Medium: Skillnad mellan sidversioner
Tanzania (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Larske (Diskussion | Bidrag) m mallbyte |
||
| (41 mellanliggande sidversioner av 26 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{olika betydelser}} |
|||
| ⚫ | |||
Ett '''medium''' är något som kan lagra, förmedla eller överföra information. |
|||
Substantivet '''medium''', plural ''media'' eller ''medier'', förekommer i olika kontexter men med ungefär samma innebörd. Ordet anger att det finns något i mitten, eller i, det som ordet syftar på. Det kan vara information som passerar via, eller uppehåller sig i, en person, en metod eller anordning som befinner sig centralt, ungefär i mitten, i en informationskedja. Vad gäller vätska eller materia så kan de som media, medel, innehålla eller bära med sig, exempelvis ett pigment, putsbruk, vitaminer, kemikalier, värme eller kyla. |
|||
Bild, text, tal och ljud är de vanligaste verktygen vid förmedling via medierna och dessa engagerar enbart synsinnet och hörseln. Känselsinnet används i medieringssammanhang för [[brailleskrift]] eller braillebilder för människor med nedsatt syn eller blindhet. |
|||
| ⚫ | |||
Vanliga medier är [[television]], [[video]], [[film]], [[radio (medium)|radio]], musik-[[cd]], [[tidning]]ar, [[tidskrift]]er, [[bok|böcker]], [[datorspel]], [[Internet]], [[telefon]] m.m. Även exempelvis språk, matematik, lagstiftning, har abstrakta system och strukturer i sig som gör att de fungerar som verktyg, medel, [[Transmissionsmedium|medier]], för kommunikation. |
|||
Ett '''[[massmedium]]''' är ett meddelelsemedel som samtidigt kan nå många människor, till exempel en tidning, radio, TV, [[Internet]], eller en person som talar till många människor, exempelvis en [[programledare]] eller [[lärare]]. |
|||
| ⚫ | Olika definitioner av |
||
Ett '''[[etermedium]]''' är en informationskanal som använder [[radiovågor]], det vill säga [[radio]] och [[TV]]. Namnet kommer av att man i radioteknikens barndom trodde att radiovågorna förmedlades genom rymden av ett osynligt ämne som man kallade [[eter (fysik)|eter]]. |
|||
| ⚫ | |||
'''[[Multimedia]]''' kallas kombinationer av olika mediumtyper, främst [[interaktiv]]a datortillämpningar där bild, text och ljud samverkar, till exempel interaktiva uppslagsverk eller läromedel på cd eller dvd, men även [[konstverk]] kan använda multimedier. |
|||
== Användningsområden == |
|||
'''[[Interaktiva medier]]''' är sådana medier som mottagaren kan samverka med, styra eller förändra, till exempel datorspel, uppslagsverk som Wikipedia, [[Internet]] och [[interaktiv tv]]. |
|||
* mittersta del, exempelvis ''i mediet av augusti'' |
|||
* [[klädstorlek]]en medium |
|||
| ⚫ | |||
* i betydelsen medelvärde |
|||
* verbform, som uttrycker en betydelse som varken är passiv eller aktiv, mittemellan |
|||
| ⚫ | Olika definitioner av funktionen medium har förekommit länge. En klassisk definition av mediehistorikern [[Marshall McLuhan]] lyder att medier fungerar som "utvidgningar eller förlängningar av våra kroppar". I [[Platon]]s ''[[Platons grottliknelse|Staten]]'' liknar Platon omvärlden som skuggor vid en eldstad, och menar att alla sätt genom vilka man försöker fånga dessa skuggor med hjälp av något sorts medium ytterligare fjärmar oss från både uppdiktade liknelser och faktiska skuggor. Men framför allt från det som är det egentliga upphovet till deras mer eller mindre [[snedvridning|snedvridande]] funktioner som symboler och i sina egenskaper som medier. Den första att beskriva funktionsbeskrivningen eller fenomenet medium vid namn var [[Aristoteles]], Platons lärjunge, som kallade dem "to metaxi" – [[grekiska]] för mellan, vilket översattes till [[latin]] med ordet medium.<ref>Holmberg, ss. 29–31</ref> |
