
{{språkbox
|namn=azerbajdzjanska
| namn = azerbajdzjanska
|inhemskt namn=Azərbaycanca
| inhemskt namn = Azərbaycan dili
|stat={{flaggbild|Azerbajdzjan}} [[Azerbajdzjan]]<br>{{flaggbild|Iran}} [[Iran]]<br> samt av minoriteter i [[Georgien]], [[Armenien]] (fram till 1989), [[Dagestan]] ([[Ryssland]]),
| stat = {{flaggbild|Azerbajdzjan}} [[Azerbajdzjan]]<br>{{flaggbild|Iran}} [[Iran]]<br> samt av minoriteter i [[Georgien]], [[Armenien]] (fram till 1989), [[Dagestan]] ([[Ryssland]]),
[[Irak]] och [[Turkiet]]
[[Irak]] och [[Turkiet]]
|region=[[Kaukasien]]
| region = [[Kaukasien]]
|talare=26 miljoner (2007)
| talare = 50 miljoner (2013)
|placering=
| placering =
|fam1=[[Altaiska språk|Altaiska]]
| fam1 = [[Altaiska språk|Altaiska]]
|fam2=[[Turkspråk]]
| fam2 = [[Turkspråk]]
|fam3=[[Sydvästturkiska språk|Sydväst-turkspråk]]
| fam3 = [[Sydvästturkiska språk|Sydväst-turkspråk]]
|land={{flaggbild2|Azerbajdzjan}}<br>[[Dagestan]], {{Flaggbild2|Ryssland}}
| land = {{flaggbild2|Azerbajdzjan}}<br>[[Dagestan]], {{Flaggbild2|Ryssland}}
|myndighet=
| myndighet =
|iso1=az|iso2=aze|iso3=aze|sil=}}
| iso1 = az
| iso2 = aze
[[Fil:Idioma azerí.png|thumb]]
| iso3 = aze
⚫
'''Azerbajdzjanska''' (även benämnt '''azeri''' och '''azeriska'''; ''Azərbaycanca'') är ett [[språk]] talat av cirka 7 miljoner (1999)<ref name="gatchina3000.ru">http://gatchina3000.ru/brockhaus-and-efron-encyclopedic-dictionary/119/119474.htm</ref><ref>[http://www.azstat.org/statinfo/demoqraphic/az/006.shtml#s7 Azərbaycan Dövlət Statistika Komitəsi] {{Wayback|url=http://www.azstat.org/statinfo/demoqraphic/az/006.shtml |date=20110712072159 }}</ref> människor i [[Azerbajdzjan]] (där det är det [[officiellt språk|officiella språket]])<ref name="ethnologue">{{webbref|titel=Azerbaijani, North|url=http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=azj|verk=Ethnologue|utgivare=SIL International|hämtdatum=30 maj 2011}}</ref> och den tillhörande [[autonomi|autonoma]] republiken [[Nachitjevan]], samt av cirka 30 miljoner i regionen [[Iranska Azarbaijan|Azarbajdzjan]] i nordvästra [[Iran]].<ref name="ethnologue" /> Vidare talas det av cirka 300&nbsp;000 i sydöstra [[Georgien]] samt av mindre grupper i [[Irak]], [[Dagestan]] ([[Ryssland]]), [[Turkiet]], [[Afghanistan]] och [[Syrien]]. Azerbajdzjanska är ett [[sydvästturkspråk språk|sydväst-turkspråk]] och är nära besläktat med [[turkiska]]n.
| sk1 = azb
| sd1 = Sydazerbajdzjanska
| sk2 = azj
| sd2 = Nordazerbajdzjanska
| sil =
}}
[[Fil:Map of the Azerbaijani language.svg|thumb]]
⚫
'''Azerbajdzjanska''' (även benämnt '''azeri''' och '''azeriska'''; ''Azərbaycan dili'') är ett [[språk]], som i sin nordliga form, även kallat ''nordazerbajdzjanska'', talas av cirka 10&nbsp;miljoner (2021)<ref>{{Webbref|titel=Azərbaycan əhalisinin sayı artıb - RƏSMİ|url=https://oxu.az/society/495259|verk=Oxu.Az|datum=2021-05-19|hämtdatum=2021-09-03|språk=az}}</ref><ref name="gatchina3000.ru">http://gatchina3000.ru/brockhaus-and-efron-encyclopedic-dictionary/119/119474.htm</ref><ref>[http://www.azstat.org/statinfo/demoqraphic/az/006.shtml#s7 Azərbaycan Dövlət Statistika Komitəsi] {{Wayback|url=http://www.azstat.org/statinfo/demoqraphic/az/006.shtml |date=20110712072159 }}</ref> människor i [[Azerbajdzjan]] (där det är det [[officiellt språk|officiella språket]])<ref name="ethnologue">{{webbref|titel=Azerbaijani, North|url=http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=azj|verk=Ethnologue|utgivare=SIL International|hämtdatum=30 maj 2011}}</ref> och den tillhörande [[autonomi|autonoma]] republiken [[Nachitjevan]]. I det autonoma området [[Nagorno-Karabach]] inom Azerbajdzjan är [[armeniska]] dock det största språket.

