Hoppa till innehållet

Material: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m Rullade tillbaka redigeringar av 95.199.3.134 (diskussion) till senaste version av Bruno Rosta
EPIC (Diskussion | Bidrag)
m Rullade tillbaka redigeringar av 212.37.13.71 (diskussion) till senaste version av AliciaFagervingWMSE-bot
Märke: Tillbakarullning
 
(18 mellanliggande sidversioner av 13 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Cristal ou amorphe.svg|miniatyr|Kristallin respektive amorf struktur]]
[[Fil:Cristal ou amorphe.svg|miniatyr|Kristallin respektive amorf struktur.]]
'''Material''' avser vanligen [[kemiskt ämne]] eller [[råämne]] som något framställs av, ibland även [[utrustning]], där det senare ofta kallas [[materiel]]<ref>{{SAOB|ord=Material}}</ref>.
'''Material''' avser vanligen [[kemiskt ämne]] eller [[råämne]] som något framställs av, ibland även [[utrustning]], där det senare ofta kallas materiel<ref>{{webbref |url=https://svenska.se/so/?id=32497&pz=7 |titel=Material |hämtdatum=24 januari 2019 |år=2009 |verk=Svensk ordbok |utgivare=Svenska akademien }}</ref>.


Ett material kan tillskrivas [[struktur]] och [[hållfasthet]] men inte form och kan vara såväl en solid, som vätska eller gas. Material består med andra ord av olika föreningar i [[kristallin]] struktur, [[amorf]] struktur eller en blandning av dessa. Kristallina material består av ordnade atomer till skillnad från amorfa som är oordnade.
Ett material kan tillskrivas struktur och [[hållfasthet]] men inte form och kan vara såväl en solid, som [[vätska]] eller [[gas]]. Material består med andra ord av olika föreningar i [[kristallin]] struktur, [[amorf]] struktur eller en blandning av dessa. Kristallina material består av ordnade atomer till skillnad från amorfa som är oordnade.


==Indelning==
==Indelning==
Material kan delas in i grupper på flera sätt men ett vanligt sätt är att dela in i följande grupper: keramer, metaller och polymerer.<ref>{{Bokref|efternamn = Cicek|förnamn = Volkan|titel = Corrosion Engineering|år = 2014|utgivare = Scrivener Publishing LLC|språk = Engelska|isbn = 978-1-118-72089-9|sid = 2}}</ref>
Material kan delas in i grupper på flera sätt men ett vanligt sätt är att dela in i följande grupper: keramer, metaller och [[Polymer|polymerer]].<ref>{{Bokref|efternamn = Cicek|förnamn = Volkan|titel = Corrosion Engineering|år = 2014|utgivare = Scrivener Publishing LLC|språk = Engelska|isbn = 978-1-118-72089-9|sid = 2}}</ref>


==Industri==
==Industri==
Rad 11: Rad 11:


==Materiel==
==Materiel==
Ordet material ska skiljas från materiel, som är ''saker'' för viss verksamhet. Exempelvis [[kontorsmateriel]] är [[Penna|pennor]], [[blankett]]er, [[gaffelpärm]]ar, [[skrivmaskin]]er etc.
Ordet material skiljs ofta från materiel, som är ''saker'' för viss verksamhet. Exempelvis [[kontorsmateriel]] är [[Penna|pennor]], [[blankett]]er, [[gaffelpärm]]ar, [[skrivmaskin]]er etc.

Ny rekommendation från [[Institutet för språk och folkminnen]] är dock att genomgående använda ordet material, då det i många fall är svårt att dra någon tydlig gräns mellan de två ordens betydelse.<ref>{{webbref |url=http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/frageladan.html?url=-27634753%2Fcgi-bin%2Fsrfl%2Fvisasvar.py%3Fsok%3Dmateriel%26svar%3D31141&sv.url=12.c17e514db30bb2a810ea |titel=Frågelådan |hämtdatum=24 januari 2019 |datum=10 april 2018 |verk= |utgivare=Institutet för språk och folkminnen }}</ref>


==Några viktiga materialgrupper==
==Några viktiga materialgrupper==
Rad 41: Rad 43:


==Externa länkar==
==Externa länkar==
*[http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/3310/Varia%202013_35.pdf?sequence=1 RAÄ – Materialguiden]
*[http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/d58730a0-6e11-40ec-874e-d5711b593e36 RAÄ – Materialguiden]


{{materialstub}}


[[Kategori:Material]]
[[Kategori:Material| ]]

Nuvarande version från 7 november 2023 kl. 13.25

Kristallin respektive amorf struktur.

Material avser vanligen kemiskt ämne eller råämne som något framställs av, ibland även utrustning, där det senare ofta kallas materiel[1].

Ett material kan tillskrivas struktur och hållfasthet men inte form och kan vara såväl en solid, som vätska eller gas. Material består med andra ord av olika föreningar i kristallin struktur, amorf struktur eller en blandning av dessa. Kristallina material består av ordnade atomer till skillnad från amorfa som är oordnade.

Material kan delas in i grupper på flera sätt men ett vanligt sätt är att dela in i följande grupper: keramer, metaller och polymerer.[2]

Inom industri skiljer man på om ett material är bearbetat eller obearbetat inför en viss process. Obearbetade material kallas ofta för råvara eller råmaterial. Ett behandlat råmaterial kallas, trots processen, fortfarande för material. Ett exempel är järnmalm som är råmaterial vid tillverkning av järn, som i sin tur är material vid tillverkning av stål, som är material vid tillverkning av exempelvis stålplåt. Stålplåten kallas material i till exempel bilindustrin.

Ordet material skiljs ofta från materiel, som är saker för viss verksamhet. Exempelvis kontorsmateriel är pennor, blanketter, gaffelpärmar, skrivmaskiner etc.

Ny rekommendation från Institutet för språk och folkminnen är dock att genomgående använda ordet material, då det i många fall är svårt att dra någon tydlig gräns mellan de två ordens betydelse.[3]

Några viktiga materialgrupper

[redigera | redigera wikitext]

Andra betydelser

[redigera | redigera wikitext]

Material kan också syfta på innehåll, alltså sådan information som levereras till en konsument.

  1. ^ ”Material”. Svensk ordbok. Svenska akademien. 2009. https://svenska.se/so/?id=32497&pz=7. Läst 24 januari 2019. 
  2. ^ Cicek, Volkan (2014) (på engelska). Corrosion Engineering. Scrivener Publishing LLC. sid. 2. ISBN 978-1-118-72089-9 
  3. ^ ”Frågelådan”. Institutet för språk och folkminnen. 10 april 2018. http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/frageladan.html?url=-27634753%2Fcgi-bin%2Fsrfl%2Fvisasvar.py%3Fsok%3Dmateriel%26svar%3D31141&sv.url=12.c17e514db30bb2a810ea. Läst 24 januari 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]