||
* en omgivning, till exempel en vätska som omger en organisk vävnad eller en substans som för något med sig. |
|||
* [[kommunikationsmedium]], ett tekniskt system, informationskanal, för överföring av [[information]] mellan människor, exempelvis mailkorrespondens, språk, matematik, [[radio]] eller [[television]]. |
|||
| ⚫ | Begreppet medium i Sverige har använts från i betydelsen ''mellanliggande organ, kanal för kommunikation'' från 1500-talet. Suffixet ''-ium'' är besläktat med latinets ''-orius'', ''-oria'', ''-orium'' och indikerar att det finns ''ett innehåll, något inuti, en plats för''.<ref>[http://www.etymonline.com/index.php?allowed_in_frame=0&search=medium&searchmode=none Etymonline, uppslagsord medium]</ref> |
||
* [[etermedium]] |
|||
* [[massmedium]], meddelelseemedel som vänder sig till många mottagare |
|||
* [[massmedier]], organisationer som arbetar med [[masskommunikation]], plural av [[massmedium]]. |
|||
* [[transmissionsmedium]] är materia genom vilken information kan överföras, exempelvis [[elektrisk ledare]], [[Fiberoptik|optisk fiber]], luft, vatten eller vakuum. |
|||
* [[medium (parapsykologi)]], en person som anses, eller själv anser sig, kunna förmedla paranormal, övernaturlig, information eller energi. |
|||
* [[spiritistiskt medium]], en person som anses, eller själv anser sig, kunna förmedla kontakt med andeväsen. |
|||
* [[interstellärt medium]] |
|||
* [[lagringsmedium]], en sak för lagring av data |
|||
* TV-serien [[Medium (TV-serie)|Medium]]. |
|||
* målarmedium, en vätska som kan blanda sig med oljefärger och uppnå särskilda effekter. |
|||
* [[transmedium]], användning av flera medier |
|||
* [[reklammedium]] |
|||
== Medieutveckling == |
== Medieutveckling == |
||
[[Jan Holmberg]] i sin skrift ''Medialitet'' i antologin ''[[Litteraturens offentligheter]]'' menar att människan verkar vara rädd för medier, på grund av att människan föreställer sig fulländad och att varje behov av ett medium i sig visar på människans tillkortakommande. Dock menar han även att formeln gäller att ju nyare mediet är, desto mer skrämmande är det, och ju äldre det är, desto mer har det |
[[Jan Holmberg]] i sin skrift ''Medialitet'' i antologin ''[[Litteraturens offentligheter]]'' menar att människan verkar vara rädd för medier, på grund av att människan föreställer sig fulländad och att varje behov av ett medium i sig visar på människans tillkortakommande. Dock menar han även att formeln gäller att ju nyare mediet är, desto mer skrämmande är det, och ju äldre det är, desto mer har det trängts bort just som medium, och exemplifierar med [[eld]]en som få människor idag skulle kalla för ett medium: "så länge ett medium är nytt framträder det ''som just ett medium''. […] Det tycks som att mediernas kuslighet härrör från graden av synlighet i deras medialitet. Så kanske kunde vi omformulera formeln ovan: nya medier är inte kusliga för att de är nya, utan för att de så tydligt är ''medier'' och omvänt; ju äldre medium, desto mer bortträngt blir själva dess mediala egenskaper."<ref name="s33">Holmberg, s. 33</ref> Det har gjort att, enligt Holmberg, bland annat [[bok]]en har tappat sin medialitet och att människan därmed glömt bort vad boken egentligen är.<ref name="s33"/> |
||
[[Jay David Bolter]] och [[Richard Grusin]] myntade begreppet "remediation" |