''Sydazerbajdzjanska'', eller ''iransk azerbajdzjanska'', är den största varianten och talas av upp till 17&nbsp;miljoner i [[Iran]], varav en stor del i landskapet [[Azarbaijan]], en sydlig granne till republiken Azerbajdzjan.<ref name=neAzerbajdzjanska>{{NE |titel = uppslagsverk/encyklopedi/lång/azerbajdzjanska |namn = Azerbajdzjanska |upplaga = |år = |hämtdatum = 22 januari 2023}}</ref>

Vidare talas azerbajdzjanska av cirka 300 000 i sydöstra [[Georgien]] och av mindre grupper i [[Irak]], [[Dagestan]] ([[Ryssland]]), [[Ryssland|övriga Ryssland]], [[Ukraina]], [[Turkiet]], [[Afghanistan]], [[Syrien]], [[Uzbekistan]], [[Kazakstan]] och [[Turkmenistan]].

Azerbajdzjanska är ett [[sydvästturkspråk språk|sydväst-turkspråk]] och är nära besläktat med [[turkiska]]n. Totalt uppskattas det att det finns en språktalande population på 50 miljoner människor globalt.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Vowel harmony: A Comparative Study of Turkey's and Azerbaijani Turkish|url=https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1877042813001419|tidskrift=Procedia - Social and Behavioral Sciences|år=2013-01|hämtdatum=2021-09-03|sid=929–935|volym=70|doi=10.1016/j.sbspro.2013.01.140|språk=en|förnamn=Amir|efternamn=Khalilzadeh}}</ref>


== Historia ==
== Historia ==


Under 1100-talet började azerbajdzjanskan framträda som ett särskilt språk som inte längre var en del av [[fornturkiska]]. Denna process pågick till cirka 1450.
Under 1100-talet började azerbajdzjanskan framträda som ett särskilt språk som inte längre var en del av [[fornturkiska]]. Denna process pågick till cirka 1450.

År 1828 delade [[Ryssland]] och [[Iran]] de azerbajdzjanska språkområdena mellan sig. Iran fick de södra områdena och Ryssland de norra. Övriga områden där språket talades uppgick i [[Osmanska riket]].


Under 1900-talet bytte norra delen av landet, dagens Azerbajdzjan, sitt alfabet tre gånger: 1929 ersattes den gamla [[arabiska alfabetet|arabiska]] skriften med den [[latinska alfabetet|latinska]] och tio år senare, 1939, med den [[kyrilliska]]. År 1991, efter att landet återigen fått självständighet, ersattes det kyrilliska alfabetet med det latinska igen, dock med en variant som skiljer sig från varianten som användes 1929–1939.
Under 1900-talet bytte norra delen av landet, dagens Azerbajdzjan, sitt alfabet tre gånger: 1929 ersattes den gamla [[arabiska alfabetet|arabiska]] skriften med den [[latinska alfabetet|latinska]] och tio år senare, 1939, med den [[kyrilliska]]. År 1991, efter att landet återigen fått självständighet, ersattes det kyrilliska alfabetet med det latinska igen, dock med en variant som skiljer sig från varianten som användes 1929–1939.