[[Jay David Bolter]] och [[Richard Grusin]] myntade begreppet "remediation" – att så länge mediet är förhärskande förefaller det "genomskinligt", men blir synligt i och med intåget av nya medium och nya teknologien – såsom när skriften utmanades av [[fonograf]]en och filmen. Ett nytt medium är begränsat i förhållande till det gamla, och det gamla försöker efterlikna det nya – vilket skapar en enighet mellan det gamla och det nya mediet. Dock omprövas ofta statusen på det gamla mediet när ett nytt medium introduceras, vilket bland annat har skett de gånger då bokens död proklamerats – både vid [[fonograf]]ens intåg och e- och ljudbokens.<ref>Holmberg, ss. 34–36</ref> |
||
==Språkrekommendation== |
==Språkrekommendation== |
||
I talspråkliga sammanhang förekommer ibland singularformen medie, men den formen anses av Språkrådet vara felaktig liksom motsvarande former för andra ord som slutar på ''-ium'' |
I talspråkliga sammanhang förekommer ibland singularformen medie, men den formen anses av Språkrådet vara felaktig liksom motsvarande former för andra ord som slutar på ''-ium''.<ref>[http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=26154;objekttyp=lan "Frågelådan – Heter det ett seminarie eller ett seminarium?"] {{Wayback|url=http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id%3D26154%3Bobjekttyp%3Dlan |date=20131109110825 }}. ''Språkrådet''. Läst 9 november 2013.</ref> |
||
== Referenser == |
== Referenser == |
||
| Rad 43: | Rad 34: | ||
<references/> |
<references/> |
||
=== |
=== Källor === |
||
*{{bokref |
* {{bokref |
||
|redaktör=Forslid Torbjörn, Ohlsson Anders |
| redaktör=[[Torbjörn Forslid|Forslid Torbjörn]], [[Anders Ohlsson|Ohlsson Anders]] |
||
|titel=Litteraturens offentligheter |
| titel=Litteraturens offentligheter |
||
|utgåva= |
| utgåva=första upplagan |
||
|år=2009 |
| år=2009 |
||
|utgivare=Studentlitteratur |
| utgivare=[[Studentlitteratur]] |
||
|utgivningsort=Lund |
| utgivningsort=[[Lund]] |
||
| ⚫ | |||
|språk=swe |
|||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
}} |
}} |
||
==Externa länkar== |
|||
{{Förgrening}} |
|||
| ⚫ | |||
* [https://web.archive.org/web/20150720002024/http://www3.sprakochfolkminnen.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=78374;objekttyp=lan Språkliga råd om uppslagsordets användningar] |
|||
[[Kategori:Media| ]] |
|||
[[Kategori:Kommunikationsmedel]] |
|||
Versionen från 27 oktober 2023 kl. 20.42
- För andra betydelser, se Medium (olika betydelser).
Ett medium är något som kan lagra, förmedla eller överföra information.
Bild, text, tal och ljud är de vanligaste verktygen vid förmedling via medierna och dessa engagerar enbart synsinnet och hörseln. Känselsinnet används i medieringssammanhang för brailleskrift eller braillebilder för människor med nedsatt syn eller blindhet. Vanliga medier är television, video, film, radio, musik-cd, tidningar, tidskrifter, böcker, datorspel, Internet, telefon m.m. Även exempelvis språk, matematik, lagstiftning, har abstrakta system och strukturer i sig som gör att de fungerar som verktyg, medel, medier, för kommunikation.
Ett massmedium är ett meddelelsemedel som samtidigt kan nå många människor, till exempel en tidning, radio, TV, Internet, eller en person som talar till många människor, exempelvis en programledare eller lärare.
Ett etermedium är en informationskanal som använder radiovågor, det vill säga radio och TV. Namnet kommer av att man i radioteknikens barndom trodde att radiovågorna förmedlades genom rymden av ett osynligt ämne som man kallade eter.
Multimedia kallas kombinationer av olika mediumtyper, främst interaktiva datortillämpningar där bild, text och ljud samverkar, till exempel interaktiva uppslagsverk eller läromedel på cd eller dvd, men även konstverk kan använda multimedier.
Interaktiva medier är sådana medier som mottagaren kan samverka med, styra eller förändra, till exempel datorspel, uppslagsverk som Wikipedia, Internet och interaktiv tv.
Definition och etymologi
Olika definitioner av funktionen medium har förekommit länge. En klassisk definition av mediehistorikern Marshall McLuhan lyder att medier fungerar som "utvidgningar eller förlängningar av våra kroppar". I Platons Staten liknar Platon omvärlden som skuggor vid en eldstad, och menar att alla sätt genom vilka man försöker fånga dessa skuggor med hjälp av något sorts medium ytterligare fjärmar oss från både uppdiktade liknelser och faktiska skuggor. Men framför allt från det som är det egentliga upphovet till deras mer eller mindre snedvridande funktioner som symboler och i sina egenskaper som medier. Den första att beskriva funktionsbeskrivningen eller fenomenet medium vid namn var Aristoteles, Platons lärjunge, som kallade dem "to metaxi" – grekiska för mellan, vilket översattes till latin med ordet medium.[1]
Begreppet medium i Sverige har använts från i betydelsen mellanliggande organ, kanal för kommunikation från 1500-talet. Suffixet -ium är besläktat med latinets -orius, -oria, -orium och indikerar att det finns ett innehåll, något inuti, en plats för.[2]
Medieutveckling
Jan Holmberg i sin skrift Medialitet i antologin Litteraturens offentligheter menar att människan verkar vara rädd för medier, på grund av att människan föreställer sig fulländad och att varje behov av ett medium i sig visar på människans tillkortakommande. Dock menar han även att formeln gäller att ju nyare mediet är, desto mer skrämmande är det, och ju äldre det är, desto mer har det trängts bort just som medium, och exemplifierar med elden som få människor idag skulle kalla för ett medium: "så länge ett medium är nytt framträder det som just ett medium. […] Det tycks som att mediernas kuslighet härrör från graden av synlighet i deras medialitet. Så kanske kunde vi omformulera formeln ovan: nya medier är inte kusliga för att de är nya, utan för att de så tydligt är medier och omvänt; ju äldre medium, desto mer bortträngt blir själva dess mediala egenskaper."[3] Det har gjort att, enligt Holmberg, bland annat boken har tappat sin medialitet och att människan därmed glömt bort vad boken egentligen är.[3]
Jay David Bolter och Richard Grusin myntade begreppet "remediation" – att så länge mediet är förhärskande förefaller det "genomskinligt", men blir synligt i och med intåget av nya medium och nya teknologien – såsom när skriften utmanades av fonografen och filmen. Ett nytt medium är begränsat i förhållande till det gamla, och det gamla försöker efterlikna det nya – vilket skapar en enighet mellan det gamla och det nya mediet. Dock omprövas ofta statusen på det gamla mediet när ett nytt medium introduceras, vilket bland annat har skett de gånger då bokens död proklamerats – både vid fonografens intåg och e- och ljudbokens.[4]
Språkrekommendation
I talspråkliga sammanhang förekommer ibland singularformen medie, men den formen anses av Språkrådet vara felaktig liksom motsvarande former för andra ord som slutar på -ium.[5]
Referenser
Noter
- ^ Holmberg, ss. 29–31
- ^ Etymonline, uppslagsord medium
- ^ [a b] Holmberg, s. 33
- ^ Holmberg, ss. 34–36
- ^ "Frågelådan – Heter det ett seminarie eller ett seminarium?" Arkiverad 9 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.. Språkrådet. Läst 9 november 2013.
Källor
- Holmberg, Jan (2009). ”Medialitet”. i Forslid Torbjörn, Ohlsson Anders. Litteraturens offentligheter (första upplagan). Lund: Studentlitteratur. Libris 11491974. ISBN 978-91-44-05247-2
Externa länkar
Wiktionary har ett uppslag om medium.