Under 1900-talet krympte azerbajdjzjanskans utbredningsområde rejält till följd av den etnopolitiska konflikten med grannlandet Armenien. 1988–1989 deporterades den sista azerbajdjzjanska befolkningen från [[Armenien]], som vid det laget utgjorde endast 10 procent av landets totala folkmängd, och under Karabach-krigets gång deporterades den azerbajdzjansk-språkiga befolkningen såväl från själva [[Nagorno-Karabach]] som från sju omgivande distrikt. Enligt den ryska folkräkningen strax före sekelskiftet 1900 utgjorde däremot tatarer, som myndigheterna kallade azerbajdzjaner, uppemot 40 procent av befolkningen i områdena som idag utgör Armenien.<ref name="gatchina3000.ru"/>
Under 1900-talet krympte azerbajdzjanskans utbredningsområde rejält till följd av den etnopolitiska konflikten med grannlandet Armenien. 1988–1989 deporterades den sista azerbajdzjanska befolkningen från [[Armenien]], som vid det laget utgjorde endast 10 procent av landets totala folkmängd, och under Karabach-krigets gång deporterades den azerbajdzjansk-språkiga befolkningen såväl från själva [[Nagorno-Karabach]] som från sju omgivande distrikt. Enligt den ryska folkräkningen strax före sekelskiftet 1900 utgjorde däremot tatarer, som myndigheterna kallade azerbajdzjaner, uppemot 40 procent av befolkningen i områdena som idag utgör Armenien.<ref name="gatchina3000.ru"/>


== Alfabet ==
== Alfabet ==
Azerbajdzjanskan i Azerbajdzjan har skrivits med [[arabiska alfabetet|arabiska]] och [[kyrilliska alfabetet|kyrilliska]] bokstäver, men använder numera [[latinska alfabetet|latinska]]. Azerbajdzjanskan i Iran har länge skrivits med det arabiska alfabetet men man har nyligen börjat införa samma alfabet som i Azerbajdzjan. Skrivmaskiner med bokstaven ''ə'' var mycket svåra att få tag på och fram till införandet av [[Unicode]] var bokstaven även mycket svår att skriva på en dator. Därför har ''æ'' eller ''ä'' ofta använts istället. Nu för tiden används nästan uteslutande ''ə'' i Azerbajdzjan, men i Iran används ''ä'' oftare.
Azerbajdzjanskan i Azerbajdzjan har skrivits med [[arabiska alfabetet|arabiska]] och [[kyrilliska alfabetet|kyrilliska]] bokstäver men använder numera [[latinska alfabetet|latinska]]. Azerbajdzjanskan i Iran skrivs med det [[persiska alfabetet]], men man har nyligen börjat införa samma alfabet som i Azerbajdzjan.{{källa behövs|datum=2023-01}} Skrivmaskiner med bokstaven ''ə'' var mycket svåra att få tag på och fram till införandet av [[Unicode]] var bokstaven även mycket svår att skriva på en dator. Därför har ''æ'' eller ''ä'' ofta använts istället. Nu för tiden används nästan uteslutande ''ə'' i Azerbajdzjan, men i Iran används ''ä'' oftare. Sedan latinska alfabetet infördes i Azerbajdzjan behöver azerbajdzjanska namn inte transkriberas till svenska. Däremot byter man ut ''Ə'' och ''ə'' mot ''Ä'' och ''ä'', samt ersätter versalt ''İ'' med ''I'' utan prick.<ref>{{webbref |url=https://www.consilium.europa.eu/media/37178/utl%C3%A4ndska-namn-p%C3%A5-svenska.pdf |titel=Utländska namn på svenska |hämtdatum=14 juni 2022 |format=pdf |datum=2018 |utgivare=Europeiska Unionens råd }}</ref>


{| class=wikitable
{| class=wikitable
|+ Nordazerbajdzjanska
|----- bgcolor="#CCCCFF" align="center"
|----- bgcolor="#CCCCFF" align="center"
| [[Latinska alfabetet|Latinsk]]
| [[Latinska alfabetet|Latinsk]]
| [[Kyrilliska alfabetet|Kyrillisk]]
| [[Kyrilliska alfabetet|Kyrillisk]]
| [[Internationella fonetiska alfabetet|Fonetik]] || [[Transkription (språkvetenskap)|Transkribering]]
| [[Internationella fonetiska alfabetet|Fonetik]] || [[Transkription (språkvetenskap)|Transkribering]] från kyrilliska
|----- align="center"
|----- align="center"
| A a || А а || [aː]
| A a || А а || [aː]

Versionen från 16 november 2023 kl. 18.47

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: De noter som finns avser bara vissa uppgifter (2016-09)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
azerbajdzjanska
Azərbaycan dili
Talas iAzerbajdzjan Azerbajdzjan
Iran Iran
samt av minoriteter i Georgien, Armenien (fram till 1989), Dagestan (Ryssland), Irak och Turkiet
RegionKaukasien
Antal talare50 miljoner (2013)
SpråkfamiljAltaiska
Officiell status
Officiellt språk iAzerbajdzjan Azerbajdzjan
Dagestan, Ryssland Ryssland
Språkkoder
ISO 639‐1az
ISO 639‐2aze
ISO 639‐3aze – inkluderande kod
Individuella koder:
azb – Sydazerbajdzjanska
azj – Nordazerbajdzjanska

Azerbajdzjanska (även benämnt azeri och azeriska; Azərbaycan dili) är ett språk, som i sin nordliga form, även kallat nordazerbajdzjanska, talas av cirka 10 miljoner (2021)[1][2][3] människor i Azerbajdzjan (där det är det officiella språket)[4] och den tillhörande autonoma republiken Nachitjevan. I det autonoma området Nagorno-Karabach inom Azerbajdzjan är armeniska dock det största språket.

Sydazerbajdzjanska, eller iransk azerbajdzjanska, är den största varianten och talas av upp till 17 miljoner i Iran, varav en stor del i landskapet Azarbaijan, en sydlig granne till republiken Azerbajdzjan.[5]

Vidare talas azerbajdzjanska av cirka 300 000 i sydöstra Georgien och av mindre grupper i Irak, Dagestan (Ryssland), övriga Ryssland, Ukraina, Turkiet, Afghanistan, Syrien, Uzbekistan, Kazakstan och Turkmenistan.

Azerbajdzjanska är ett sydväst-turkspråk och är nära besläktat med turkiskan. Totalt uppskattas det att det finns en språktalande population på 50 miljoner människor globalt.[6]

Historia

Under 1100-talet började azerbajdzjanskan framträda som ett särskilt språk som inte längre var en del av fornturkiska. Denna process pågick till cirka 1450.

År 1828 delade Ryssland och Iran de azerbajdzjanska språkområdena mellan sig. Iran fick de södra områdena och Ryssland de norra. Övriga områden där språket talades uppgick i Osmanska riket.

Under 1900-talet bytte norra delen av landet, dagens Azerbajdzjan, sitt alfabet tre gånger: 1929 ersattes den gamla arabiska skriften med den latinska och tio år senare, 1939, med den kyrilliska. År 1991, efter att landet återigen fått självständighet, ersattes det kyrilliska alfabetet med det latinska igen, dock med en variant som skiljer sig från varianten som användes 1929–1939.

Under 1900-talet krympte azerbajdzjanskans utbredningsområde rejält till följd av den etnopolitiska konflikten med grannlandet Armenien. 1988–1989 deporterades den sista azerbajdzjanska befolkningen från Armenien, som vid det laget utgjorde endast 10 procent av landets totala folkmängd, och under Karabach-krigets gång deporterades den azerbajdzjansk-språkiga befolkningen såväl från själva Nagorno-Karabach som från sju omgivande distrikt. Enligt den ryska folkräkningen strax före sekelskiftet 1900 utgjorde däremot tatarer, som myndigheterna kallade azerbajdzjaner, uppemot 40 procent av befolkningen i områdena som idag utgör Armenien.[2]

Alfabet

Azerbajdzjanskan i Azerbajdzjan har skrivits med arabiska och kyrilliska bokstäver men använder numera latinska. Azerbajdzjanskan i Iran skrivs med det persiska alfabetet, men man har nyligen börjat införa samma alfabet som i Azerbajdzjan.[källa behövs] Skrivmaskiner med bokstaven ə var mycket svåra att få tag på och fram till införandet av Unicode var bokstaven även mycket svår att skriva på en dator. Därför har æ eller ä ofta använts istället. Nu för tiden används nästan uteslutande ə i Azerbajdzjan, men i Iran används ä oftare. Sedan latinska alfabetet infördes i Azerbajdzjan behöver azerbajdzjanska namn inte transkriberas till svenska. Däremot byter man ut Ə och ə mot Ä och ä, samt ersätter versalt İ med I utan prick.[7]

Nordazerbajdzjanska
Latinsk Kyrillisk Fonetik Transkribering från kyrilliska
A a А а [aː] a
B b Б б [b] b
C c Ҹ ҹ [ʤ] dzj
Ç ç Ч ч [ʧ] tj
D d Д д [d] d
E e Е е [ɛ] e
Ə ə Ә ә [æ] ä
F f Ф ф [f] f
G g Ҝ ҝ [gʲ] g, gj
Ğ ğ Ғ ғ [ɣ] gh
H h Һ һ [h] h
X x Х х [x] ch
I ı Ы ы [ə] y
İ i И и [ɪ] i
J j Ж ж [ʒ] zj
K k К к [kʲ] k, kj
Q q Г г [g] q
L l Л л [l] l
M m М м [m] m
N n Н н [n] n
O o О о [ɒ] o
Ö ö Ө ө [ɜː] ö
P p П п [p] p
R r Р р [r] r
S s С с [s] s
Ş ş Ш ш [ʃ] sj
T t Т т [t] t
U u У у [ʊ] u
Ü ü Ү ү [uː] ü
V v В в [v] v
Y y J ј [j] j
Z z З з [z] z

Dialekter

Trots sitt jämförelsevis stora antal talare skiljer sig azerbajdzjanska dialekter inte markant från varandra, men Ethnologue räknar ändå sydliga och nordliga dialekter som två separata språk.[4] Olika dialekters talare brukar inte ha problem med att förstå varandra. Det kan vara svårt för talarna i Azerbajdzjanska republiken att förstå vissa ord med ursprunglig arabisk eller persisk rot, som ofta används av talare i den iranska delen. Till exempel blir ordet firgə, "politiskt parti", som används i Södra Azerbajdzjan, inte förstått av invånarna i Republiken Azerbajdzjan där man istället använder ordet partiya (från ryskan) för samma begrepp. Detta fenomen förklaras med att båda orden har använts mycket ofta i respektive landsdel sedan splittringen 1828.

En tid efter att Wikipedias azerbajdzjanska upplaga grundades år 2002, innehöll den artiklar skrivna såväl med det latinska som med det arabiska alfabetet. En absolut majoritet av artiklarna var dock skrivna med Azerbajdzjanska republikens officiella alfabet, det vill säga det som är baserat på det latinska alfabetet. Sommaren 2015 grundades en separat upplaga för artiklar endast skrivna med arabiska alfabetet.[8] Karaktäristiskt nog fick den nya upplaga det engelska namnet "South Azerbaijani", medan det inhemska namnet blev "تۆرکجه", eller "türkcə" (bokstavligen turkiska eller "turkspråk"), vilket återspeglar det faktum att den azerbajdzjanska etniska identiteten konstruerades i den sovjetiska kontexten, medan azerbajdzjanernas folkfränder i Iran behöll sin primära identitet som turkar (i vidare bemärkelse, inte i betydelsen "med ursprung i Turkiet").

Fonologi

Konsonanter

konsonantfonem i standardazerbajdzjanska
Labial Dental/
Alveolar 		Post-
alveolar 		Palatal Velar Glottal
Nasal m n̪
Klusil p b t̪ d̪ t͡ʃ d͡ʒ c ɟ k ɡ
Frikativa f v s̪ z̪ ʃ ʒ ç x ɣ h
Approximant l j
Flapp ɾ
  1. /t͡ʃ/ och /d͡ʒ/ uttalas som [t͡s] respektive [d͡z] i områdena runt Tabriz och i väst, syd och sydväst om Tabriz (inklusive Kirkuk i Irak); i Nakhchivan- och Ayrumdialekterna, i Jabrayil och några dialekter vid den kaspiska kusten.[9]
  2. /k/ finns enbart i ryska och franska lånord (skrivs, liksom /c/, med k).
  3. /w/ finns i Kirkukdialekten som en allofon till /v/ i arabiska lånord.
  4. I Bakudialekten kan /ov/ uttalas som [oʷ], och /ev/ och /øv/ som [øw], till exempel /ɡovurˈmɑ/ → [ɡowurˈmɑ], /sevˈdɑ/ → [søwˈdɑ], /døvˈrɑn/ → [døwˈrɑn][källa behövs]

Vokaler

Vokalfonem i standardazerbajdzjanskan[10]

Vokalfonem i standardazerbajdzjanskan: /i, y, ɯ, u, e, œ, o, æ, ɑ/.

Referenser

  1. ^ ”Azərbaycan əhalisinin sayı artıb - RƏSMİ” (på azerbajdzjanska). Oxu.Az. 19 maj 2021. https://oxu.az/society/495259. Läst 3 september 2021. 
  2. ^ [a b] http://gatchina3000.ru/brockhaus-and-efron-encyclopedic-dictionary/119/119474.htm
  3. ^ Azərbaycan Dövlət Statistika Komitəsi Arkiverad 12 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ [a b] ”Azerbaijani, North”. Ethnologue. SIL International. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=azj. Läst 30 maj 2011. 
  5. ^ Azerbajdzjanska i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 januari 2023.
  6. ^ Khalilzadeh, Amir (2013-01). ”Vowel harmony: A Comparative Study of Turkey's and Azerbaijani Turkish” (på engelska). Procedia - Social and Behavioral Sciences 70: sid. 929–935. doi:10.1016/j.sbspro.2013.01.140. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1877042813001419. Läst 3 september 2021. 
  7. ^ ”Utländska namn på svenska” (pdf). Europeiska Unionens råd. 6 november 2018. https://www.consilium.europa.eu/media/37178/utl%C3%A4ndska-namn-p%C3%A5-svenska.pdf. Läst 14 juni 2022. 
  8. ^ ”Requests for new languages/Wikipedia South Azerbaijani - Meta”. meta.wikimedia.org. https://meta.wikimedia.org/wiki/Requests_for_new_languages/Wikipedia_South_Azerbaijani. Läst 19 november 2015. 
  9. ^ Marashi, Medhi (red.) (1994). Persian Studies in North America: Studies in Honor of Mohammad Ali Jazayery. Ibex Publishers. ISBN 9780936347356 
  10. ^ Mokari, P. G.; Werner, S. (2016). "An acoustic description of spectral and temporal characteristics of Azerbaijani vowels". Poznań Studies in Contemporary Linguistics 52 (3).
Wikipedia
Wikipedia
 Wikipedia har en upplaga på Azerbajdzjanska.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Azerbajdzjanska&oldid=54135235”